http://www.chef.se/blogg/chefen sv catharina.nordlund@chef.se Copyright 2010 2010-03-09T06:47:10+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/fler-mysstunder-pa-jobbet/ http://www.chef.se/blogg/camilla/fler-mysstunder-pa-jobbet/ Nu har jag svaret på den ultimata teambuildingen: jag ska så klart ta på mig pyjamas och ligga sked med medarbetarna! Fast alla som känner mig vet att det aldrig kommer att ske. Härom morgonen när jag kom till jobbet hade en medarbetare lagt en notis på mitt bord. Texten kom från Metro och handlade om att myskurserna , inspirerade av amerikanernas »cuddle parties« , nu landat i Sverige. Vad då myskurs, undrar du kanske? Jo, »En myskurs är ett koncept där människor träffas och övar på beröring inom tydliga ramar och lär sig att sätta gränser ... Man sitter i en ring och berör varandra«, berättar Mia Gartner i Metro. Jag har läst om dessa myskurser på flera håll den senaste tiden. Även Amelia skriver om det, liksom bt. Medarbetaren och jag brukar skoja om att vi har ett ganska stort »dance space«. Vi vill med andra ord inte att folk kommer för tätt inpå våra respektive privata sfärer. Snacka om att jag inte skulle boka in mig på myskurs i första taget. Fast en liten del av mig, den som fortfarande är i trotsåldern, kan inte låta bli att lockas av tanken att kalla till konferens med »Plats: kuddrummet« och »Klädkod:pyjamas«. Undrar hur pass chockskadade mina medarbetare skulle bli? 2010-03-09T06:47:10+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/nu-aer-mormor-pappaledig/ http://www.chef.se/blogg/camilla/nu-aer-mormor-pappaledig/ Är en bra förälder en som står vid spisen? Och en dålig en som gör karriär? Sedan början av året jobbar jag heltid. Min man är pappaledig på deltid. Resten av tiden är mormor pappaledig. Under min mans pappadagar får minstingen följa med de stora på hockeyträningar, lämna och hämta på skolan, åka och handla och vara hemma med storasyskonen och deras kompisar vinande kring öronen. Ett liv som inte direkt är anpassat för en bebis, utan att för den skull vara dåligt.Resten av tiden är mormor vår räddare i nöden. Med henne får bebban leva äkta caffe latte-mammaliv, med besök på öppna förskolan, vagnpromenader och anpassad lek i lugn och ro hemma på mormors köksgolv. Det är så fantastiskt att vår dotter får en nära relation med mormor och lite tid på egna villkor! (Tack, mamma.)Ändå känner jag mig som världens sämsta mamma när jag träffar väninnor som ojjar sig över hur hemskt det är att jag jobbar så mycket. Eller när jag får påpekanden om att bebban kommer att ta upp det här när hon blir vuxen och går i terapi.Samtidigt blir jag arg. Att min man egentligen skulle varit helt föräldraledig men jobbar deltid är inget problem, han är tvärtom en hjälte som alls är hemma med bebban. Det är jag som är boven.Hallå! Ja, jag har gjort ett val som jobbar heltid och har ett roligt jobb som jag vill vara på. Jag kunde ju ha varit hemmafru (oklart, dock, vem som skulle försörja mig). Men det kan inte vara lag på att en bra förälder är en förälder som står vid spisen. Eller? 2010-03-03T09:36:40+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/fler-chefer-vaeljer-chef/ http://www.chef.se/blogg/camilla/fler-chefer-vaeljer-chef/ Vi på Chef har just fått resultatet från senaste revisionen av tidningens upplaga. Medan många andra affärstidningar just nu får färre läsare så ökar Chef. Vi har nu 111 600 exemplar i  så kallad TS-upplaga, en ökning med 3 procent. Kanske beror ökningen delvis på lågkonjunkturen som höjer kraven på chefer. Vi chefer vill och känner behov av att dela chefslivet med andra i samma situation. Sådana som också av och till känner att de måste ägna jobbet lite för mycket tid och familjen för lite. Eller som blir irriterade över en medarbetare som inte levererar som han eller hon ska, trots upprepade samtal och stor yttre press. Eller chefer som har krav att leva upp till som inte backas upp av rimliga förutsättningar. Som biter ihop ibland. Men som ändå, i grund och botten, tycker att det är himla kul att vara chef. Att gå till ett jobb där man har frihet att påverka både sin egen och andras situation. Klart att man gärna delar den känslan med andra chefer. Och att man är nyfiken på hur andra chefer gör när de upplever samma sak, antingen det handlar om problem med livspusslet eller att få en medarbetare att sluta skylla på andra och börja leverera eller bara att njuta av chefsfördelarna.Tack alla ni chefer som väljer Chef! 2010-03-02T08:25:27+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/passa-pa-att-rekrytera/ http://www.chef.se/blogg/camilla/passa-pa-att-rekrytera/ Trots tillväxt är det ont om jobb. Som chef kan man välja och vraka mer i dag, när det väl är dags att rekrytera. Under torsdagsmorgonen satt jag i en paneldebatt och diskuterade en ny undersökning från handelskammaren och InfoTorg. Undersökningen visar att fler vill rekrytera framöver. Dessutom är tillväxten på uppåtgående. Låter positivt, men samtidigt är det många som gör sig av med personal så det betyder tyvärr inte att fler får jobb. Tvärtom har vi just nu en jobblös tillväxt , hemskt för alla som söker jobb utan att få.Men med risk för att låta överdrivet klämkäck: inget ont som inte har något gott med sig. Som arbetsgivare är det nu lättare att få tag i extra kunniga medarbetare. Undersökningen visar att 88 procent anser att tillgången på kompetent personal just nu är bättre eller oförändrad. Chefer kan med andra ord välja och vraka mer i dag. Hoppas bara att möjligheten för oss chefer att passa på att rekrytera faktiskt uppstår just nu och inte om två år. Då kan läget vara ett helt annat. 2010-02-25T09:32:30+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/dags-att-saega-okej/ http://www.chef.se/blogg/camilla/dags-att-saega-okej/ I år är det argumentationens år, året då alla vill förhandla. Mina barn är tydligen väldigt trendiga. Argumentation inför riksdagsvalet, argumentation på jobbet för överlevnad efter lågkonjunkturens härjningar och den ständigt närvarande argumentationen i livets privata skeden. Ja, det är vad som gäller 2010, enligt bokförlaget Liber . Privat stämmer det åtminstone väl. Jag funderar ibland på om mina barn ens kan ordet »Okej«? Tänk vad härligt , och överraskande , att mötas av: »Okej, jag tar genast på mig ytterkläderna« eller »Okej, jag slutar läsa direkt och släcker för natten«. Men jag ska nog byta attityd och i stället se det positiva i att barnen lär sig ifrågasätta och följer med i samhällstrenden. Det är kanske dags för mig att säga: »Okej, gör klart allt du 'ska bara' så kan du klä på dig därefter.« 2010-02-23T06:07:34+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/mentorskap-en-ren-egokick/ http://www.chef.se/blogg/camilla/mentorskap-en-ren-egokick/ Frågan låg och väntade i e-posten. En kvinna som jag tidigare hade varit i kontakt med i jobbsammanhang undrade om jag ville bli hennes mentor. Vilken kick! Jag svarade nästan genast ja.Kanske borde jag nu låtsas att jag tar på mig mentorrollen bara för att jag vill utvecklas som människa och chef. Det låter väldigt fint. Men ärligt talat, utvecklingen är mest en bonus , om än en briljant sådan. Den stora anledningen är att mentorskapet ger en saftig dos bekräftelse. Jag instämmer i Abba:s tack till musiken: »I’m nothing special, in fact I’m a bit of a bore ...« Jag är inte särskilt speciell, även om jag liksom alla andra har sidor som är lite egna. Ändå är det skönt att få känna sig speciell. Att få vara en annan persons smarta bollplank för en stund. Det fina i kråksången är att även adepten vinner på konceptet och får fokus på sina funderingar för en stund. Kanske är mentor/adept-skapet extra viktigt när vårt snabba samhälle gör att tid upplevs som en bristvara. Då kan bollandet komma in som en möjlighet att tänka till innan man agerar.En annan möjlighet att skaffa sig lite tid att tänka är att dela sitt jobb med en kollega. Bland Sveriges chefer uppger hela 50 procent att delat ledarskap vore lösningen på deras pressade tillvaro. För även om vi chefer gillar våra jobb så tjänar ingen på att vi jobbar ihjäl oss. I usa är en stark trend just nu att vara lite lat , eller åtminstone normalproducerande. Det håller på att bli högsta status att vara chef och ändå ha ett verkligt fungerande liv. Följaktligen blir det helt ute att skryta om sina 70-timmarsveckor. En skön trend att ta till sig för svenska chefer! Ett steg på vägen kan vara att skaffa en parhäst eller ett alldeles eget bollplank. 2010-02-15T06:38:21+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/ny-vardag-vaentar/ http://www.chef.se/blogg/camilla/ny-vardag-vaentar/ Tror du att arbetsrätten räddar dig från avsked på grått dasspapper? Tänk om. Den nya globala chefsarenan kan ändra på invanda spelregler. Vi svenska chefer arbetar i en alltmer global värld. Företag köps upp och får utländska ägare, chefer från andra länder kommer till Sverige och jobbar och - framför allt- svenska chefer får åka utomlands och jobba.Lockande? Ja, ofta har internationaliseringen ett spännande skimmer över sig när du tänker på möjligheten att åka iväg några år och jobba i Frankrike, eller kanske Australien. Men i verkligheten innebär den att vi ställs inför många ovana och inte särskilt glamorösa situationer. Nyligen fick till exempel vd:n på ett läkemedelsföretag i Helsingborg hastigt och olustigt lämna företaget. Enligt källor till HD fick företaget utländskt besök av en chef inom koncernen. Den nyanlände personen ska ha gått in till vd:n och meddelat att hon fått sparken, skriver Dagens Medicin. Vd:n fick hastigt packa ihop sina saker på kontoret och blev därefter eskorterad ut från byggnaden av säkerhetspersonal. En halvtimme senare ska en annan högt uppsatt tjänsteman på enheten ha gått samma öde till mötes. Han fick inte ens ta med sina personliga tillhörigheter.Jag tror att vi framöver kommer att få se fler exempel på hur den nya internationella chefsarenan leder till en förändrad vardag för oss chefer. 2010-02-12T15:34:18+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/galna-krav-pa-chefer/ http://www.chef.se/blogg/camilla/galna-krav-pa-chefer/ Ibland förvånas jag över alla krav som ställs på arbetsgivare, medan anställda kommer undan med en hel del. Till exempel är det okej att ta strupgrepp på chefen. Sunt förnuft säger att man kan tveka inför att ge praktikplats till en person som hälsar på alla på intervjun utom den kvinnliga representanten för att hon är kvinna. Lutar ju åt att kvinnan blir diskriminerad. Men nej, det är mannen som nu ska få 60 000 kronor som plåster på såren för att han blivit utsatt för diskriminering, skriver bland annat Metro! Arbetsförmedlingen drog in hans a-kassa med hänvisning till incidenten, men det var fel eftersom de kände till att han på grund av sin religiösa övertygelse inte hade möjlighet att ta främmande kvinnor i hand, skriver tingsrätten.Samtidigt konstaterar arbetsdomstolen att medarbetare får ta strupgrepp på chefen, skriver Chef och Juridik i dag. Någon mer som tycker att det råder obalans mellan kraven på chefer och kraven på medarbetare?   2010-02-09T13:10:08+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/chefsjobb-och-bebis-en-bra-kombo/ http://www.chef.se/blogg/camilla/chefsjobb-och-bebis-en-bra-kombo/ Efter första barnet trodde jag att jag visste allt om hur barn fungerar. Efter två barn fick jag omvärdera mina »sanningar« och trodde åter att nu, nu visste jag verkligen allt om barn. Vid tredje barnet insåg jag att det inte finns någon sanning. Önskar att alla förståsigpåare som kommenterat Birgitta Ohlssons nya jobb som EU-minister kunde ifrågasätta de »sanningar« de serverar. Först ansågs Ohlsson vara en dålig chef eftersom hon ska ha barn. Nu, när hon konstaterat att hennes bebis i magen har en far och att hon visst kan sköta ett chefsjobb även efter att ha fött barn, anses hon vara en dålig mor.Språkvetaren och ledarskapskonsulten Eva Sternberg hävdar i Expressen att Birgitta Ohlsson borde stanna hemma. I texten skriver Sternberg bland annat: »Mina båda döttrar har jag absolut inte uppmuntrat att lämna sitt kvinnokön för att bli generaldirektörer eller styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Efter det att jag hade startat mässan Kvinnor Kan stod det helt klart för mig, att vi kvinnor inte ska lämna våra hem överhuvudtaget.« Även DN:s ledarskribent Hanne Kjöller funderar över hur det ska gå när Ohlssons barn kommer. I DN skriver Kjöller att det ska till en hårdhudad dinosauriemamma för att vinka adjö till den lilla.Kjöller har rätt. Visst är det himlastormande att få barn. Helt fantastiskt. Men just därför utgår jag ifrån att Birgitta Ohlsson kommer att göra allt för att få vara så mycket som möjligt med sitt barn, när hon inte jobbar. Och när hon jobbar får bebben vara med pappa. Barnet kommer med andra ord att få en fin kontakt med båda sina föräldrar. Det är väl en fin gåva till bebisen? Dessutom måste man inse att barn varken behöver , eller kan få , perfekta föräldrar. Ibland kan för övrigt det som är kortsiktigt sämre för ett barn vara långsiktigt bättre. Som att få en fin kontakt med både mamma och pappa, även om mamma ibland måste vinka hej då när både hon och bebben skulle vilja bädda ner sig i en kokong.Tänk om man som kvinna visste att man kunde vara hemma barnets två första år och därefter få samma jobbchanser som om man hade arbetat och inte halka efter i lön. Då skulle nog många stanna hemma längre. Men livet blir inte alltid som man tänkt sig. Allt går inte att planera fullt ut. Så heja på, Birgitta Ohlsson! Det blir säkert jobbigt att chefa och ha bebis ibland, men också väldigt roligt. Du kan om du vill.  2010-02-04T15:29:46+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-aer-darth-vader/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-aer-darth-vader/ Unga vill inte bli chefer. Kanske inte så konstigt när de förknippar ledarskap med de onda varelserna i Star Wars-filmerna. Det sägs att unga inte vill bli chefer och inte vill jobba på samma sätt som sina föräldrar. De tycker att arbetslivet verkar trist. För att förändra bilden hos våra unga måste alla vi föräldrar därför visa att det är kul på jobbet och tänka på vad vi säger om våra arbeten.Svårt för vissa som vantrivs. Men eftersom jag verkligen tycker att jag har ett roligt jobb behöver jag inte låtsas. Ändå verkar jag ha sänt lite mystiska signaler om arbetslivet i allmänhet och mitt ledarskap i synnerhet. Härom dagen undrade nämligen min son över organisationsstrukturen här på Chef. Han frågade om jag är högsta chef på Chef. Jag försökte svara konkret och begripligt att jag är högsta chef för tidningen, men vår vd Vibeke är högsta chef för hela företaget. Han förstod direkt, men hans associationer förknippade med mitt liv som chef var kanske inte dem jag hade hoppats mest på:»Jaha, då förstår jag. Du är liksom Darth Vader och hon är Kejsaren! « 2010-02-03T08:26:46+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/alla-foerlorar-naer-polischef-haektas/ http://www.chef.se/blogg/camilla/alla-foerlorar-naer-polischef-haektas/ En hög polischef har häktats misstänkt för sexbrott. Stackars alla inblandade , även chefens chef. Tänk att du som chef delegerat en av verksamhetens absolut viktigaste uppgifter till en medarbetare. Du har stort förtroende för honom och är nöjd att du hittat en sådan klippa. Han visar engagemang, jobbar hårt och kommer med många idéer kring uppgiften. Så en dag framkommer det att han inte gör det han ska. Han har missat en viktig deadline vilket får ekonomiska konsekvenser. Du blir arg och besviken och tycker att han gjort ett klavertramp.Tänk dig sedan att du tar den här situationen och multiplicerar med 100. Eller 1000. Klavertrampet är inte en missad deadline, utan en medarbetare som arbetar med moral och jämställdhetsfrågor som häktas misstänkt för flera sexbrott. Och inte vilken medarbetare som helst, utan en polischef. Jag tror inte att du längre skulle använda termen klavertramp. För mig känns det åtminstone som en underdrift. Men det är just det ord Rikspolischefen Bengt Svenson använder. Samtidigt förstår jag honom. Att vräka ur sig all ilska han rimligtvis måste känns just nu vore inte förenligt med den höga chefsroll han har. Just nu måste Bengt Svenson klara av att både ta avstånd och samtidigt se människan bakom det inträffade. Han måste också avvakta den fortsatta utredningen.Därför vill jag nu bara sända några stöttande tankar till alla drabbade i den här hemska affären. Även Rikspolischefen själv. 2010-01-28T14:11:25+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-har-nollkoll-hurra/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-har-nollkoll-hurra/ Jag är okunnig och har nollkoll. Och är stolt över det! Vi hade samlat en panel med smarta och kunniga människor. Över en lunch i ett av konferensrummen diskuterade vi trender inom chef- och ledarskap.En av deltagarna pratade initierat om ngo:s (Non-Governmental Organizations). Alla nickade eftertänksamt. Alla utom jag. Visst rodnade kinderna, men jag valde ändå att avbryta: »Ursäkta, men jag förstår inte alls vad du pratar om.«Förr kände jag mig ofta som en bluff. Eller, nej förresten, jag kände mig inte bara som en bluff. Jag var helt säker på att jag var en bluff. Visst kunde jag snacka för mig. Men folk skulle bara veta hur lite jag visste. Innerst inne.Det tog en hel del energi att dölja allt jag tänkte att jag borde kunna men inte hade koll på fullt ut.Tills en dag ...Skribenten Anette Kullenberg gästföreläste för oss på Journalisthögskolan. Med släpig stämma konstaterade hon att hon gärna föreföll okunnig. Ja, lite smådum till och med. Det var bra vid intervjuer eftersom den utfrågade då slappnade av och talade friare. Jag insåg plötsligt att jag inte behövde kunna allt perfekt. Och jag behövde heller inte låtsas att jag kunde det. Tvärtom är okunskapen något att stolt stå för.Att våga visa sig okunnig har sedan kunnat ge mer än så. Det kan till och med väcka respekt hos den du pratar med när du säger: »Jag har ingen aning! Låt mig kolla upp det och återkomma.« Då vet dina medarbetare, din högre chef eller kollega att när du säger att du har koll så har du det. Annars tar du ansvar för att du inte har det.På köpet slipper du ifrån bluffsyndromet.Läs mer här! Tre chefer berättar om sina bluffkänslor i Chef nr 1 2010 och Aftonbladet liksom Metro skriver om bluffkänslan.  2010-01-21T15:18:45+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/chefer-tvingas-lasta-bagage/ http://www.chef.se/blogg/camilla/chefer-tvingas-lasta-bagage/ Ibland anklagas chefer för att ha tappat kontakten med verkligheten. Den konspirationsteoretiske skulle kunna tro att högsta ledningen på ISS Aviation funnit vägen bort från problemet. På flygplatsen utanför Helsingfors tvingas cheferna just nu lasta bagage eftersom medarbetarna har gått hem. Två av tre anställda på bagagehanteringsbolaget ISS Aviation tågade under tisdagskvällen ut från sina jobb på terminal ett i Helsingfors skriver SBTA och Travel News. För att trafiken ändå skulle flyta på fick chefer och flygbolagsanställda sköta bagagehanteringen på flygplatsen. Tvisten gäller användandet av utomstående arbetskraft. Det är inte första gången som personalen tågar ut i protest. Kanske är det högsta ledningens taktik för att mellancheferna ska hålla kontakten med verksamheten? 2010-01-21T10:54:54+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/chef-inte-husmor/ http://www.chef.se/blogg/camilla/chef-inte-husmor/ Som kvinna i karriären måste man sänka kraven på perfektion i privatlivet, hävdar många förstå-sig-påare. I helgen började jag fundera över om jag kanske lyckats för bra med just sänka kraven-uppdraget. Jag pös nästan av stolthet där min yngsta dotter satt och åt av den hemkokta potatisen. För en gångs skull fick hon inte färdig bebisburkmat. Nä, nä, jag hade skalat en potatis, kokat den utan salt och tillsatt smör utan salt (speciellt inhandlat för ändamålet). Det var när jag berättade för min mamma vilken fantastisk husmor jag är som jag insåg att definitionen av en fantastisk husmor kanske ändå inte är att ha kokat en potatis. Och skryter man om att man kokat en potatis kanske man egentligen just lyckats bevisa att man INTE är en husmor. Alls.Jag funderade helt kort över att lägga undan alla böcker som handlar om faran i att vara en »duktig flicka« och i stället ta fram några om hur man hinner mer på kortare tid.Men jag ångrade mig. Jag nöjer mig med att nu konstatera att jag inte är någon husmor. Och det är ju inte hela världen. 2010-01-12T06:08:14+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jippie-i-ar-blir-det-mindre-ledigt/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jippie-i-ar-blir-det-mindre-ledigt/ Ibland undrar jag över folks syn på oss chefer. Tror de att vi är något slags ondsinta varelser som njuter av att plåga andra? I DI konstateras att cheferna kan jubla i år eftersom de röda dagarna ofta infaller under helger. Det blir alltså mindre ledigt för alla anställda. Ursäkta att jag påpekar en liten detalj, men det blir även mindre ledigt för oss chefer. Och vi sitter för övrigt inte och vrider händerna i förtjusning över att svenska arbetstagare får jobba mer i år än tidigare. Visst kan det innebära någon ekonomisk fördel. Men inte tillräckligt greppbar för att få mig att jubla i alla fall. För jag vet att ledighet också kan vara gynnsamt. Både medarbetare och chefer kan bli ineffektiva och jobba sämre om de arbetar för hårt. Och lite ledigt kan leda till motsatsen. Så ni hör åtminstone inte mig ropa: »Jippie, i år blir det mindre ledigt!«. 2010-01-07T10:26:02+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/att-sla-in-oeppna-doerrar/ http://www.chef.se/blogg/camilla/att-sla-in-oeppna-doerrar/ Visst är det bra att komma på nya sanningar liksom att fördjupa sina kunskaper. Men måste det vara så många forskare som sysslar med att slå in öppna dörrar? För en tid sedan fick jag, som så många gånger förr, ett meddelande från forskning.se om nya träffar på bevakningsområdet chef- och ledarskap. När jag ögnade igenom de nya avhandlingarna och uppsatserna blev jag så trött. Slutsatserna var, för att uttrycka sig fint, inte så överraskande. Vad sägs om: »Studien visar även att många av de anställda önskar större ansvar, vilket skulle kunna avhjälpas genom att cheferna uppmuntrar och stöttar ett ökat initiativ- och ansvarstagande.« Eller: »Gemensamma faktorer hos de olika definitionerna har bland annat varit att en konflikt är något som sker mellan minst två personer och kan uppstå i alla relationer samt att grunden till konflikten oftast baseras på att olikheter, behov och intressen hos människor kolliderar.«Nej, när jag vill veta mer om chef- och ledarskap fortsätter jag nog att läsa tidningen Chef i stället ;-) 2010-01-05T06:38:11+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/viva-sociala-medier/ http://www.chef.se/blogg/camilla/viva-sociala-medier/ Sent ska syndaren vakna ... men från att ha sett facebook som en mötesplats för mig och mina kompisar inser jag mer och mer dess potential för jobbet. Ja, från att ha varit skeptisk till att låta sociala medier användas på jobbet (det gör medarbetarna splittrade och tar en massa arbetstid i anspråk) får jag nu medge att jag ändrat mig. Visst, de negativa bitarna finns kvar. Men efter att ha läst Chef.Bokens sammanfattning av »Socialnomics , Varför sociala medier förändrar hur vi lever och gör affärer« inser jag att det positiva överväger. Om sociala medier används på rätt sätt, alltså.Facebook, Twitter, LinkedIn och snart även Google Wave har kommit för att stanna och är numera en del av vår arbetsvardag. Så hur kommer vi att hantera dessa möjligheter, undrar trender.net ? Kundaktiviteter på Twitter finns redan, men hur snabbt blir det styrelsemöten på Facebook, eller projektarbete i Google Wave?Ja, det vet väl du som chef bäst. Själv ska jag börja med att logga in lite oftare på Facebook. 2009-12-29T06:23:02+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/manga-potentiella-chefer/ http://www.chef.se/blogg/camilla/manga-potentiella-chefer/ Unga i dag har fått IT-kunnande med modersmjölken, är internationellt bevandrade och ofta välutbildade. Vilken chefspotential! Härom dagen hade en stor PR-firma rekryteringsdag. En bekant som var där var helt förstummad över den höga nivå de sökande höll vad gällde både utbildning och erfarenhet. I kombination med låg ålder. När mina äldre kompisar gick ut från gymnasiet fick de genast relativt kvalificerade jobb på olika företag. De gjorde karriär utan att behöva plugga en massa poäng vid universitetet. I dag är en högre utbildning något av en hygienfaktor för att ta sig in på arbetsmarknaden och där få den åtråvärda erfarenhet som kvalificerade jobb kräver. Det är inget unikt att dagens unga måste ha en bra utbildning för att ta sig in, kraven påverkas av den konjunktur som råder när man ska ta första kliven i arbetslivet. I lågkonjunktur blir jobben färre och kraven högre. Ändå är det fascinerande att se riktigt hur mycket vissa unga har att erbjuda. De har internationell koll, har fått IT med modersmjölken och ofta pluggat en hel del, vilket jag också konstaterade i en intervju härom dagen. Helt klart bra förutsättningar för att kunna få en framtida chefskarriär. Sedan återstår dock frågan om de vill bli chefer. Unga i dag tillhör generation lust, de gör det som är kul och verkar inte ens fundera över att göra något de inte har lust till. På gott och ont. Men det är en annan diskussion. 2009-12-29T06:00:52+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/stanna-eller-ga/ http://www.chef.se/blogg/camilla/stanna-eller-ga/ Säg upp dig och skriv en bok. Eller inte. Mina barn hade precis börjat dagis. Jag var relativt ny som chef och jobbade, eller borde kanske ha jobbat, jämt. Jag visste inte riktigt hur jag förväntades hantera mitt uppdrag och var varken nöjd med min insats på jobbet eller hemma.Kände mig värdelös, värdelös, värdelös.Otillräckligheten fick mig att ligga sömnlös på nätterna. I stället drömde jag i vaket tillstånd om att bli min egen. Men inte kunde man väl hoppa av en chefskarriär? Särskilt inte i mediebranschen, där det är så svårt att få jobb.Jo, det kunde man. Jag kunde i alla fall. Jag sa upp mig, startade eget och skrev en bok. En kul tid.Efter ett tag började suget efter att jobba som chef komma tillbaka. Och till slut hamnade jag här.Den här gången trivs jag mycket bättre med mitt val. Jag har ännu roligare än som egenföretagare. En anledning till det är att jag nu har en roll som är tydlig och greppbar. En annan är kul kolleger.Jag är väldigt glad att jag inte gav upp chefskarriären helt och hållet efter mitt första försök, utan bara lät den vila.I nuläget funderar många chefer på att som jag hoppa av. Lite motsägelsefullt vill jag då peppa alla er att inte ge upp! Ni behövs. Ni tar de svåra samtalen, sätter lön, kämpar för att nå målen och motiverar era medarbetare. Belöningen kan låta som en samling klichéer, men en något högre lön, möjligheten att påverka och chansen att utveckla andra är egentligen något fantastiskt.Och nej, jag tycker inte att man ska sitta kvar på sitt jobb tills man blir bitter och besk. Eller bli ett gnälligt offer som skyller tillvarons knepigheter på högre chefer. Men kanske går det att förändra en svår chefsroll till något bra? Annars är det dags att skriva en bok.Läs mer om detta i månadens Agenda »Är du nära att ge upp?« 2009-12-15T06:05:05+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/nya-sjukfoersaekringssystemet-sjukt-foer-manga/ http://www.chef.se/blogg/camilla/nya-sjukfoersaekringssystemet-sjukt-foer-manga/ Tänk att sitta som chef och ha en medarbetare som blir svårt sjuk i till exempel cancer. Du lider med både den sjuka och dennes anhöriga. Tur att det finns ett försäkringssystem som ändå något täcker upp den ekonomiska förlust som sjukdom kan innebära för en familj. Eller finns det verkligen det? Enligt vad jag läst om det nya sjukförsäkringssystemet så tvingas svårt sjuka ut på arbetsmarknaden. Hur gör man då som chef om en sjuk medarbetare förväntas börja jobba igen? I söndagens »Agenda« berättade exempelvis en bröstcancersjuk kvinna att hon känt sig tvingad av försäkringskassan att gå upp till 75 procents tjänst. För att klara av jobbet har hon då blivit tvungen att avbryta medicinering eftersom hon mår så dåligt av den.Hemskt!Som chef kan man ju inte betala lön till en medarbetare som inte jobbar. Men man vill ju inte att någon avbryter en behandling på grund av jobbet. Ska det bli som förr i tiden att sjuka blir beroende av allmosor för att klara sig? Ska du starta en insamling bland medarbetarna för att försörja den sjuka? Nej, hela situationen riskerar att bli absurd. Jag delar förvirringen kring de nya sjukreglerna. Nu har socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson lovat ta tag i problemen. Låt oss hoppas att hon hittar en snar lösning. 2009-12-07T10:17:31+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/vart-tog-gloeggen-vaegen/ http://www.chef.se/blogg/camilla/vart-tog-gloeggen-vaegen/ Glögg  med mandarinsmak i all ära. I år har glöggfesterna uteblivit. Vart tog kundvården vägen? När det lackar mot jul brukar glögginbjudningarna droppa in på kontoret. Företag bjuder in kunder och samarbetspartners på mingel över lite varm och söt dryck med russin och mandel. Ingen jätteinvestering men ett lätt sätt att umgås.Icke i år. Jag har fått en jobbrelaterad glögginbjudan. En. När jag frågat runt har andra gjort samma reflektion - glögginbjudningarna har i stort sett uteblivit.Är vi för stressade? Är det nya influensan som skrämmer? Eller tänker vi så kortsiktigt att vi inte ägnar oss åt kundvård just nu?Vill härmed slå ett slag för glöggen! Fast det har du kanske redan fattat? 2009-12-01T06:20:07+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/varning-foer-sexkoeparchefer/ http://www.chef.se/blogg/camilla/varning-foer-sexkoeparchefer/ Just nu duggar artiklarna om chefer som köper sex tätt. Oskyldiga chefer dras med i problematiken. De tvingas hantera problemet när underställda chefer gör bort sig. Du är säkert ganska van att hantera brandkårsutryckningar i din roll som chef. Kanske har du tagit ett antal svåra samtal och gjort allt från att säga upp medarbetare till att hantera alkoholproblem.  Detta förbereds chefer för i stor eller liten mån, via allt från ledarskapskurser till diskussioner med kolleger.Men jag gissar att få är särskilt förberedda för att hantera underställda som köper sex. Men chefer måste kanske bli? Artiklarna om chefer som köper sex har duggat tätt på sistone. Den senaste skriver Metro om. Där fick vd:n på ett statligt ägt bolag nyligen veta att en underställd chef hade köpt sex.Han sa sig vara förberedd för problemet och hade rutiner för vad han skulle göra. Så våga tänka tanken att detta kan ske du också, och tänk igenom vad du då ska göra. 2009-11-24T10:07:26+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/unga-kan-/ http://www.chef.se/blogg/camilla/unga-kan-/ Ni har väl inte missat att AIK vann allsvenskan i fotboll? Jag är inte AIK:are, men jag intresserar mig trots det för vinsten. Vinsten är nämligen ett lysande exempel på en föryngring bland ledarna i fotbollsvärlden. 34-åriga huvudtränaren Mikael Stahre är, mig veteligt, första ledaren någonsin i allsvenskan att vinna så ungt. Föryngringen kan bero på att man respekterar kompetens högre än hierarkisk position. Kanske luckras ledarhierarkierna nu upp? 2009-11-24T06:13:39+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/maktkamp-pa-jobbet/ http://www.chef.se/blogg/camilla/maktkamp-pa-jobbet/ »Jag ska berätta en hemlighet. Sedan mitt första möte med en strid om makten har jag i dag en medveten metod: Jag leker såpastjärna.« Vi var helt överens om hur vi skulle lägga fram vår idé för chefen. Idén var ursprungligen min, men som kolleger på samma nivå ville vi ha enad front för att få gehör uppåt. Trodde jag.Väl på mötet tar kollegan upp idén som sin egen och kör över mig totalt. Jag vet knappt hur chefen reagerar eftersom jag är upptagen av att fundera över kollegans beteende. Jag är förundrad, mållös och matt.Efter mötet inser jag att kollegan inlett en maktkamp med mig. Och jag gillar det inte.Maktkamper har sällan en positiv klang. Vi associerar dem till styrelserum fyllda av toppchefer eller tv-serier med välsminkade rivaler i strid. Men faktum är att maktkamper försiggår på alla chefsnivåer, enligt Chefs och Synovates senaste undersökning. Cirka 81 procent av cheferna har kämpat om makten.Så i stället för att förvånas är det bäst att gilla läget. Jag ska berätta en hemlighet. Sedan mitt första tydliga möte med en strid om makten har jag i dag en medveten metod för att hantera bataljerna. Jag låtsas helt enkelt att jag är skådespelare i en tv-såpa. Nej, jag börjar inte kalla mig Angela Channing i Falcon Crest, men jag ser på det som sker som vore det en scen i en serie. På så sätt kan jag hålla en personlig distans och slipper agera ogenomtänkt eller i affekt. Visst är min metod löjlig och på gränsen till oseriös. Men den funkar. Med såpans hjälp kan maktkampen till och med bli ett roligt inslag i chefstillvaron.¶ 2009-11-10T06:53:40+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/idas-sommarvisa-en-chefsguide/ http://www.chef.se/blogg/camilla/idas-sommarvisa-en-chefsguide/ Har ni tänkt på att Idas sommarvisa skulle kunna vara ett ledarmanifest? »Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nå’n sätter fart« blir i chefsversion: »Du ska inte tro det blir bättre snart, ifall inte du driver på ...« När vi chefer ser ett problem på jobbet kan vi sucka och tänka att någon borde göra något. Helst någon högre upp. Men egentligen sitter alla mellanchefer på en enorm maktpotential. Vi har ansvar att förändra och mandat att påverka (i de flesta fall).Ida ändrar årstiden till sommar, vi kan ändra problem till lösning. Så ta tag i den där surdegen du stört dig på så länge, »för då kommer blommorna snart«. 2009-11-03T11:17:11+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/en-ordfoerandeklubba-ger-fler-chefer/ http://www.chef.se/blogg/camilla/en-ordfoerandeklubba-ger-fler-chefer/ Chefsbristen sägs stå för dörren eftersom dagens unga inte vill bli chefer. Jag tror att jag kommit på lösningen på problemet. Sonen kom hem, tydligt nöjd. Han och en klasskamrat hade blivit ordföranden i elevrådet. De hade fått en klubba att dunka i bordet vid beslut och möjligheten att sätta agenda för rådet.Unga sägs inte vilja bli chefer, men hans glädje gick inte att ta miste på. Och hans övriga kompisar verkade lätt avundsjuka, även om de unnade honom rollen.Så för att dra stora växlar på en liten grej: vi ersätter enkelt 40-talisterna med unga chefer. Vi behöver bara locka med varsin ordförandeklubba. 2009-10-27T07:29:55+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/skit-i-integriteten/ http://www.chef.se/blogg/camilla/skit-i-integriteten/ Kärlek på jobbet leder till problem, men frågan är jobbig att ta tag i. Kolla in TV4 och se en diskussion om relationer och chefskap. Hon kunde inte göra någonting rätt. Antingen var kvalitén för låg eller så gick det för långsamt, åtminstone enligt chefen.Vi övriga på kontoret tyckte synd om henne när chefen hackade. Men eftersom medarbetaren och chefen var ett par privat var det ingen som sa något.Förhållanden på jobbet märks, antingen i favorisering eller , som här , motsatsen. Chefen försökte visa sin opartiskhet, men gick till överdrift och blev extra kritisk till kärestan.Arbetsplatsens spelregler blir alltid annorlunda när de involverar ett par, antingen det handlar om medarbetare som blir ihop med varandra eller chefen. Stämningen kan påverkas negativt, liksom effektiviteten och arbetsmoralen. Alla runtomkring tar hänsyn och blir mer försiktiga med att säga vad de tycker och tänker. Det som sker på jobbet känns plötsligt väldigt privat. Och 72 procent av Sveriges chefer tycker att de inte ska lägga sig i medarbetares privatliv, visar en ny undersökning från Synovate som vi på Chef beställt. Jag känner likadant.Att ta upp hur ett par ska hantera sin relation på jobbet känns som att pilla sönder någon annans sårskorpa. Men vid närmare eftertanke inser jag att det måste ske. Som chef är det viktigt, ja helt nödvändigt, att klampa på innanför medarbetarnas personliga integritet en sådan här gång. En hjälp i klampandet är att tänka till innan kärleken slår till, gärna i en intern policy. Inte för att förbjuda kärleken, men för att ta tag i konsekvenserna. 2009-10-16T08:41:48+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/hemskt-fa-beroem-i-foervaeg/ http://www.chef.se/blogg/camilla/hemskt-fa-beroem-i-foervaeg/ Det har väl inte undgått någon att USA:s president Barack Obama vann Nobels fredspris. Stackarn! Tänk dig att du som chef får hand om ett omfattande förändringsarbete. Säg att du ska organisera om hela företaget och minska personalstyrkan på kuppen. Hur skulle du då känna om vd kallade samman hela företaget och i förväg, innan du ens dragit igång arbetet, prisade dina fantastiska resultat och dessutom berättade att du omgående skulle få en rejäl bonus som tack för dina insatser? Inte så bra, va?! Man vill gärna ha gjort något innan man får feedback och belöning för prestationen. Det vill ens medarbetare och kolleger också att man ska ha gjort. Annars blir de skeptiska och negativt inställda, vilket gör förändringsarbetet svårare att lyckas med.Men Obama fick på många sätt priset i förväg, innan han hade gjort något egentligt för freden, anser jag och många med mig, som Claes Arvidsson i SvD. Så hur mycket björntjänst gjorde Nobelgänget i Norge när de utsåg Obama? Ja, frågar du mig så var björntjänsten av det grövre slaget. 2009-10-13T06:00:32+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/laett-att-saega-foer-mycket/ http://www.chef.se/blogg/camilla/laett-att-saega-foer-mycket/ Ibland är det lätt att prata först och tänka sedan. Men ju högre chef man blir, desto färre är de tillåtna misstagen när det gäller just kommunikation. Ibland slinter tungan. Man blir så upprörd att man gör något av alla självklara no nos som vi chefer måste rätta oss efter. Då kanske man gör som Beatrice Ask och säger att poliser ska hålla käft och göra sitt jobb. Men ju högre upp man kommer som chef, desto mer borde man ju ha lärt sig att välja rätt ord. Så varför lyckas inte vår justitieminister hålla tungan rätt i mun? Jag tycker inte heller att det är okej om polisen läcker hemliga uppgifter. Men hur många tror att Asks uppmaning leder till önskat resultat? Ingen? Det är knappast motiverande eller uppmuntrande att sitta som mellanchef i en verksamhet och få en dylik uppmaning. Och många reagerade så klart negativt på hennes känsloutbrott. I onsdags, sista dagen i september, blev jag intervjuad om just detta i Kvällspasset i P3. Programledarna undrade samtidigt om man inte ska vara tydlig som chef. Och visst ska man det. Men tydlig är inte samma sak som hård. Därför är det bra att ta ett djupt andetag och fundera ett extra varv innan man snackar. Även om det är svårt (tro mig, att hålla tyst är inte min starkaste gren heller). Så jag önskar oss som ibland pratar först och tänker sedan lycka till framöver! 2009-10-06T06:44:57+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/facebook-ger-dumma-medarbetare/ http://www.chef.se/blogg/camilla/facebook-ger-dumma-medarbetare/ Allt fler använder sociala nätverk. Det leder till att chefer får splittrade och ofokuserade medarbetare. Fler och fler använder sociala medier som Facebook, Twitter, Linkedin och Flickr. Det här märks på jobbet. Enligt DN oroar sig chefer över hela Europa för fenomenet. Och om man följer medieflödet ytterligare så har chefer all anledning att se framtiden an utan tillförsikt. En artikel i Management-Issues visar att multi-tasking (som att vi splittrar oss genom att hänga med på olika sociala nätverk under arbetstid) gör att vår IQ sjunker med 10 poäng! Vi blir mindre »smarta« än någon som röker marijuana , där är minskningen 5 poäng.Och fler är inne på samma spår. The Economist har artikeln »Is Google Killing General Knowledge« medan The Atlantic har artikeln »Is Google Making Us Stupid«.Men de sociala nätverken går knappast att stoppa. Ny psykologiforskning visar att hos de yngre suddas uppdelningen mellan vad som händer på nätet och i verkligheten ut. Då kan chefen knappast skära bort en del av livet. Vad kan vi göra då? Om det inte finns anledning att använda sociala medier i jobbet, till exempel för marknadsföring, kan man välja att blockera alla sociala medier under arbetstid. På jobbet jobbar man. 2009-09-29T06:02:35+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/haerligt-att-braka/ http://www.chef.se/blogg/camilla/haerligt-att-braka/ Jag stegade in till min chef. Blodet kokade och jag valde mellan att säga upp mig på stående fot och att argumentera. Till mors dag fick barnen på förskolan fylla i vad deras mammor var bra på. En av mammorna fick meningen »skrika högre än pappa«.Jag fnissar så fort jag tänker på det. Kanske för att det är så härligt ärligt. Kanske av lättnad för att det inte var jag som fick barnets bryska hälsning. Den här gången.För många framstår jag nog som en normalstörd person, för att citera Pär Johansson på Glada Hudikteatern. Men när det verkligen gäller säger jag ifrån, ibland kanske väl hårt. Minns särskilt en gång. Jag var så arg att folk fick ta skydd för min blixtrande blick. Jag stegade in till min dåvarande chef. Han satt vid sitt skrivbord och bekräftade det rykte jag hört. Projektet jag ledde skulle helt byta inriktning, strax före mål. Orsak: Han »trodde inte på det« längre.Blodet kokade och jag valde mellan att säga upp mig på stående fot och att argumentera. Det blev det senare. Vi diskuterade länge och levande. Efteråt var jag slut i kroppen och tom i knoppen. Samtidigt kände jag mig förvånansvärt stark, upplyft och levande.Men alla har inte möjlighet att säga ifrån uppåt. Fjorton procent av alla chefer gör absolut ingenting när de blir arga på sina chefer. Och det är av allt att döma en växande trend. I kristid är folk generellt sett mer rädda om sina jobb. Då är det troligt att fler väljer bort att ta en öppen konflikt med en högre chef, för att inte tala om alternativet uppsägning. Begripligt, men synd. För att prestera bra på jobbet och för att trivas måste man antingen kunna säga ifrån eller rösta med fötterna. Hur gick det med projektstriden då? Tja, vi gjorde trots allt om och la till en del, även om huvudstommen var kvar. Men kanske vann jag i respekt hos min chef. När projektet var klart erbjöd han mig nämligen en tjänst högre upp i hierarkin. Eller så ville han bara slippa ifrån mig. 2009-09-14T12:18:30+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/koensroller-i-cement/ http://www.chef.se/blogg/camilla/koensroller-i-cement/ Träffade en amerikan härom dagen. Berättade att jag bara tar fem månaders föräldraledigt på heltid. »Vaddå bara?!«, utropade han, det är ju jättelång tid. Han är rätt ensam om den reaktionen ... Efter fem månader var det förra veckan dags.  Jag vinkade hej då till min man och vår lilla bebisdotter och gick med darrande ben till bussen för att åka till jobbet.I sommar har det rasat en debatt om att nätet cementerar könsrollerna. Jag håller inte med. Det är inte nätet som cementerar dem utan samhället i stort. Det har jag blivit varse på sistone. När folk fått höra om att jag ska börja jobba har jag fått mer än en kommentar om hur tidigt jag börjar jobba och flera uppmaningar om att jag borde ta bättre vara på den första tiden med mitt barn. Några anser till och med att det är skadligt för vår dotter att jag börjar jobba så tidigt. Och jag har försökt att hålla kommentarerna ifrån mig, men ändå delvis tagit åt mig. Jag undrar å ena sidan exakt vad det är som är så skadligt för vår dotter. Är det att hon får en nära relation också med sin pappa? Är det att vi lever relativt jämställt hemma? Eller kommer hon verkligen att känna sig övergiven och må dåligt? Efter drygt fyra timmar mötte jag upp man och dotter. De var båda nöjda och glada. Och jag pustade ut. Kanske handlar det helt enkelt om att det fortfarande är relativt nytt och ovanligt att pappan är rejält engagerad redan första året? Nytt är ju som bekant skrämmande. Oavsett orsak. Där har vi i så fall grunden till bevarandet av cementerade könsroller.Jag är inte alls lockad av hur det är i USA utan älskar vårt fina föräldraledighetssystem. Men det måste vara okej att dela mellan mamman och pappan om jämställdheten ska ha en chans. 2009-09-08T06:10:24+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/stackars-kommunchefer/ http://www.chef.se/blogg/camilla/stackars-kommunchefer/ Mellancheferna i Stockholms kommun har fått en otacksam uppgift dumpad i knät. Jag önskar ändå lycka till! Stockholms stads politiker har infört rökförbud för sina anställda, skriver DN. Underbart! Jag avskyr cigarettrök eftersom jag sett flera nära anhöriga gå bort i cancer. Men ändå ... Stackars alla mellanchefer i kommunen! Det blir så klart mellanchefernas uppgift att få personalen att sluta röka. Och alla som känner någon rökare vet hur svårt det är att sluta röka. Rökaren blir ofta ilsk bara inför blotta tanken. Om påbudet dessutom kommer uppifrån lär inte ilskan minska.»Det bygger på att varje enhetschef ser efter att reglerna följs«, säger en byråkrat till DN. Och fimpandet ska dessutom inte ske med tvång, utan med »uppmuntran«. Ja, men då så. Inga problem. Eller?Jo, det lär bli problem. Och de hamnar inte i knät hos dem som fattat beslutet. Nej, politikerna dumpar den otacksamma uppgiften i knät på mellancheferna.Det är lätt att vara politiskt korrekt när man själv slipper genomföra det som beslutas. 2009-08-31T09:36:32+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/giriga-chefer-smittar-ner/ http://www.chef.se/blogg/camilla/giriga-chefer-smittar-ner/ I DN avslöjas att fem giriga chefer utövar utpressning i ett krisdrabbat bolag. Den typen av handlingar smittar ner ryktet för alla andra fantastiska chefer i Sverige. I dag avslöjar DN att bankerna måste ta över krisbolaget Dometic. Samtidigt hotar fem av företagets toppchefer att lämna - om de inte får 800 miljoner kronor. Det är just den här typen av girighet som stänker på alla andra hårt arbetande chefer. Alla chefer som valt sitt arbete för att göra något bra. När vi på Chef gör undersökningar om varför chefer valt att bli just chefer så svarar de flesta att det är för att de vill utveckla medarbetare såväl som verksamhet och för att de vill vara med och påverka. Ändå finns ett fåtal rötägg med helt andra drivkrafter. Nu har jag själv inte granskat Dometicsaffären, men nog låter det illa. Vilket chefer i allmänhet får lida av. Så jag säger lite gammaldags: alla sjyssta chefer förenen eder! Vi måste upp till kamp för att försvara ryktet i vårt skrå. 2009-08-24T06:00:13+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/vi-star-pa-chefens-sida/ http://www.chef.se/blogg/camilla/vi-star-pa-chefens-sida/ Oj! Har ägnat veckan åt att läsa och begrunda reaktionerna på cheftestet av Katri Linna. Vi väcker verkligen känslor.Chef står på chefens sida. Vill bara börja med att slå fast det. Men det är stor skillnad mellan att vara mellanchef och högste chef. Håller med en av kommentatorerna om att många mellanchefer får klä skott för toppchefernas misstag. Om vi i stället vågar se våra misstag kan vi lära av dem, både egna och andras. Därför testar vi på Chef i varje nummer ledarskapet hos någon av Sveriges högsta chefer. Är det då okej att beskriva någon som Sveriges sämsta chef? Ja, vårt mål på tidningen Chef är verkligen inte att sätta dit chefer. Men för att kunna vara trovärdig som förespråkare för chefer så måste vi också granska vårt eget skrå. Vi har då en poängsättning som under alla år sett likadan ut där vi genom ett stort antal intervjuer med medarbetare, kolleger och chefer bedömer en chefs ledarskap. Minst två, men helst fler, måste bekräfta ett uttalande - oavsett om det är positivt eller negativt. Vi censurerar bort saker som vi upplever är försök att sätta ditt en chef eller personliga vendettor. De poäng Linna fick var de sämsta någon har fått. Kanske beror det som Linna säger på att medarbetarna varit igenom ett jobbigt förändringsarbete. Kanske på annat. Jag är säker på att jag själv i perioder också skulle kunna få svidande kritik.Men vi tror att man lär sig om ledarskap genom att reflektera och genom att se både bra föredömen och mindre bra föredömen. På så sätt ger vi Sverige bättre chefer. PLACERING PÅ SIDAN, Mitt, TYP AV PUFF, Chef.se första sidan 2009-08-17T17:19:52+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-vaessar-mina-ursaekter/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-vaessar-mina-ursaekter/ En bra chef bör väl våga välja och stå för sina val? Med för mycket att göra blir du sämre på allt. Sämre beslutsfattare, sämre förälder och sämre levnadskonstnär. Påminnelsen kommer när jag lämnar på skolan på morgonen. »Du dyker väl upp på städdagen i eftermiddag?« Eftersom jag har förträngt att det återigen är dags att städa skolgården har jag inget bra svar. Jag mumlar »Javisst«. Bara några veckor tidigare skulle förskolegården städas. Då putsade jag fönstren ut mot gården. Fönstren hemma skriker efter samma behandling.Nävål, framåt eftermiddagen packar jag in bebisen i bilen och styr mot skolstädningen. Där är redan ett antal föräldrar i färd med att rensa rabatter, gräva, kratta och sopa. Jag går omkring planlöst och känner ett mystiskt motstånd. Hjärnan klarnar och jag inser att det är dags att smita smart. Jag häver ur mig ett »syyynd, men jag måste hem och amma« och smyger sedan iväg.Väl hemma varvar jag jobbmejl med matlagning. Och jag skäms. Jag har smitit från en uppgift. Filosofen Kants tal om att man ska kunna upphöja sina handlingar till en maxim gör tydligt hur fel jag handlat. Tänk om alla gjorde som jag! Då skulle skolgårdens rabatter fyllas med ogräs och gården vara dammig. Är det en katastrof?Nej, med lite distans kan jag se mina skamkänslor i vitögat. Egentligen tycker jag ju inte att jag gjort fel. Skamkänslorna handlar om vad folk ska tycka, inte att städningen är rätt prioritering för mig. Kant kan ju inte mena att man ska utföra allt folk säger åt en. Tänk dig vilket ledarskap det skulle leda till!Men det är lockande att gå i fällan och ta på sig femtielva uppdrag. Ett ja ser bra ut och man hamnar på plus. Ett nej leder till minus.Ändå bör väl en bra chef våga välja och stå för sina val? Med för mycket att göra blir man sämre på allt. Sämre förälder, sämre beslutsfattare och sämre levnadskonstnär.Så nu berättar jag alltså stolt: Jag smet från skolans städdag. Jag lyckades prioritera och spara energi. Och jag ska fortsätta att vässa mina ursäkter. 2009-08-17T14:18:59+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/vaeljer-du-veckans-fria-ord/ http://www.chef.se/blogg/camilla/vaeljer-du-veckans-fria-ord/ I går var det min dotters första dag i skolan. På gården kom vi föräldrar att tala om mediehantering. Hur gör man rätt själv? Och hur får man rätt personer inom organisationen att uttala sig och inte andra? Helst samtidigt som man värnar det fria ordet? Någon skämtade om att man kan skicka ut "Veckans fria ord" till alla anställda. Det kanske vore något ...Som journalist kan jag inte låta bli att undra över varför så många chefer är så dåligt förberedda på att hantera media. I går på skolgården var det inte bara jag utan ett helt gäng föräldrar som reagerat när Gotlands landshövding Marianne Samuelssons uttalanden ledde till att hon måste sluta sitt jobb. Vi kan alla slinta med tungan. Och när vi sagt något tokigt är det lätt att drabbas av panik och fortsätta säga fel saker. Men om man i förväg har tänkt igenom hur man ska hantera en kris går det sannolikt bättre. Nu vet jag inte vad som hände internt i fallet Samuelsson. Men om man tänkt igenom strategin i förväg finns förhoppningsvis medarbetare som kan försöka föra högste chefen på rätt väg om olyckan är framme eller höga chefer som kan hjälpa lägre. Och problem med att hantera media kommer att öka. I Gotlandsfallet började det hela med att Samuelsson spelades in med dold mikrofon. Dolda inspelningar lär troligen bli vanligare i takt med att tekniken blir allt mer tillgänglig. Vi måste alla värna det fria ordet och yttrandefriheten. Men vi måste också tänka igenom hur vi ska hantera konsekvenserna när tungan halkar snett, antingen det är på oss själva eller någon annan inom verksamheten. För det är då vår egen framtid kan avgöras. Liksom verksamhetens rykte. 2009-08-11T06:10:31+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/dags-att-taenka-till/ http://www.chef.se/blogg/camilla/dags-att-taenka-till/ Just nu funderar jag över hur man som chef planerar för att klara svininfluensans härjningar. Jag är knappast den enda som skräms av svininfluensan just nu. Jag funderar över hur jag kan skydda mina barn. Och jag funderar över hur vi ska skydda oss på jobbet. Som chef gäller det ju att ha en plan både för människorna och för driften. Kanske är alla larmartiklar något av en storm i ett vattenglas, men det skadar ju inte att tänka till. För att citera Superdeckarna i Nalle Puh: "Nu är det dags att tänka, tänk. Har du ett problem så tänk, tänk, tänk!" Så får vi chefer göra vårt bästa för att klara hösten. 2009-08-04T04:37:02+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/karriaer-foer-barnens-skull/ http://www.chef.se/blogg/camilla/karriaer-foer-barnens-skull/ Wow, tänker jag när jag läser DI Weekends rubrik "Karriär för barnens bästa". Vad skönt. Kan man göra karriär utan att vara en dålig mor?! Tänk att slippa kluvenheten och det dåliga samvetet och stolt förkunna, inte att "man kan ju inte få allt och man gör ändå sitt bästa men visst vore det skönt om man hann med barnen mer", utan "ja, jag gör karriär och det är ju så himla bra för barnen". Men så läser jag artikeln och inser att det inte är grejen. Nej, det handlar om att barn fått det sämre vilket Rädda Barnens chef vill rätta till. Toppen så klart!Men jag får väl stå ut med en släng av dåligt samvete ibland även i fortsättningen. Och trösta mig med att jag är mänsklig. Och att det ändå är bättre att förmedla att det är kul att jobba än att gå hemma och riskera att bli bitter för att jag gett upp alla andra chanser. 2009-07-28T06:26:20+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/laege-att-latsas/ http://www.chef.se/blogg/camilla/laege-att-latsas/ Tror du att chefer alltid ska vara äkta och ärliga i sitt ledarskap? Nej, det var något ledarna kunde unna sig i högkonjunktur. Nu gäller i stället "fake it ´til you make it". Om cheferna så ligger vakna av oro på natten måste de ändå förmedla känslan att krisen är en häftig utmaning och möjlighet. Givetvis ska chefen inte ljuga, men hålla humöret uppe på kontoret. Det är helt enkelt livsviktigt för verksamheternas överlevnad, vilket allt fler ledare inser. Dessutom höjer en positiv anda medarbetarnas välmående. 2009-07-21T06:54:43+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/stressigt-med-semester/ http://www.chef.se/blogg/camilla/stressigt-med-semester/ Ni vet att man får höra sanningen från barn och dårar? Jag önskar att det gick att bortse ifrån.Min dotter var inte alls ute efter att dissa mig när hon sa att jag pratade så fort att hon blev stressad.Det var bara ett krasst konstaterande. Eftersom jag vet hur stress kan bryta ned hjärnor och skapa ohälsa kände jag mig genast som världens sämsta mamma. Jag tog åt mig av det hon sa och bestämde mig för att prata långsammare. Det gick jättebra. I säkert flera sekunder.Visst är det toppen att kunna få mycket gjort ganska snabbt när det  behövs. Men när man kommer in i ett högt tempo är risken stor att det bara rullar på. Upptempot fortsätter sedan när det inte alls behövs. För dotterns kommentar fälldes när vi höll på att packa strandväskan den första dagen på vår semester i Italien. Vad skulle hända om vi kom en kvart senare till vågorna? Ingenting.Lustigt nog har den snabba ordsvadan nu lugnat ned sig. Helt utan min förtjänst. Det räckte med min dotters påpekande och några lugna dagar i Lady och Lufsens land. 2009-07-14T06:22:10+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/chefer-lovligt-byte/ http://www.chef.se/blogg/camilla/chefer-lovligt-byte/ Chefer är kontrollmaniker och krävande dårar. I alla fall verkar det så om man gör en snabb omvärldsanalys. Har ni hört reklamen om fredagsmys? Den som bland annat går ut på att på fredagen slipper man äntligten chefens tjat. Eller har ni sett den nya komedin om en kvinnlig chef som gifter sig med sin unga manliga assistent. Gissa om det är av äkta kärlek? Nej, chefen är en extremt krävande typ som bara ingår ett skenäktenskap. Inga varma känslor här, inte. För att inte tala om alla nyhetsartiklar där chefer beskrivs som giriga bovar. Nej, det är bara att konstatera att vi är lovligt byte. Och det är tydligen extra tacksamt att skämta om oss chefer nu i kristid.Tur att vi på Chef försöker peppa chefer i alla fall. 2009-06-30T06:46:31+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/kakgrupp-vaegrar-semester/ http://www.chef.se/blogg/camilla/kakgrupp-vaegrar-semester/ Just nu skulle jag kunna vara tokledig eftersom jag just fått mitt tredje barn och är föräldraledig. Men lusten att logga ut totalt har uteblivit. Jag tillhör tydligen den växande gruppen »äta upp kakan och ha den kvar«. För nya studier visar att över- och medelklassen nu, för första gången i historien, jobbar mer och fler timmar än underklassen. Det blir också tydligt i Chefs senaste Synovate-undersökning. Fritid har blivit något för de lägre klasserna.När vi chefer inte jobbar befinner vi oss i en ständig känsla av att vi borde vara någon annanstans och göra något annat. Tanken på en lång, oavbruten ledighet är helt väck. På semestern läser vi mejl, kollar mobilen och funderar över hur vi ska utveckla vår enhet när vi är tillbaka. Dags att förfasa sig? Nej, inte om du frågar mig.Vi i kakgruppen kan förstås bestå av ett gäng kontrollmaniker som inte vill lämna över till någon annan. Eller så har vi helt enkelt svårt att välja och välja bort.Nu till sommaren brukar det komma en massa larmartiklar om att alla som jobbar måste våga vara lediga och att man behöver flera veckors oavbruten semester för att må bra på sikt. Tillåt mig tvivla. Kanske gäller det inte alla? Kanske finns det människor som mår bättre av att kunna sätta på mobilen två gånger i veckan och kolla att allt flyter på som det ska, i stället för att lämna telefonen på kontoret hela semestern, men ha en gnagande oro för att något går snett. Eller som inte kan stoppa utvecklingsidéerna från att dyka upp i huvudet bara för att de just då cyklar till kiosken för att köpa glass.Och visst är det rätt bra att chefer känner, och tar, stort ansvar? Att chefer inte bara släpper det ansvaret för att de är tillfälligt frånvarande? Nej, låt oss njuta av ledigheten samtidigt som vi jobbar. Och låt oss göra det med stolthet. 2009-06-23T06:03:06+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/haerligt-utan-regler/ http://www.chef.se/blogg/camilla/haerligt-utan-regler/ Jag säger som Gert Fylking: Äntligen. Men jag pratar inte om någon litteraturpristagare. Nej, jag syftar på att regelbördan har börjat minska. Förra året minskade företagens administrativa kostnader med närmare fyra procent till följd av statliga regler enligt regeringens sajt. Det visar en mätning som Tillväxtverket har gjort på regeringens uppdrag.Nej, jag är inte nyliberal och ute efter Vilda Västern eller laglöst land. Men länge har vi chefer mer eller mindre drunknat under regelpressen. Förhoppningsvis får vi nu en lättare tillvaro. 2009-06-08T13:20:05+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/chef-och-stolt/ http://www.chef.se/blogg/camilla/chef-och-stolt/ Pågår en häxjakt på Wanja Lundby Wedin? Eller har hon helt tappat omdömet? Det kommer avslöjande efter avslöjande om LO-bossens pinsamheter. Först missade hon att sköta ett styrelseuppdrag. Sedan kom det fram att hon varit på lyxresa med jobbet. Och nu framgår det i tv och tidningar att hennes man fått dubbla LO-inkomster.Jag häpnar. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om hon verkligen tappat omdömet så till den milda grad. Eller om hon helt enkelt är en chef som nu är ett hett villebråd. Glorian har åkt på sniskan, dags att sälja lösnummer på ännu fler exempel på den alltid så giriga chefen.Oavsett vilket så är det synd om alla mellanchefer som smittas av chefsskandalerna. För det blir ju mindre roligt att säga att man är chef när ordet förknippas med galenskaper och girighet.Dags att peppa oss själva! Till alla chefers hjälp finns nu en peppkalender. Kolla in den på chef.se/pepp 2009-06-01T08:49:44+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/bra-med-bonus/ http://www.chef.se/blogg/camilla/bra-med-bonus/ Sedan en tid pågår det en attack mot bonusar. Hur kan man inte inse att bonusar är jättebra? Nu menar jag givetvis inte den typ av bonus som varit uppe i medierna på sistone. Den typ av bonus som främjar kortsiktighet och girighet. Nej, jag menar bonusar som är konstruerade för att koppla chefens lön (åtminstone de högsta chefernas) till det chefen faktiskt åstadkommer, över en längre tid. Ja, just det, över en längre tid! Inte senaste kvartalet eller i bästa fall året.I Tyskland pågår försök att ta fram bonusvarianter som bygger på utvecklingen under en hel konjunkturcykel. Jag vet själv inte hur en sådan konstruktion skulle fungera i verkligheten, vi chefer byter ju gärna jobb oftare än så, men jag hoppas att tyskarna lyckas. För visst bör vi chefer få utdelning när vi gjort något bra. Men också känna av när vi gjort något mindre bra.Så heja bonusar, men i nya konstruktioner. 2009-05-19T05:50:16+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/foer-babbligt-pa-toppen/ http://www.chef.se/blogg/camilla/foer-babbligt-pa-toppen/ Medarbetaren berättade för alla hur chefen helt utan grund anklagat honom för att stöta sig med kunder och sprida dålig stämning. Medarbetaren kände sig kränkt och sårad och flera kolleger tröstade honom, samtidigt som de fördömde chefens agerande. Det verkade helt grundlöst, ansåg de.Vad gjorde chefen? Jo, hon konstaterade för sig själv att flera av medarbetarens kolleger, oberoende av varandra och vid upprepade tillfällen, kommit till henne med klagomål. När även kunder började klaga och inte ville ha den besvärlige personen som konsult, hade hon känt sig tvungen att ha ett allvarligt samtal med honom. Men eftersom hon inte ville hänga ut honom inför resten av företaget gick hon inte till försvar när han baktalade henne. Hon konstaterade att man som chef måste gilla läget. Det är ensamt på toppen.Chefen ovan är en väninna till mig. När hon berättade om hur folk tittade snett på henne på jobbet tyckte jag spontant att hon skulle kalla till möte och lägga fram bevisen för hur medarbetaren misskött sig. Sedan insåg jag att hon har rätt. Det är ensamt på toppen ibland när du sitter inne med kunskap som du inte kan diskutera hur som helst.Men enligt Chef:s och Synovates nya undersökning är det mindre ensamt än den välkända klyschan säger. Trenden har vänt. Sveriges chefer tycker numera att de har någon att prata med om svåra saker i chefsjobbet. Det låter kanske bra , i alla fall innan man tänker efter. Visst är vi chefer människor och behöver prata av oss ibland. Men varken maken eller kollegan har tystnadsplikt. Dessutom finns oberoende personer att prata med om du verkligen behöver råd.Det är värt att minnas när vi avlivar myten om den ensamma chefen.För det är ingen bra myt att avliva. Tvärtom: Att känna att man inte är ensam är en varningssignal. Då är det stor risk att man säger fel saker till fel personer. Det får ju inte bli för babbligt på toppen. PLACERING PÅ SIDAN, Mitt, TYP AV PUFF, Chef.se första sidan 2009-05-12T06:07:36+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/faerdighukat/ http://www.chef.se/blogg/camilla/faerdighukat/ Den ljusnande framtid är chefens. Om vi fångar den.I november 2008 ägnade vi på Chef ett helt nummer av tidningen åt CSR (Corporate Social Responsibility). Då var företagens ansvar för samhället en hygienfaktor och företagens intresse för CSR jättestort. Bara ett knappt halvår senare har CSR hamnat i skymundan. Nu är det bara kris som gäller. Eller? Nej, det finns faktiskt ljuspunkter. I senaste DI Weekend berättar Samir Brikho, vd i brittiska Amec Plc som omsätter drygt 30 miljarder kronor, om hur viktigt chefens ansvar är för samhället i stort. »Jag brukar säga att nu har vi sista chansen att göra något åt miljön. Vi måste sänka utsläppen, och här finns också stora möjligheter för oss som företag«, säger han till tidningen.Visst är det lätt att nu spara in överallt i verksamheten. Att dra åt svångremmen och satsa så lite som möjligt. Som chef är det ju då mindre risk att göra fel. Men vi måste våga mer än så, för det går inte att huka sig ur krisen. Det är chefer som lyckas sprida en framgångsstämning trots motgång som har störst chans att klara sig, och verksamheten, helskinnade. Givetvis ska man inte dumhuka och låtsas att problem inte finns. Nej, problem måste hanteras. Men det gäller att också våga se möjligheter. Och det gör många, härligt nog. Utöver Samir Brikho märktes det på Humorgalan i TV 4 i fredags. Då rullade företagsnamnen förbi i snabb takt. Alla hade spontant skänkt 10 000 kronor till Unicefs verksamhet. Det ska jag tänka på och inspireras av när jag leder den dagliga verksamheten. Spara när det verkligen behövs, men också våga!Den ljusnande framtid är chefens. Och alla andras. Om vi fångar den. 2009-05-05T06:15:25+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/fegt-sparka-mellanchefen/ http://www.chef.se/blogg/camilla/fegt-sparka-mellanchefen/ Vd:ar sägs ha sina höga löner eftersom de har en utsatt position och är de första att förlora jobbet om verksamheten går dåligt. Men det gäller inte på Stora Enso. Där tycker högsta ledningen att de själva är oersättliga, framgår i DN:s artikel. Bättre att ta bort mellancheferna när verksamheten går dåligt... Därför har de nu beslutat att ledningen ska sitta säkert när företaget drar ned på personal. Men mellancheferna tvingas lämna. Mellancheferna som driver verksamheten framåt, som måste vara lojala med ledningen utan att själva ha fattat de stora besluten och som tar stort dagligt ansvar är alltså de som ska ta smällen. Hur motiverar ledningen detta? "Ja, men de tjänar ju ändå 34 000 per månad i medianlön så då får man tåla lite ..."?Nej, beslutet att bara skära i mitten är fegt och dessutom farligt för verksamheten. För vem ska nu driva företaget framåt? 2009-04-28T06:38:52+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/the-office-pa-jobbet/ http://www.chef.se/blogg/camilla/the-office-pa-jobbet/ Visst är det skönt att tänka good enough och välja den lätta vägen ibland? Men nu finns det smitvägar för kontoret som börjar likna ett skämt. Ska du hålla tal på ett bröllop i sommar? Ja, då väljer du kanske att som många andra köpa ett färdigt tal från någon av alla talskrivarsajter på webben. Det finns till exempel tal från brudens far eller bästa väninnan. Det är väl inga problem. Men nu har det börjat dyka upp nya typer av tal till salu. Och genast känns det som om the Office blivit verklighet. Eller vad sägs om färdiga tal till medarbetare som ska sägas upp på grund av arbetsbrist? För några hundralappar är det bara att skriva ut och läsa innantill på stormötet eller det svåra samtalet öga mot öga.Får bara hoppas att chefen då inte laddat ned fel tal. Medarbetarna blir nog konfunderade om chefen börjar prata om sin härliga dotter eller fantastiska väninna.Nej, kanske, eventuellt, är det bättre att välja bort den lätta vägen i just det här fallet? 2009-04-21T06:00:38+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/stoppa-specialsignalsjukan/ http://www.chef.se/blogg/camilla/stoppa-specialsignalsjukan/ Ledningsgruppsmötet pågår för fullt när jag inser att jag glömt mobilen. Min son är ensam hemma för första gången och resten av mötet härjas jag av ångest. Tänk om han försöker ringa? Tänk om han är ledsen? Tänk om det brinner och han inte vet vad han ska göra?Och jo, jag har ett missat samtal när jag kommer ut från mötet. På telefonsvararen undrar sonen om han får ta en glass.Egentligen borde jag inte ha haft ångest och koncentrationssvårigheter. Jag borde ha pöst av stolthet över att jag låter sonen lösa saker på egen hand. För jag är så fruktansvärt less på den nya specialmobilsignalsjukan. Där sitter vi , ett gäng chefer i ett affärsmöte , och diskuterar viktiga frågor. Plötsligt avbryts diskussionerna av en truddelutt på någons mobil. En av cheferna kastar sig över telefonen och svarar med ett urskuldande leende. Det här samtalet har högsta prioritet, allt annat får stå undan. Det är ju barnet som ringer. Alla runt bordet ler förstående. Man svarar så klart inte om någon annan ringer, men ens barn har en särskild signal och när den ljuder är det dags att ställa sig i givakt.Själv vill jag bara väsa: »lägg på och sluta curla«.Barnen i andra luren behöver aldrig lära sig att fatta beslut eller lösa problem. Det gör dem helt beroende av sina curlande föräldrar även i vuxen ålder.Och konsekvenserna av alla dessa specialsamtal drabbar nu oss chefer. Nu sitter vi allt oftare med curlingföräldrarna i vårt eget knä. De kommer på köpet när vi anställt deras nu vuxna barn.Chefs nya Synnovateundersökning visar att föräldrarna hör av sig för att lägga sig i vad barnen får i lön, kräva att du som chef löser barnens konflikter och så vidare. Nu är det dags att säga stopp. Förbjud specialsignaler på mötena och hindra föräldrar som vill lägga sig i på barnens jobb. 2009-04-14T06:52:53+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/lita-pa-byggare-bob/ http://www.chef.se/blogg/camilla/lita-pa-byggare-bob/ I förra veckan köpte mina kompisar nytt hus. Förutom den rent personliga glädjen att de nu flyttar närmare oss gläder det mig att alla inte har slagits ned av krisen. Än finns människor som vågar satsa, och det är ju vägen mot ljuset.För oss chefer duggar annars de deppiga rapporterna tätt om verksamheter som måste dra ned på grund av pengabrist. Det gäller att hålla optimismen uppe. Så min uppmaning är: våga tänka helt galet så hittar ni säkert spännande öppningar just där du jobbar. Något som var en omöjlighet för några månader sedan kan fungera perfekt i dag. Ta det nya yrket spök-Twittare. Vad det är? Jo, att jobba som spökskrivare åt alla som vill ha maximal kontakt och exponering, men som inte har möjlighet att skriva själva, rapporterar International Herald Tribune.Jag säger som Byggare Bob (för han var faktiskt före Obama): Can we fix it? Yes we can. 2009-04-07T06:21:20+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/hoej-chefsloenerna/ http://www.chef.se/blogg/camilla/hoej-chefsloenerna/ Svenska mellanchefer har en medianlön på 34 100 kronor. Gapet till de högsta vd:arna är enormt, om man ser till den senaste debatten. Tänk att ens komma på tanken att begära några miljoner i löneförhöjning! Hur tänker man då? »Det här kommer vanliga medel-Svensson tycka att jag är värd.« Eller »Inte bryr jag mig om hur våra kunder reagerar på min lön«. Det här diskuterade jag i P4 Väst i fredags den 27 mars kl 0815.Oavsett hur toppcheferna tänker så är det inte bra ledarskap när man som högste chef tillskansar sig, eller bara tackar ja, till enorma bonusar trots lågkonjunktur, hysteriskt förmånliga pensionsavtal eller galna löneförhöjningar. Tänk bara hur det påverkar övriga anställda i verksamheten. Jag menar, hur kul kan det ha varit att sitta som kontorschef på SEB de senaste veckorna?Nej, anpassning till verkligheten vore fint. Och det betyder enligt mig högre löner till mellancheferna och lägre löner till vissa höga vd:ar. 2009-03-30T11:11:22+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/kreativt-med-kris/ http://www.chef.se/blogg/camilla/kreativt-med-kris/ Hurra. Det är lågkonjunktur, vilket betyder att de kreativa idéerna står som spön i backen. Bara att njuta Nja, riktigt så härligt känns det ju inte att chefa i kristid. Men enligt nationalekonomin kan kriser leda till kreativ förstörelse, skriver trender.net. Visst är det jobbigt att förstörelsen måste komma först.  Många är oroliga över om de ska få ha kvar jobbet och de som verkligen får sluta tvingas söka sig nya vägar. Ett beslut man normalt sett hellre fattar själv. Men för oss chefer som ofta måste meddela dessa ovälkomna sanningar kan det vara en liten tröst att tänka på att vi åtminstone bidrar till kreativiteten. I bästa fall hamnar de som sägs upp i ett nytt bra, ibland till och med bättre sammanhang. Den kreativa förstörelsen har hjälpt till. 2009-03-24T06:05:36+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-vet-hur-du-lyckas-foeraendra/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-vet-hur-du-lyckas-foeraendra/ Många tycker att förändringsarbete är svårt. Men det finns ett universalknep för att lyckas. Hm, tänker du, om det verkligen finns ett sätt att förändra i en verksamhet som alltid lyckas så skulle ju misslyckade förändringsarbeten för länge sedan ha försvunnit. Men så är det inte.Kanske beror det på att knepet är urenkelt. Och jättesvårt. Vill du veta hemligheten bakom en lyckad förändring? Jo, att ta bort alla alternativ.Enligt Harvard Business Reviews managementtips kan du som chef lyckas implementera något nytt genom att ta bort dina medarbetares val att göra det som är vant och bekvämt. Om du till exempel vill att dina medarbetare ska vända sig mer till varandra för att lösa svåra problem i stället för att alltid gå till dig så kan du tjata om det hur mycket som helst utan framgång. Men om du helt enkelt stänger av mobilen och tar en välbehövlig semester finns du inte som alternativ och medarbetarna måste testa den nya vägen.Själv undrar jag hur tillvaron kommer att te sig när jag i september kommer tillbaka från min nyligen inledda föräldraledighet ... 2009-03-17T06:26:48+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-aer-baest-i-teorin/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-aer-baest-i-teorin/ Cheferna lyssnade engagerat när jag höll föredrag om hur en bra chef beter sig. Efteråt berättade flera av dem att de tänkte förändra sitt eget chefskap utifrån mina ord. Jag är verkligen bäst på chef- och ledarskap. I teorin. I praktiken är läget ett helt annat. Jag anstränger mig att vara tydlig men inser att jag inte nått fram. Som när jag bad om ett möte med en begåvad medarbetare. Mitt budskap var: Du har mycket stor talang! Du kan verkligen unna dig att ta ut svängarna mer. Medarbetaren sa sig vara intresserad av att försöka. Flera veckor senare kröp det fram att medarbetaren uppfattat mitt budskap som att jag var totalt missnöjd med allt som denne producerade. Personen i fråga hade aldrig känt sig så nedtryckt i skorna. Heja mig ...Och när jag ska delegera får jag kämpa för att inte lägga mig i. Och misslyckas ofta. Jag vet att jag inte ska lösa problem åt mina medarbetare utan coacha fram deras egna lösningar. Men så tryter tålamodet och jag ger mina förslag på lösningar.Är jag med andra ord en hycklare? Det är möjligt. Jag jobbar på att bli bättre även i praktiken, men i nuläget måste medarbetarna ta mig som jag är. Och jag är ändå trovärdig. Jag kan lära ut vad som är bra ledarskap, både i tidningen, genom föredrag och som expert i andra medier.Jag misstänker att många blir experter på det de egentligen har minst koll på, och därmed är mest fascinerade av. Som småtokiga psykologer, läkare som kedjeröker och ledarskapsexperter som hellre pekar med hela handen än lyssnar och coachar. Och alla kan de vara fantastiskt insiktsfulla i sina respektive yrken.Man måste helt enkelt inte leva som man lär för att ha något att säga.Men jag blir ändå imponerad när jag läser nomineringarna till Årets Chef. Vilka duktiga ledare det finns runtom i landet, sådana som verkligen är bäst på chef- och ledarskap. I praktiken.Läs mer om vem som blir Årets Chef efter Kompetensgalan den 11 mars! 2009-03-10T06:31:04+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/far-droemjobbet-i-nionde-manaden/ http://www.chef.se/blogg/camilla/far-droemjobbet-i-nionde-manaden/ Nu är det två veckor kvar till beräknad nedkomst. Samtidigt har jag precis erbjudits och tackat ja till att bli chefredaktör på Chef. Det känns fantastiskt roligt att nu fullt ut axla chefsrollen för redaktionen. Jag har i egenskap av redaktionschef lett det dagliga arbetet sedan i september. Men nu tar jag klivet upp och axlar ansvaret även för mer långsiktiga frågor som strategi och affärsutveckling. Det är så meningsfullt och kul att ta över på Chef fullt ut. Tidningen har alltid varit viktig för chefer, men nu i kristid är behovet av stöd, inspiration och tips extra stort. Det märks också på att vi har en upplaga som stiger, trots lågkonjunktur. Det är för övrigt smått surrealistiskt att erbjudas drömjobbet i nionde månaden. Men, för att citera Askungen, alldeles, alldeles underbart. 2009-03-06T12:02:52+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/gloem-delat-ledarskap/ http://www.chef.se/blogg/camilla/gloem-delat-ledarskap/ Delat ledarskap sägs vara på uppåtgående. Säkert en bra idé. Men hur ska företag och organisationer ha råd att ha två chefer på samma tjänst? Intresset för delat ledarskap är stort, konstaterar en artikel i Suntliv. Antagligen är det en reaktion på två effekter av den ekonomiska krisen: 1.    Chefen måste ensam fatta en massa tunga beslut.2.    Kraven och stressen ökar eftersom lika mycket ska hinnas med trots att vissa företag slimmar sin personalstyrka. Visst, komplexa verksamheter mår bra av att ledas av ett chefsteam och chefer mår bra av att dela på ett ledaruppdrag. Men frågan är om inte delat ledarskap just på grund av samma kris är en dröm att ge upp, åtminstone för den enskilda chefen. I stället är det ökad effektivitet och kanske en professionell samtalspartner som är lösningen. För det är ensamt på toppen. 2009-03-05T06:05:57+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/spelar-loenen-roll/ http://www.chef.se/blogg/camilla/spelar-loenen-roll/ Såg att Volvos chefer ska få högre lön. Känns ju inte helt genomtänkt. Kanske kastar jag sten i glashus. Jag är själv precis färdig med lönesättningen bland mina medarbetare och alla har fått något mer i kuvertet, olika mycket beroende på hur väl var och en levt upp till sina mål. Men jag tycker ändå att Volvo har lite klantiga rådgivare när de beslutar att ge Volvokoncernens ledning rejält höjd lön, vilket DI skriver. Visst förstår jag argumentationen, styrelsens ersättningskommitté är rädd att nyckelpersoner annars ska lämna företaget. Men samtidigt undrar jag om kommitén funderat över saker som varumärkesbyggande och employer branding? Och om cheferna inte vill vara kvar är det väl heller knappast lönen som är den avgörande faktorn? Hela bilbranschen är i djup kris och nu stundar arbete i motvind. Avgörande för att trivas då lär vara att cheferna känner motivation för att arbeta hårt och att de trots allt tror på företaget. Inte exakt antal tusenlappar i månaden. 2009-03-03T06:22:16+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/barn-en-karriaerfoerdel/ http://www.chef.se/blogg/camilla/barn-en-karriaerfoerdel/   Dottern hostade hela natten och vi insåg att det var dags för vab. Igen. Hela veckan dessförinnan hade sonen varit sjuk. En karriärfördel? Ja visst. Du kan redan det här. Du vet att barn kan göra dig mer effektiv, träna dig i att lösa konflikter, öva upp din kommunikationsförmåga och så vidare. Men visst bär det svårt att minnas ibland? Att tänka på föräldraskapet som en karriärfördel när du måste avboka möten på grund av vab, eller gå tidigt för att hämta just när något viktigt dykt upp?Men för att hålla modet uppe , och signalera att du är en resurs att räkna med på jobbet - har jag lärt mig två avgörande saker. Den ena är att utnyttja glädjen. Det är urkul att ha fått ynnesten att ha en familj och ett roligt jobb. Glädje ger energi. Då orkar man jobba lite mer när barnen väl är friska. Och man utstrålar positiv energi på jobbet.Den andra är inställningen. Jag har alltid försökt visa att jag anstränger mig att sköta mitt jobb, oavsett sjuka barn. Jag jobbar hemma på kvällen om jag har en viktig deadline, eller sätter barnen i bilen och gör ett flygande byte med min man för att komma in till det viktiga mötet.Förhoppningsvis kommer inställning och glädje att hjälpa mig under de kommande åren. De lär gissningsvis bjuda på en hel del vab, nu när vi snart (om allt går bra!) får ännu en medlem i familjen. 2009-02-26T06:13:47+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/stoppa-bortskaemda-medarbetare/ http://www.chef.se/blogg/camilla/stoppa-bortskaemda-medarbetare/ Hur verklighetsanpassar man sina medarbetare? Ja, det här diskuterades flitigt under en bjudning jag var på förra helgen.Överallt skriker rubrikerna om den ekonomiska krisen och om stora varsel. Läget är milt uttryckt bekymmersamt på flera håll i Sverige. Jag säger bara Saab ... Samtidigt är det business as usual på många håll. Men man kan ändå tänka att enskilda medarbetares gnäll om småsaker och krav på tillvaron skulle minska. Icke. När jag satt och pratade med några vänner i helgen, varav flera är chefer, insåg jag hur bra vi har det på Chef. Det som mina vänner berättade för mig fick mig att häpna. En hade en nyanställd som ringde och sa att han »tänkte ta ledigt« fredag och måndag (att semester är något man ansöker om var tydligen inget han kände till) eftersom han kände för att bara ligga raklång en långhelg. Andra hade medarbetare som var upprörda över att det inköpta kaffet på jobbet var av fel sort. Uppenbarligen upprör fenomenet inte bara oss. I en artikel i DI berättas att en hög företagsledare blev så upprörd när hans anställda klagade över maten på konferensresan att han ändrade beställningen från lyxmat till hamburgare. Han ville lära medarbetarna att uppskatta sin privilegierade tillvaro och inse hur många andra har det just nu.Jag förstår honom! Vi chefer måste, utan att sprida undergångsstämning, få alla (både andra och oss själva) att tänka till en extra gång innan vi gnäller. Men jag har ännu inte kommit på hur. För tyvärr tror jag inte att hamburgare till medarbetarna är lösningen. 2009-02-24T06:18:02+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/dags-foer-nya-nyarsloeften/ http://www.chef.se/blogg/camilla/dags-foer-nya-nyarsloeften/ Nyligen var det dags för nyårsfirande igen. Enligt kinesisk astrologi börjar nämligen oxens år. Så varför inte ta en ny vända med nyårslöftena? Inspirerad av Aftonbladets krönikör Daniel Pernikliski har jag gjort en lista med löften att beta av under året. Här är den:-    Lyssna mer. Även på mig själv.-    Bestämma mer. Helt enkelt oftare köra min linje hela vägen.-    Lyssna mer. Även på mig själv.-    Laga riktig mat åtminstone en dag per vecka. Och då menar jag inte färdigköpta köttbullar med potatis och körsbärstomater.-    Lyssna mer. Även på mig själv.-    Gå många promenader. Fast det får bli efter bebisleveransen i mars.-    Lyssna mer. Även på mig själv.Det var alltså min lista. Hur ser din ut? 2009-02-19T06:23:51+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/hoeg-klichefaktor-vid-foeraendring/ http://www.chef.se/blogg/camilla/hoeg-klichefaktor-vid-foeraendring/ Jag har läst en massa undersökningar, forskning och rapporter om förändring på sistone. Och det jag funnit är ett stort ... jaså. Lågkonjunkturen har gjort förändring till något av det hetaste en chef kan (eller tvingas) syssla med just nu. Som på beställning avlöser undersökningarna och avhandlingarna om hur man lyckas varandra. Men floskelfaktorn är hög. Eller vad sägs om den här beskrivningen av en lyckad förändringschef:*Förändringschefen kommunicerar med medarbetarna och:*    har en bra dialog.*    är lika mycket lyssnande som stödjande.*    formulerar en begriplig bild av målet.*Förändringschefen är konstruktiv.*Förändringschefen tänker utanför ramarna.*Förändringschefen bygger tillit mellan chef och medarbetare.Som jag ser det är detta en idealbeskrivning av en chef, oavsett uppgift. När en chef måste genomföra en stor förändring och till exempel säga upp flera av sina medarbetare behövs mer stöd än så. 2009-02-17T06:15:56+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/fram-foer-vinnarskallar/ http://www.chef.se/blogg/camilla/fram-foer-vinnarskallar/ Vi var fem kursdeltagare som skulle lösa ett antal utmaningar. Vinsten var en pusselbit per godkänd lösning, pusselbitar i papp som vi sedan fick lämna tillbaka. Inte så mycket att kämpa för, alltså. Tror ni att jag därmed, med ett avslappnat leende på läpparna, myste fram svaret till övningarna? Nix. Tävling är tävling. Här gällde det att vinna! Och nog fick jag ett antal bitar. Men jag misstänker att jag samtidigt skrämde mina kurskamrater med min tydliga tävlingsinstinkt.Under en stor del av mitt liv försökte jag intala mig att jag inte bryr mig om tävlingar. Jag deltog aldrig fullt ut och tittade smått föraktfullt på folk som med liv och lust spelade sällskapsspel. Vem bryr sig?Jag, insåg jag till slut.Och jag bryr mig så pass mycket att jag inte ens kunde delta fullt ut i tävlingarna, av risk för att förlora. I stället svepte jag mitt skyddande tävlingsförakt runt mig som en filt.Nu för tiden är jag åtminstone ärlig: jag vill komma först. I veckan kommer ett nytt nummer av Chef ut. Där konstaterar vi att flera nya undersökningar visar att vinnarinstinkt kan vara en tillgång i chefskapet framöver. Flera färska rapporter pekar åt samma håll: den renodlade svenska ledarstilen, där chefen demokratiskt väntar in medarbetarnas beslut, är utrotningshotad. Världen snurrar allt fortare och blir mer internationell. Med konsensus och »alla ska med« blir det svårt att hinna med i utvecklings- och produktionstakten. Vi behöver snabbare beslut , och mer tävlingsinstinkt för att hävda oss i konkurrensen. Är det fler än jag som tycker att det känns skönt? Tänk att med gott samvete få fatta beslut om vad vi ska göra, utan att känna sig tvingad att lyssna in omgivningen i det oändliga. Visst vet vi att medarbetare som är involverade längs vägen känner sig mer delaktiga och engagerade i uppgiften. Men nu blir det mer okej att våga välja bort konsensus när snabbhet är viktigare. Allra viktigast är som vanligt att vara tydlig med när det är demokrati och när det är peka med hela handen som gäller. Och kanske att ha lite extra lust att vinna. Även pusselbitar i papp. 2009-02-10T06:18:10+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/roer-inte-min-chefsloen/ http://www.chef.se/blogg/camilla/roer-inte-min-chefsloen/ Minns ni »Rör inte min kompis«-knapparna? Nu är det dags att vi chefer börjar gå med en »Rör inte min chefslön«-knapp. »Rör inte min kompis« var en rörelse som började i Frankrike och framför allt handlade om att visa solidaritet med andra unga och mot våld. Nu måste vi chefer stötta varandra. I krisens tecken är chefens lön hett villebråd. Visst reagerar jag också negativt på enorma bonusar i företag som går dåligt. Och som jag skrivit tidigare i min blogg skulle jag gå med på sänkt lön om Chef började gå dåligt. Men nu går det för långt i debatten. I regeringens krispaket för bankerna vill Anders Borg bland annat stoppa löneökningar i bankernas företagsledningar. Och i dagens debattartikel i DN låter LO som om chefer generellt är Marie Antoinette-wannabes och bara vill roffa åt sig, på övriga svenskars bekostnad. Men det finns cirka 350 000 chefer i Sverige och medianlönen ligger på runt 31 000 kronor per månad. Med tanke på hur stort ansvar cheferna har, och med tanke på att situationen i en lågkonjunktur är extra tung med många svåra samtal och stora krav på att motivera i motgång så är det inga orimliga löner! 2009-02-04T11:22:03+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/vaga-foeraendra-trots-allt/ http://www.chef.se/blogg/camilla/vaga-foeraendra-trots-allt/ Just nu måste det vara svårt att vara chef på Försäkringskassan. Sena utbetalningar har lett till kraftig kritik och många hänvisar problemen till kassans stora omorganisation. Förändring är svårt! Och majoriteten av alla förändringsarbeten misslyckas. Försäkringskassan har alltså varit i rejält blåsväder på sistone. Men till kassans tröst kommer nu överraskande en belöning för omorganisationen. Försäkringskassan har nämligen utsetts till vinnare i kategorin Årets Kompetenssatsning, Swedish E-learning Awards. »Försäkringskassan har under 2008 genomfört en omfattande omorganisation där 14 000 medarbetare har fått nya yrkesroller. Det handlar om ett strategiskt kompetensarbete där varje ny yrkesroll nu innehåller de kompetenskrav och färdigheter som yrkesrollen kräver för att medarbetaren skall kunna utföra sitt arbete på ett professionellt sätt och vara den serviceorganisation som man har som målsättning att vara.«Att de får både ris och ros är kanske ett bevis på att omorganisationer och kompetensutveckling inte sker över en natt och att man måste se långsiktigt och ha tålamod även om det kan vara smärtsamt. 2009-02-03T06:07:12+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/ska-chefen-bestaemma-naer-du-far-barn/ http://www.chef.se/blogg/camilla/ska-chefen-bestaemma-naer-du-far-barn/ I Japan har cheferna fått ett nytt ansvarsområde att hantera. Nämligen barnalstring. För låga födelsetal och lågkonjunktur har fått en intressant konsekvens i Japan. Cheferna på flera företag skickar nu hem sina anställda tidigare med uppmaningen att de ska skaffa barn, skriver SvD. Nu är det ju inte hutlöst tidig hemgång vi talar om. På Canon låter de exempelvis de anställda sluta prick 17.30 två dagar per vecka. Men i ett land där 12 timmars arbetsdag är mer regel än undantag är det stort.I Sverige har vi tidigare diskuterat var chefens ansvar börjar och slutar. Ska chefen till exempel av hälsoskäl lägga sig i när en anställd är överviktig eller röker? Eller är det ett övertramp mot medarbetarens integritet? Nej, om en medarbetares livsstil påverkar arbetsprestationen har du som chef rätt att ta upp frågan i ett samtal. Till exempel om någon är så överviktig att han eller hon inte klarar sina arbetsuppgifter. Och i jämförelse med att försöka påverka när och om de anställda skaffar barn känns hälsodiskussionen rätt harmlös. 2009-01-29T06:09:07+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/en-helg-med-beslutsangest/ http://www.chef.se/blogg/camilla/en-helg-med-beslutsangest/ Nu är det äntligen gjort. Vi har valt skola till dottern som börjar sexårs efter sommaren. Uj, uj, uj vad svårt.På jobbet går en stor del ut på att fatta beslut, stora som små. Det känns relativt enkelt och väldigt kul. Varför är de privata besluten så mycket svårare?I helgen stod kvalet mellan två skolor som båda verkar jättebra, men på olika sätt. En lyxig situation, kan tyckas, men valet har lett till väldigt mycket vånda. Ska dottern få fortsätta med de flesta av sina förskolekompisar till den lilla »byskolan« en bit bort, vilket då skulle innebära att vi blir helt bilberoende. Eller ska hon får gå med bara ett fåtal gamla kompisar till den mer närliggande och större skolan? Vi valde det enklare vardagsalternativet. Det känns logiskt och långsiktigt rätt, men känslomässigt svårare.Nästa gång ska jag intala mig att det är ett jobbeslut jag ska fatta, även när det är privat. Då blir det kanske enklare att tänka mer rationellt och mindre känslosamt. 2009-01-27T06:49:17+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/sjukskrivning-aer-en-drog/ http://www.chef.se/blogg/camilla/sjukskrivning-aer-en-drog/ Kan man jobba sig ur en alltför stressig tillvaro? Eller bör man stanna hemma från jobbet och vila sig frisk? I den helt färska boken »Någonting är sjukt« av Per Lytsy jämför författaren, som till vardags är läkare vid Stressmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, sjukskrivning med droger. »Sjukskrivning skall sannolikt betraktas som en drog, med möjlighet att läka eller förgifta precis som vilken behandling som helst ... Vid högre doser ökar risken för biverkningar, tillvänjning, och vid överdosering finns risken för funktionsnedsättning, sämre livskvalitet och för tidig död.«Hans resonemang är mycket intressant. Nog finns det risker med stressrelaterad sjukskrivning, som att man kan passiviseras. När man tagit det lugnt ett tag är det lätt att fylla dagarna med ingenting , och känna att man har fullt upp. Jag minns efter gymnasiet när jag bara var hemma i två månader innan jag började plugga på universitet. Då kunde uppgiften att gå till Posten kännas som ett fullt rimligt beting för en dag. Och tidigare tyckte jag att man alltid hellre ska jobba sig ur en stressig situation än sjukskrivas ur den. Vid sjukskrivning har man ju fortfarande inte tagit tag i grundproblemet. Men häromdagen träffade jag en erfaren och mycket framgångsrik chef som berättade om när han blev så utmattad att han blev deprimerad. Han förklarade att vila var enda vägen tillbaka. Först när alla krav och måsten försvann kunde dimman så sakteliga skingras i hans huvud och livsandarna återvända. Så nu är jag inte lika tvärsäker i min tro på att jobb alltid är bättre än sjukskrivning vid stressproblem. Även om droger bör hanteras varsamt.  2009-01-22T06:52:22+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-skulle-saenka-min-loen/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-skulle-saenka-min-loen/ Chefer ska sänka sin lön och skippa intjänade bonusar. Men rör inte medarbetarnas löner! Ja, så kan man sammanfatta det som diskuterats i media senaste veckan. Är det verkligen en rimlig uppdelning? SAS verkade överens om frysta eller sänkta löner med anledning av krisen. Och vd skulle sänka sin lön och avstå bonus. Men efter vad som såg ut som en generell uppgörelse om sänkta löner gick kabinfacket centralt in och sa nej. I andra länder kan de sänka allas löner. Kommentarerna när de anställda på Toyota gick med på att sänka sina löner med 20 procent var till exempel förvånansvärt positiva, det syntes i DI. Men i Sverige är det annorlunda. Här förväntas cheferna sänka sina löner och skippa bonusar. Samma krav gäller inte medarbetarna.Visst håller jag med om att cheferna har anledning att ta större ansvar än medarbetarna. Och visst sticker det i ögonen att Volvos vd kan få en bonus på upp till 18 miljoner kronor för 2008, som till exempel VA skriver om. Men nog ingår det även i medarbetarnas uppdrag att vara lojala med företaget?! Och om det då är verklig kris borde alla bidra till en lösning. Om Chef fick problem (hemska tanke) skulle jag, under rimliga förutsättningar, vara beredd att gå ned i lön ett tag i väntan på bättre tider. Hellre lägre lön än a-kassa.Hoppas nu bara att min egen chef inte läser det här i sådana fall ...  2009-01-20T06:30:00+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/dags-att-hjaelpa-porrindustrin/ http://www.chef.se/blogg/camilla/dags-att-hjaelpa-porrindustrin/ Två av USA:s stora porrföretag vill ha ekonomisk hjälp. Sammanlagt ber de den amerikanska kongressen om 5 miljarder dollar, skriver SvD . Ja, nu står de högsta cheferna i kö för att få bidrag från staten. Efter bilindustrin är det porrindustrins tur. ”Nånannanismen” är som vanligt stark. Alla verkar anse att krisen drabbat helt utan egen inblandning och att någon annan borde rädda de drabbade och vända lågkonjunkturen. Men en del av lösningen står cheferna för, i alla fall på hög nivå. De senaste åren har framförhållning och förtänksamhet på många håll försvunnit. Att som chef tänka i kvartalsekonomi har framstått som långsiktighet. Och alla chefer på mellannivå har helt enkelt tvingats anpassa sig till nya, allt snabbare bud.Nej, nu behövs ett medvetet chef- och ledarskap med mogna medarbetare och en målinriktad verksamhet. Och då är pengar till mer porr inte det första jag tänker på. 2009-01-15T06:57:58+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/chef-hjaelper-ericssons-vd/ http://www.chef.se/blogg/camilla/chef-hjaelper-ericssons-vd/ I dåliga tider brukar många toppchefer tvingas att lämna sina jobb. Men enligt en artikel i Affärsvärlden  går Ericsson på sätt och vis mot strömmen. Det känns hoppfullt. Ericssons vd Carl-Henric Svanberg kan visserligen komma att lämna sin post, men bara för att i så fall ta över efter Michael Treschow som ordförande. Det spår Öhmans fondkommission. Tänk att vd:n för ett storföretag som Ericsson fortsatt hålls om ryggen, trots att företagets ledning för cirka ett år sedan fick riktigt skarp kritik för att de haft dålig koll på orderingången. Det känns lovande. Om Öhmans har rätt så beror Ericssons beslut säkert på Chef. Ericssons ägare måste ju ha inspirerats av vår artikel om att ledarbyte vid motgångar är kontraproduktivt. Eller hur? 2009-01-15T06:30:44+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/kvinnor-tjaenar-mer/ http://www.chef.se/blogg/camilla/kvinnor-tjaenar-mer/ Kvinnliga toppchefer tjänar mer än män, åtminstone i USA. I Sverige verkar det inte stämma än. I Management Issues konstateras att när kvinnor väl lyckas slå igenom glastaket och nå de riktigt höga chefsposterna i USA tjänar de mer än männen. Det svåra är att nå tillräckligt högt. I Sverige har vi en bit kvar. Nya, kvinnliga, chefen för Svenska Spel tjänar ungefär 17 procent mindre än förre, manliga, vd:n. 2009-01-13T06:42:49+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/var-aer-min-limo/ http://www.chef.se/blogg/camilla/var-aer-min-limo/ I går var det första riktiga vardagen efter det långa härliga jullovet. Åter dags för lite rejält livspusslande. Vis av tidigare erfarenheter ägnade jag och maken tisdagskvällen åt att synka kalendrar, lägga fram kläder, packa ryggsäckar, förbereda frukost och så vidare. Nu skulle morgonen flyta smidigt. Och det gjorde den, ända till dess att bilen enligt plan skulle lämnas låst på infartsparkeringen där min man sedan skulle ta den för att hämta barn. Låset hade nämligen fryst.Tack och lov hade jag inga möten bokade direkt på morgonen utan kunde lämna bilen på makens jobb i stället. Därifrån tog jag taxi till Chef. När jag anlände försenat och med andan i halsen kommenterade en av reportrarna glatt att han hoppades att taxin bara var ett steg på vägen mot limousin med chaufför. ”För så bör ju varje chef med självaktning färdas.”Jag vet att det inte alls är CSR och att det är helt politiskt inkorrekt, men vilken dröm att ha en limo som väntar utanför dörren varje morgon när jag och barnen kommer flängande i sista sekunden ... 2009-01-08T06:12:14+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/en-ostkupa-at-chefen/ http://www.chef.se/blogg/camilla/en-ostkupa-at-chefen/ Jag gjorde en liten tjuvstart i måndags och jobbade första dagen sedan jullovet. Urskönt. Vi var bara ett fåtal på kontoret under måndagen och jag han läsa ikapp mina flera hundra mejl och tänka lite framåt. Det var tyst och vi kunde alla jobba på utan ständiga avbrott. Egentligen borde man ha en ostkupa att sätta runt sig någon dag per vecka. Inuti kupan skulle man tänka klart och komma ikapp. Åh, vad mycket jag skulle göra. Jag skulle komma på idéer till nya tidningar och galna artiklar, skriva krönikor och leta inspiration för nya produkter. Men tänk vad tråkigt det skulle bli efter ett tag. Alldeles tyst och avskärmat. Nej, en dag får räcka. Fortsatt kreativt kaos tillsammans med övriga redaktionen är nog ändå bäst. Jag vill ju inte tappa kontakten med verkligheten. 2009-01-06T06:25:46+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/gott-nytt-ar/ http://www.chef.se/blogg/camilla/gott-nytt-ar/ Nytt år och nya föresatser.  Om du har tid över för att tänka till kommer här Chefs bästa tips för en behaglig och stressfri jobbtillvaro. Om din arbetsbelastning känns för hög är det dags att skriva upp alla uppgifter som ingår i ditt jobb och sedan gå igenom listan med din egen chef. Förbered dig och håll humöret uppe under diskussionen. Föreställ dig att ni pratar om någon annan medarbetare. Hur mycket tid är rimligt att lägga ned på respektive uppgift? Ryms det inom en normaltjänst? Förhoppningsvis inser din egen chef att någon eller några uppgifter måste bort.Om rollerna är otydliga bör du tänka till. Hör med din egen chef vem du förväntas rapportera till. Om du inte vet vem som är din chef bör du kolla upp hur organisationen ser ut.Du måste också veta vad du förväntas göra i din tjänst. Annars kan du inte prestera önskat resultat eller prioritera mellan arbetsuppgifterna. Gör därför en arbetsbeskrivning och stäm av den med din chef. Har du tydliga befogenheter och mandat? Då är det lugnt. Ansvar ska alltid följas av befogenheter, det vill säga en tydlig rätt att handla och fatta beslut.  Om du har begränsade befogenheter har du ännu en fråga att ta tag i. Men det är det värt på sikt.Lycka till och gott nytt år! 2009-01-01T06:50:34+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jullov-bra-foer-chefen/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jullov-bra-foer-chefen/ Åh, vad det är underbart med jullov. Visst är det snarare en arbetstagar- än arbetsgivarvänlig jul, med tanke på att några få semesterdagar ger lång ledighet. Men just nu känns det helt okej. November och december har varit ovanligt mörka i år. Jag har mött många som verkligen kört på fälgarna sista veckorna före jul.Bristen på solljus är helt klart dåligt för hälsan. Se bara på senaste rönen i Aftonbladet om att för lite solljus till och med skulle kunna ge autism! För att vara effektiva och engagerade chefer och medarbetare behövs helt enkelt lite ledigt och några stänk sol. Nu ska jag och barnen ut och se om vi kan fånga några strålar, innan vi i lugn och ro skrotar runt hemma en stund till. Målet är att komma fulladdade tillbaka till jobb, skola och dagis. 2008-12-30T06:45:50+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/nyfikenhet-goer-att-slumpen-styr/ http://www.chef.se/blogg/camilla/nyfikenhet-goer-att-slumpen-styr/ Vem tycker du ska bestämma på jobbet, chefen eller slumpen? Ja, de flesta väljer nog chefen. I dag prioriterar vi chefer ofta att göra samma saker som medarbetarna. I stället behöver vi bättre förstå vad som ingår i chefsrollen. Till exempel att bli mindre operativa utan i stället delegera arbetsuppgifter och prioritera så att alla gör rätt saker. Vi chefer bör samtidigt ha ett ökat fokus på mål och att skapa resultat.Visst vet vi redan allt det här? Ändå styrs vi utifrån. Vi ägnar tid åt att sitta i oändliga möten och att läsa mejl efter mejl. Som en erfaren chefskollega konstaterade: ”Trots min rutin styrs jag utifrån. Ju högre upp jag kommer, desto fler vill ha mig på sina möten.”Även jag vet hur viktigt det är att själv styra över sin tillvaro. Det är okej att sålla bland mötena. Men det klassiska rådet att lämna mejlen därhän och bara läsa vid ett fast tillfälle per dag är omöjligt att följa. Jag är bara för nyfiken. 2008-12-25T06:52:01+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/obama-som-svensk/ http://www.chef.se/blogg/camilla/obama-som-svensk/ Barack Obamas användande av teknik utgjorde en del av hans framgång i presidentvalet. Kommer hans ledarskap till Sverige nu? Obama lyckades mobilisera människor att tycka som ledaren gör, samt göra saker i hans anda. Hur de sedan gjordes var mindre kontrollerat. Hans ledarskap under kampanjen gick ut på att styra folks sätt att tänka med en idé snarare än att detaljkontrollera vad de gör. Och han lyckades engagera många. Obamas anhängare kunde ringa för att värva röster en kväll, nästa dag kunde andra i kampanjen knacka på hos den uppringda och hänvisa till samtalet för att svara på ytterligare frågor.Nu hävdar Bengt Johansson, forskare på Göteborgs universitet, att det svenska valet 2010 kommer att påverkas av Obama­metoden.”Valet till Europaparlamentet nästa år blir ett försöksval för hur partierna använder webben. Sedan tror jag vi får se Sverige­anpassade Obamastrategier till valet 2010 med sociala medier inbakade på något sätt”, säger han till Computer Sweden. Chefs trendpanel tror dock att han har fel. Obamas sätt att vinna valet är dock inget för Sverige av tre anledningar:1.    Det bygger på en massa register och data som är förbjudna i Sverige.2.    I Sverige är valhemligheten nästan dyrare än din lön, i USA sätter du en dekal på dörren.3.    Svenska partier och verksamheter vågar inte släppa kontrollen av idén på samma sätt som Obama. 2008-12-23T06:54:11+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/morgonstund-utan-guld-i-mun/ http://www.chef.se/blogg/camilla/morgonstund-utan-guld-i-mun/ Efter att ha jagat på barnen hela morgonen var de till slut påklädda och ute ur huset. Jag hade haft så fullt upp med att styra upp dem att jag glömde en liten detalj. Mig själv. När jag snabbt och lätt skulle kila ikapp dem så att vi kunde ta bussen till skola och dagis hittade jag inte nycklarna. Jag sprang som en galning runt i huset samtidigt som jag såg framför mig hur barnen gick i förväg och med mina påjagande ord ringandes  i öronen ensamma klev på bussen. Till slut gav jag upp och lämnade huset olåst. Barnen väntade tack och lov på mig på trottoaren. Väl på bussen ringde jag min man som erbjöd sig att åka hem och låsa.Vad är då lärdomen?Ja, inte vet jag. Men något i stil med att man inte ska kräva mer av andra än man kan leva upp till själv. 2008-12-18T06:46:14+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/att-delegera-aer-en-lyx/ http://www.chef.se/blogg/camilla/att-delegera-aer-en-lyx/ Jag har fått hjälp av vår redaktionsassistent med att skicka ut julhälsningar. Kändes urlyxigt och gav blodad tand. Oj, vad jag ska delegera framöver. Tänk om medarbetarna själva kunde skriva ut utvecklingssamtalen, dessa högar med anteckningar som ligger och pockar på uppmärksamhet dag ut och dag in.Kanske ska de få skriva ut lönesamtalen också, när det blir aktuellt. Synd bara om någon ändrar en liten siffra eller kanske lägger till en nolla ...Men man måste ju lita på sina medarbetare. Det gör jag, åtminstone tills jag blir motbevisad. Så var går egentligen gränsen?Hur mycket kan man delegera med gott samvete? Vissa lyckas nästan inte delegera alls och har ändå medarbetare som surar över sin ”dumpande” chef. Andra verkar delegera hur mycket som helst till sina medarbetare med effekten att de känner sig involverade, sedda och motiverade. Hm. Är det någon på redaktionen som lockas av att få fixa mina julklappar till min familj månne? Jaså, inte det, nej. 2008-12-16T06:19:54+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/saeg-upp-dig/ http://www.chef.se/blogg/camilla/saeg-upp-dig/ Vad gör man om ens egen chef är riktigt usel? Ja, den frågan har jag fått flera gånger på sistone. Vi pratar inte om vanliga meningsskiljaktigheter utan om när ens egen chef är totalt opålitlig och har psykopatiska drag eller liknande. Sådant du inte kan diskutera bort.Varför dyker frågan upp just nu? Ja, gissningsvis är det svårare att ta klivet och byta jobb i kristid. Man säger inte bara upp sig hur som helst. Samtidigt är många pressade, även din knepiga chef, vilket kan accentuera hans eller hennes beteende.Även vi chefer har ju någon form av chef över oss (inte ens en vd slipper överrock). Och där sitter du då i en helt olidlig jobbsituation medan lågkonjunktur och massarbetslöshet diskuteras i medierna.Om du har testat att skaffa en coach för att få tips på hur du ska hantera din chef, om du testat att göra skriftliga uppgörelser kring ert samarbete och om du testat att hålla dig på din kant. Om du ligger vaken på nätterna och fasar för att gå till jobbet. Ja, då måste du nog rösta med fötterna. Ägna all extra kraft du har åt att finna nytt jobb. Eller ge chefen en prenumeration på tidningen Chef ... 2008-12-11T06:38:19+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/hostfobi-i-direktsaendning/ http://www.chef.se/blogg/camilla/hostfobi-i-direktsaendning/ Sitter med mobilen tryckt mot örat och lyssnar till Nordegren i P1 . Han och sidekicken Maja Aase diskuterar i vilken verklighet Saabchefen lever när han säger saker som: »Framtiden är inte osäker för Saab«. Snart kommer han att vända sig till mig med en fråga. Jag är en av experterna som ska kommentera vad som krävs av en chef i kristid. Svaret ska gå ut live i finkanalen P1. Jag börjar tänka på att jag inte får hosta. Får inte hosta. Får inte ... När jag hör herr Nordegren säga: »Catharina Nordlund, redaktionschef på tidningen Chef ...« Plötsligt diskuterar jag för fullt. Jag hävdar att det behövs optimistiska ledare som likt USA:s blivande president Barack Obama kliver fram i kristid som föredömen. Men man måste samtidigt vara en realistisk optimist.Snart har det gått ett antal minuter och diskussionen är klar. Jag är full av energi. Det här borde alla chefer få chansen att göra någon gång per dag, som en energiinjektion. Och jag hostade inte.PS. För er som läst mitt inlägg om julpyssel. Jag köpte raskt mitt eget upp- och nedvända julkalenderljus på marknaden. Trodde faran var över. Icke. Sonen berättade nyligen glatt att alla ljuslyktor (vi gjorde sådana också) såldes, utom de två som jag hade gjort. Det borde vara något slags rekord att just mina grejer blir kvar två år i rad? DS. 2008-12-09T06:50:29+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/webbaserat-kontor-eller-pension/ http://www.chef.se/blogg/camilla/webbaserat-kontor-eller-pension/ Den sociala webben har legat i framkant med tjänster som Google apps, Facebook, Twitter, bloggar och wikis. Företagen har däremot legat efter. Men nu kommer det webbaserade kontoret som är helt och hållet byggt på sociala medier, skriver CIO Sweden .Det är företaget Dashnotes som erbjuder den första svenska webbtjänsten för internt och externt samarbete byggt på den sociala webben. CIO säger också att lösningen kan öka ett företags produktivitet och kommunikationshastighet rejält, jämfört med traditionella arbetsmetoder som mejl, papper och telefon.Suck. Jag som älskar min filofax. Jag har den alltid tillgänglig, oavsett om uppkopplingen krånglar, och det känns säkrare att ha några skruttiga anteckningar i en kalender än en aldrig så high tech-lösning virtuellt.Dags för pension? 2008-12-04T06:00:13+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/ombytta-roller/ http://www.chef.se/blogg/camilla/ombytta-roller/ Det är viktigt möte på gång och deltagarna, idel erfarna män med framgångsrika karriärer, sveper in på redaktionen. Döm om min förvåning när en av männen kommer fram och kramar om min manliga kollega, och de två herrarna sätter igång att prata bantning och utbyta tips på hälsosam mat för att därefter diskutera utbrändhet, skilsmässor och relationer.Va? Är inte det samtalsämnen som är mer förväntade på en tjejmiddag än mellan erfarna, manliga affärsmän och karriärister?Kanske har rollerna blivit ombytta. Eller så har jag just fått en inblick i riktig male bonding. Det som annars pågår bakom stängda dörrar i herrbastun. 2008-12-02T06:00:21+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/foerbannade-pysseldag/ http://www.chef.se/blogg/camilla/foerbannade-pysseldag/ I dag sa min coach: »Jag förstår varför du presterar så mycket på jobbet , du är så värdelös hemma.« Och: »Du är förklaringen till att vissa blir karriärkvinnor, de duger inte till något annat.« Varför denna sågning? Jo, jag hade berättat om pysseldagen på sonens skola i går.Min hemmafrupotential är i stort sett obefintlig. Jag gillar inte att laga mat, ser ingen utmaning i att städa och tycker att snittblommor bara är jobbiga eftersom de i alla fall inom en vecka måste bäras ut till komposten. Dödsstöten kom i går på pysseldagen.Förra året såldes allt julpyssel utom mitt. En besökare undrade om min lucia i flirtkulor hade Goth-tema. Det hade den inte.I går skulle jag bättra mig. Jag kom på idén adventskalenderljus. Tänkt och gjort. Jag skrev siffror från 1 till 24 på ljuset med den speciella ljuspennan. Åt fel håll. Nu kan jag bara hoppas att någon vill elda sig ner från 24 till höjdpunkten siffran 1 på julafton.Det var därför som min coach kom med sin dom.Men han har fel.Jag satsar inte på jobbet för att jag är värdelös hemma. Jag smiter bara smart. Man måste våga vara värdelös på vissa saker om man vill satsa på andra och inte bli en utbränd »diagnos duktig«-flicka. Jag väljer att satsa på jobbet samt mys med familjen. Inget perfekt hem och inte femtielva utvecklande aktiviteter på fritiden.Det ska tilläggas att sonen var mycket stolt över mitt adventsljus. Han visade det för alla i hela skolan. Jag menar alla. 2008-11-27T06:25:35+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/hopp-foer-jaemstaelldheten/ http://www.chef.se/blogg/camilla/hopp-foer-jaemstaelldheten/ Män tar alltmer föräldraledigt. Det ger mig hopp om fler kvinnor på höga chefsposter i framtiden. Om allt går väl ska jag och min man få vårt tredje barn i mars. Tidigare delade vi relativt lika på föräldraledigheten, med viss övervikt för mig. Den här gången kommer min man att ta mer föräldraledigt än jag. Vi är tydligen inte ensamma. Papporna stannar hemma allt längre med sina barn när de är små, skriver Svenska Dagbladet. Nästan en av fyra tvååringar har en pappa som varit hemma med föräldrapenning mer än tre månader. Visst, bara en av fyra, men jämför med 1990-talet. Då handlade det om vart tionde barn. Det här är en oerhört positiv trend, om ni frågar mig. Så länge som kvinnor försvinner i många, många månader eller år när de får barn, medan männen är borta i några veckor, så är det inte konstigt att majoriteten av cheferna på riktigt höga positioner är män. Det är synd, men inte konstigt. Nu finns det dock ett ljus i tunneln.    2008-11-25T06:15:26+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/suck-foer-missfoerstand/ http://www.chef.se/blogg/camilla/suck-foer-missfoerstand/ Jag avskyr verkligen att bli missförstådd. När jag vill väl men ändå inte når fram, blir vantolkad och inte får någon chans att förklara mig. I går läste jag det här citatet från en annan chef:»Jag vill att folk ska veta hur det var att ta några av de beslut jag var tvungen att göra. De ska veta hur situationen var då och vilka tuffa samtal jag fått ha.«Vem det är som beklagar sig? Han heter George W Bush. Nu tänker han dra sig tillbaka till sin ranch i Texas, slicka såren och skriva en bok om hur han egentligen tänkte, hur svårt det var och vad han egentligen ville ha sagt.Okej, jag är alltså inte ensam , även om det inte är just Bush jag skulle vilja ingå i ett chefskollektiv med. Det spelar tydligen ingen roll om man har horder av talskrivare, pressekreterare och lojala tv-kanaler till hjälp. Som chef blir man missförstådd i alla fall. 2008-11-20T06:13:16+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/nu-ska-lean-ta-oss-ut-ur-lagkonjunkturen-ocksa/ http://www.chef.se/blogg/camilla/nu-ska-lean-ta-oss-ut-ur-lagkonjunkturen-ocksa/ Först kom Taylorismen, sedan Toyotamodellen och nu ska Lean frälsa världen. Eller åtminstone ta oss ur lågkonjunkturen. Till en början tog Lean över all produktion. Nu styrs även tjänstesektorn upp i kostnadsfokus med hjälp av rutiner och processer. Enligt Cordials rapport ”Lean Study 2008” har Lean-metodiken lett till omvälvande framsteg och är modellen för att ta oss ur lågkonjunkturen.Enligt rapporten uppger 79 procent av företagen i studien som arbetar med Lean att det påverkade slutresultatet positivt jämfört med 47 procent som använde andra metoder.53 procent av de företag som inte använder Lean idag uppger att de kommer införa Lean i framtiden.Jag undrar bara, hur motiverande är strukturer och processer och rutiner för chefer att jobba med? 2008-11-18T06:07:06+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/scenskraeck-och-lycka/ http://www.chef.se/blogg/camilla/scenskraeck-och-lycka/ I eftermiddag är det dags. Jag ska stå på scen. När jag var yngre spelade jag teater och sjöng solo med jämna mellanrum, för att inte tala om det tjejband jag och mina kompisar terroriserade omgivningen genom att uppträda med. Efter gymnasiet sökte jag in på diverse teaterfolkhögskolor (kom in men tackade nej) samt scenskolan (kom givetvis inte in).Då kunde jag tänka mig en hel karriär på scen. Nu har jag fjärilar i magen inför varje uppträdande. Det är lycka, jättekul och lockande, men också gräsligt läskigt.I dag är det dags för Chef.Agenda, en hel eftermiddag om CSR (Corporate Social Responsibility). En massa spännande gäster ska samtala på scen och jag ska dessutom presentera Chefs undersökning om CSR (du kan läsa om den i nr 11).Håll tummarna för att åhörarna får ut mycket av dagen. 2008-11-13T06:02:51+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/oedmjuka-hantverkare-kris/ http://www.chef.se/blogg/camilla/oedmjuka-hantverkare-kris/ En kompis var på båtmässan i Stockholm förra veckan. Det är alltså mässan för de riktigt stora och dyra båtarna. Och för den dåliga konjunkturtajmingen, skulle man kunna tillägga. I den branschen skvallras det om att man just nu kan åka direkt till en båtfabrik i Polen med pengar i handen och pruta 50 procent på en lyxbåt. Prestigemärkena som har beställt dyrgriparna får inte loss dem från fabriken, eftersom de inte kan betala.Samma tvärnit råder i byggbranschen här hemma i Sverige. I Dagens Industri kan vi läsa att hantverkare i Stockholm av ren nervositet har börjat komma i tid på morgnarna, göra sitt jobb och uppföra sig allmänt hyfsat. Så djup har alltså byggkrisen blivit på bara några månader...Så mitt i eländet kan man väl som chef få glädjas lite också. Plötsligt är det ju lättare att rekrytera, lättare att göra bra affärer och lättare att leda medarbetare som blir snäppet mer tacksamma över att ha ett jobb. Får man tänka lite positivt trots att alla krisar runtomkring? 2008-11-11T06:31:36+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/hurra-rekryteringen-aer-klar/ http://www.chef.se/blogg/camilla/hurra-rekryteringen-aer-klar/ Nu har vi anställt en biträdande redaktionschef. Hon heter Kim Wadström och är en fena på att göra tidning. Kim har varit redaktionschef på Passion for Business, redaktör på Amelia Jobb & Pengar, på TV 4, numera nedlagda Kapital med mera. Kim börjar jobba halvtid direkt för att sedan gå upp till heltid.Det var jobbigt att berätta för några av de riktigt engagerade kandidaterna som inte fick jobbet att vi valt en annan kandidat. Men det känns härligt att Kim är här. Hör bara, så klokt hon ser på ledarskap: »Utifrån min erfarenhet har jag lärt mig hur otroligt viktigt ledarskap är för framgång. Därför ska det bli väldigt spännande att jobba på Chef«, säger Kim Wadström.  2008-11-06T05:19:00+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/fraga-inte-naer-du-ger-order/ http://www.chef.se/blogg/camilla/fraga-inte-naer-du-ger-order/ Är du också rädd att verka som en ordergivande furie?  Försöker du dölja dina uppmaningar i frågor? Snälla, sluta! Det ska jag. Det är tisdag och vi ska ha vårt vanliga reportermöte. I stället för att säga till mina medarbetare ”klockan är tio, dags för möte” formulerar jag en fråga: ”Ska vi sätta oss?”. I samma sekund lämnar jag över makten till mina medarbetare. Åtminstone skenbart. Jag låtsas att det är upp till dem att bestämma om huruvida vi ska ha möte. När sanningen är den att vi ska ha möte, punkt slut. Det är fegt och löjligt.Antingen får det till konsekvens att medarbetarna faktiskt tar frågan som en fråga. Då har jag ganska snart lämnat över makten till dem. Eller (vilket är troligare eftersom vi pratar om intelligenta människor) så genomskådar de min förtäckta order. Då är det risk att de känner sig manipulerade.Att ställa en fråga när man egentligen inte undrar något är ett sätt att inte stå för att man är chef. Dags att skärpa sig alltså. Nästa vecka låter det så här: ”I dag är det möte. Vi sätter oss klockan 10.” 2008-11-04T06:00:00+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-en-kass-pedagog/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-en-kass-pedagog/ För att nå fram med ett budskap måste man tjata. Men inte hur som helst utan retoriskt och pedagogiskt. Det glömde jag visst i går. Klockan var redan halv åtta på kvällen och sonen var totalt mosig efter hockeyträningen när vi började med matteläxan. Normalt sett är han väldigt snabbtänkt. Men just där och då tog tröttheten ut sin rätt. Jag var pedagogisk och tålmodig i ungefär tre minuter. Max. Sedan tog jag fram argumentet »Men jag vet ju att du kan, det här är inte ens svårt!«. Efter att ha upprepat att det inte var en svår uppgift han hade (väldigt inkännande , inte) gav jag upp och lämnade över till sonens pappa. Där släppte tröttheten tillfälligt och uppgifterna löstes i ett huj. Jag fick bara erkänna mitt tillkortakommande.I dag ska jag försöka att inte säga till en medarbetare som stöter på problem att »Det är ju inte ens svårt, bara kör«. Men jag lovar inte att jag lyckas. 2008-10-30T06:30:01+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-brinner-foer-jobbet-dagtid/ http://www.chef.se/blogg/camilla/jag-brinner-foer-jobbet-dagtid/ Nu har jag fått frågan flera gånger. Den om  huruvida jag verkligen skriver mina blogginlägg fem på morgonen som det står i datumraden. Svaret är nej! Visst kan man brinna för sitt jobb och ändå jobba lagom mycket. På sistone har det ibland blivit för mycket jobb. Jag erkänner att jag suttit en del hemma på kvällarna för att hinna ikapp med det jag missat när jag varit på möten dagtid. Men jag sitter inte och bloggar fem på morgonen. Den tidsangivelsen beror på att min dator gör en konstig tidsinställning, hur vi än bråkar med den. Snart har jag kanske fått tag i en biträdande redaktionschef. Då räknar jag med att övertiden kvällstid lugnar ner sig. Men jag kan inte lova att min blogg får en vettig tidsangivelse för det. Det återstår att se. 2008-10-28T06:30:00+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/kan-du-motivera-i-motgang/ http://www.chef.se/blogg/camilla/kan-du-motivera-i-motgang/ Många chefer pratar om att en av deras viktigaste uppgifter är att motivera medarbetarna. Det ska vara extra svårt i kristider. Men är det egentligen chefens ansvar att se till att medarbetarna är motiverade? En sak jag funderar på ...Tänk att sitta som chef på isländska börsen. Det är tisdag den 14 oktober och börsen ska öppna igen efter en ovanlig och lång stängning. Du vet när du går till jobbet att det bara kan gå åt ett håll. Fel håll.När lunchen passerat har börsen rasat som väntat.Hur motiverar du då dina medarbetare?Ja, jag anser att i dessa oroliga tider måste vi chefer ta på oss att informera så att folk slipper vara oroliga. Men när det gäller att motivera kan vi inte göra det åt våra medarbetare. Det måste var och en sköta själv. Som chef ska vi givetvis ge verktyg och förutsättningar, men som sagt, vi kan inte motivera våra medarbetare. Varken i med- eller motgång. 2008-10-23T06:53:00+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/vill-inte-vaelja-bort/ http://www.chef.se/blogg/camilla/vill-inte-vaelja-bort/ Oj. Nu måste jag tjata om rekryteringen igen. Vi söker ju en biträdande redaktionschef och nu har jag träffat en massa fantastiska kandidater. Underbart, borde jag tänka. Och det gör jag. Också. Men några av dem verkar verkligen vilja ha jobbet. Verkligen! Och jag kan ju inte anställa alla. Så just nu har jag skuldkänslor. Jag har aldrig gillat att välja bort människor. När jag och min man har middag bjuder vi gärna vitt och brett. The more the merrier. Alla får vara med. När mina barn har kalas vill jag helst att vi bjuder hela klassen eller hela förskolegruppen. För annars lider jag så med dem som blev utanför. Men nu måste jag välja. Ska försöka tänka att jag väljer ut. Inte bort. 2008-10-21T06:24:01+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/finanskris/ http://www.chef.se/blogg/camilla/finanskris/ Finanskrisen beror på dåligt ledarskap. Inte så mycket här i Sverige som utomlands. Men ändå. De senaste åren har framförhållning och förtänksamhet på många håll försvunnit. Att som chef tänka i kvartalsekonomi har nästan framstått som långsiktighet.Förra krisen byggde mer på inhemska meriter. Nu är det tvärtom , det är utländska och framförallt amerikanska synder som är orsaken.Men för oss chefer är det ändå viktigt att lära av det som händer.Så säg mig du: vad kan vi lära av missarna för nästa gång? Vilka delar av ledarskapet tycker du att det skulle behövas mer av för att slippa en finanskris? 2008-10-16T06:38:00+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/kunskap-viktigare-i-lagkonjunktur/ http://www.chef.se/blogg/camilla/kunskap-viktigare-i-lagkonjunktur/ Organisationer och företag måste dramatiskt minska tiden det tar att gå från »det kan stämma« till »Vi måste se världen som den är«, skriver Harvard Business Review. Det här är extra viktigt , och svårt , nu i lågkonjunktur. Om du flyger ofta är du säkert inte särskilt observant när personalen pratar nödutgångar, syrgasmasker och flytvästar. Men om kaptenen säger, »i dag kan vi nog räkna med lite turbulens« blir du säkert extra intresserad av varifrån syrgasmaskerna kommer.Samma sak gäller kunskap. Visst är kunskap alltid viktigt men den är extra viktig när man står inför tuffa utmaningar och osäkra tider.Det handlar om att veta saker, inte gissa.Själv sitter jag just nu i budgetarbete. Frågan är om det egentligen handlar om kunskap eller gissningar. I stor utsträckning bygger ju budgeten på kunskap om hur det var förra året. Men utöver det handlar den ju om att gissa hur det ska bli. Och just nu är det inte en lätt uppgift. Jag behöver en kristallkula att skåda i, tack. 2008-10-14T06:52:00+00:00 http://www.chef.se/blogg/camilla/aer-brattom-viktigt/ http://www.chef.se/blogg/camilla/aer-brattom-viktigt/ Känner du också att du ibland springer så fort att du inte hinner med själv? Åt just lunch med en chef på ett medelstort företag i Stockholm. Hon är erfaren som chef men ny på nuvarande arbetsplats. Som ny chef hade hon lagt märke till en massa saker som borde förändras. Hon har därför satt sig ned för att prioritera vad som var viktigast att börja med. Hennes slutsats: allt.Jag känner igen mig. Som ny chef för redaktionen vill jag både göra en kanontidning, göra ny budget, hålla utvecklingssamtal, rekrytera en biträdande chef, höja stämningen ytterligare på redaktionen, utveckla våra redaktionella produkter med mera. Det är kul och jag brinner för var och en av uppgifterna. Utöver dessa uppgifter ringer telefonen och mailen rasar in. Ibland känns det som om jag springer så fort att jag inte hinner tänka. Så nu är det dags att prioritera en gång till.Det är lätt att lura sig att tro att bråttom betyder viktigt. Men i Chefs pocketguide »Effektiv som chef« finns en ruta för att prioritera mellan viktigt och bråttom. Tror ni att jag lyckas? Inte bråttom Bråttom Inte viktigt Meningslösa flyktaktiviteter, eftersom du inte orkar något annat här. Vissa möten, mejl, telefonsamtal och administration, avbrott av typen »jag måste bara ...« Viktigt Klargöra mål, planering och uppföljning, relationer, lära nytt Kriser, deadlines. 2008-10-09T06:30:00+00:00