A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Många fördelar i mindre arbetsmiljöer är av psykosocial karaktär. De är svåra att
mäta och ägnas därför ett mindre intresse än de är värda. Om smådriftsfördelar
inte funnits, så skulle det bara finnas ett företag i varje bransch. Då skulle ju skal-
fördelarna vara helt utslagsgivande för konkurrensförmågan.
Management från A till Ö
Författare: Bengt Karlöf och Fredrik Helin Lövingsson.
Förlag: SIS Förlag
Motivation och energi innebär att människor lägger en större del av sin totala livs-
energi på jobbet för att man är motiverad. Detta leder till en win-win-situation
såtillvida att de anställda trivs bättre med sina liv samtidigt som arbetsgivaren
får högre effektivitet i driften och kunderna förhoppningsvis ett högre värde
– kvalitet i förhållande till pris.
Kommunikationsfrågorna är en av det mindre företagets fördelar över storfö-
retaget. Det finns undersökningar från USA som visar att många chefer i stora
företag befinner sig i interna möten över 60 procent av sin tillgängliga tid. Detta
innebär att man möter samma tankar och lyssnar på samma personer mest hela
tiden, vilket naturligtvis skapar ineffektivitet. I mindre företag sker kommunika-
tionen mellan ledning och medarbetare med avsevärt lägre energiinsats. Det sker
enkelt och naturligt i den gemensamma cafeterian eller motsvarande.
Kundanpassning innebär att alla anställda i en småskalig miljö känner kraven
från den man levererar till in på bara huden. Det råder ingen tvekan om vad
man bör vidta för åtgärder för att skapa kundnöjdhet då avståndet till kund är
betydligt mindre än i storskaliga miljöer.
Processsynen har många uttryck, varav Business Process Reengineering är ett.
Processser utgår från arbetsflöden (se under Processer och processorientering) som
analyselement. Man ser till den effekt som ska åstadkommas i ett flöde och knyter
aktiviteter och arbetsuppgifter till sluteffekten och flödet. Härigenom kan man
eliminera diskontinuiteter och dubbelarbete, vilket ger möjlighet till förkortning av
genomloppstider.
Dessas flöden blir väsentligt tydligare i småskalig verksamhet medan de omvänt
blir svårare att urskilja ju mer komplex organisationen är.
I småskaliga miljöer är resurstillgången ofta knappare och man är mer angelägen
om att få valuta för pengarna. Man vänder därför på slantarna en extra gång vilket
ökar effektiviteten. Flexibilitet i utnyttjandet av all personal är en påtaglig små-
driftsfördel. Man har kvar den naturliga instinkten att hjälpa varandra över veder-
tagna yrkesgränser vilket bidrar till effektivitet i verksamheten. Exempelvis såg vi
hur ett hårt konkurrensutsatt flygbolag effektiviserade markhanteringen genom att
besättningen genomförde vissa enkla checkar och andra åtgärder – något som är
omöjligt i de stora flygbolagen där det krävs extrainkallad specialpersonal.
Sjukfrånvaro – arbetsproduktivitet
Forskning visar att sjukfrånvaron samvarierar starkt med organisationsstorlek. I
företag med färre än fem anställda är sjukfrånvaron ca 1,7 procent medan den i
stora organisationer – med fler än 200 anställda – ligger på mellan fem och sex
procent. Dessa siffror är dels ett uttryck för arbetsmotivation och arbetstillfreds-
ställelse, dels återspeglar de den högre arbetsproduktiviteten i mindre arbets-
grupper. Detta utgör i sin tur en konkurrensfördel för småföretag och talar för
ett decentralt ansvar såväl ur arbetstagarnas som arbetsgivarnas synpunkt.
I avsnittet Decentralisering redovisar vi ett analytiskt raster som är till hjälp vid
uppbyggandet av en organisationsstruktur och som balanserar smådriftsfördelar
mot skalfördelar och andra hänsyn man bör ta.