Träna bort konflikträdslan i sex steg

Ingen kommer undan obehagskänslan inför en konflikt. Frågan är om du är en chef som blundar – eller en som agerar? Med Chefs träningsprogram kan du bli bättre på att besegra impulsen att strunta i alltihop.

1. Erkänn att du är rädd

Du är definitivt inte ensam. Många med starka obehagskänslor inför en konflikt har tidiga upplevelser inom familjen där det värsta som kunde hända var att man blev osams eller gjorde någon arg.
Det blir inte direkt lättare av att Sverige är ett land där vi har lärt oss att inte lägga oss i. Vi talar hellre om än med, menar konfliktexperterna.

Ute i arbetslivet finns en hänsynsfullhet, som i längden blir hänsynslös eftersom vi drar oss för att ge direkta kommentarer och konstruktiv kritik. Under tiden växer sig konflikten större och till slut påverkar den oss oavsett om vi blundar för den eller tar itu med den.

Med andra ord, det är dags att bryta mönstret!

Fotnot: Artikeln publicerades första gången i Chef nr 5 2005.



2. Observera dig själv

Du har ett ansvar för verksamheten och oavsett om det handlar om Eva-Lena som tar för stor plats på mötena eller om två anställda som vägrar att tala med varandra, hjälper det inte att blunda. Konflikterna på arbetsplatsen påverkar alla.

Ta Eva-Lena som talar först på alla möten, avbryter andra och högljutt berättar hur missnöjd hon är med de beslut som fattas. Du har märkt att flera tystnar och ser att några sjunker ihop när Eva-Lena tar ton.

Du vet att det är dags att ta upp det med henne och att det är din uppgift. Men det knyter sig i magen.
Kanske tänker du att hon antagligen kommer att bli fly förbannad, argumentera hårt för sina rättigheter att få prata så mycket hon vill, koppla in facket, få rätt och du kommer att få sparken. Hm, verkligen?

Fotnot: Artikeln publicerades första gången i Chef nr 5 2005.


3. Utforska vad du är rädd för

Fundera över varför du är så rädd i en specifik situation som signalerar konflikt. Ta till exempel situationen med Eva-Lena, en person som tar allt större utrymme på mötena. Det skrämmer dig.
Du tror det värsta, att hon kommer att få dig avsatt som chef om du tar upp det med henne. Men du är förmodligen fel ute. Helt fel.

Stanna upp en stund och fundera, vilka tendenser har du att övergeneralisera och måla upp ett katastrofscenario?

Håll dig till fakta och ta reda på det du inte vet. Kommer du att tvingas sluta om du tar upp din kritik med Eva-Lena? Skulle inte tro det. Börja tänka mer realistiskt och koncentrera dig på målet. Ställ frågor till dig själv. Varför vill du att Eva-Lena ska dominera mindre på mötena? Ja, du vill att verksamheten ska utvecklas – inte stanna upp på grund av en person.


Fotnot: Artikeln publicerades första gången i Chef nr 5 2005.



4. Börja med en mindre konflikt

Ingen ser fram emot konflikter, man kan fly och hitta bortförklaringar: ”Vi får stå ut med Eva-Lena”. Dilemmat är att du missar saker du vill ha, i det här fallet ett bättre mötesklimat. Snarare än att gilla konflikten – lär dig att längta efter målet bortom konflikten.

Börja med att säga ifrån till en medarbetare om små­saker du länge undvikit. Våga ge en direkt kommentar i en situation där du brukar vara undvikande. »Johan, jag har märkt att du kommit sent till jobbet tre gånger den här veckan.«

Bryt tendensen till katastroftänkande inför mötet. Johan kommer troligtvis inte att bryta ihop, säga upp sig och gå arbetslös resten av livet.
Lär dig att se realistiskt på situationen: Det är ett problem att en person kommer för sent till jobbet. Det får konsekvenser för verksamheten, han hinner inte med. Du ska ta upp detta med medarbetaren. Det betyder inte att medarbetarens liv kommer att slås i spillror.

Du tar ansvar och koncentrerar dig på målet: att Johan ska arbeta den tid som ni har kommit överens om. Då kommer han att hinna med sina arbetsuppgifter, verksamheten kommer att gå bättre och andra medarbetare kommer att vara mer motiverade att komma i tid.

Du vet vad du vill och svaret på frågan om det är värt konflikten är »ja«.

Fotnot: Artikeln publicerades första gången i Chef nr 5 2005.



5. Utvärdera mötet för dig själv

Vad kände du? Vad trodde du skulle hända? Vad hände på riktigt?

Det var pirrigt. Du hade fjärilar i magen. Men du lyckades undvika katastroftänkandet och hade målet för ögonen. Det handlade inte om att du rent egoistiskt ville visa vem av er som bestämmer. Du förklarade i stället vilka konsekvenser det får för verksamheten om en person kommer sent flera gånger i veckan, du var väldigt tydlig.
Johan fick inget raseriutbrott, han sade inte upp sig. Han försökte försvara sig, visst, men hans argument höll inte och det kunde du också påpeka för honom. Ni kom överens om att det var viktigt att han i fortsättningen passade sina tider.

Bra, nu kanske du kan börja nyansera dig ännu mer. Kanske måste du be en kollega eller en handledare om hjälp.
Ett sätt till självhjälp är att skriva ner tankarna inför och efter mötet, då är det lättare att få syn på dem. Ställ kritiska frågor. Varför tänker jag så här? Är jag säker på det? Vad är det värsta som kan hända? Skulle jag överleva det? Fråga dig vilka nyanser som kan bli resultatet av konflikten. Förmodligen är svaren inte lika jobbiga som du tror.

Fotnot: Artikeln publicerades första gången i Chef nr 5 2005.



6. Följ upp med ännu ett möte

Hänger du dig åt ditt värsta scenario-beteende igen efter mötet med medarbetaren? Tänker du kanske: »Johan hatar mig säkert nu, han sprider ut en massa skitsnack om mig, nu kommer alla att tycka att jag är en dålig chef.«

I så fall: låt så vara. Ditt mål kan inte vara att alla ska tycka om dig. Men försök också bryta det negativa tänkandet. Det kan till och med vara så att Johan uppskattar att du uppmärksammat honom. Det kanske betyder en hel del för honom att du tycker att det är viktigt att han kommer i tid till jobbet.

Syna bevisen för dina farhågor. Ta reda på fakta. Prata med Johan en gång till utan att glömma bort målet med ditt samtal – att han ska komma i tid. Fråga hur han upplevt situationen, men låt det inte styra dig. Glöm inte bort att hans syften på jobbet handlar om honom som individ. Du har en bredare uppgift: att ta hand om verksamheten.

Fotnot: Artikeln publicerades första gången i Chef nr 5 2005.


Av: Madeleine Svärd

publicerat 2009-07-29