

Ångest kanske låter som en sjukdom. Men inte bara – den är också en av våra bästa drivkrafter. Insikten om vilken ångesttyp du är hjälper dig att se karriären med nya ögon och att ta makten över din jobbsituation.
Artiklar som länkar till denna:
Du har mycket att tjäna på att ta reda på vilken typ av ångest som driver dig, menar norske psykologen Paul Moxnes. Den som har systemångest vantrivs med regler, medan den som har driftsångest behöver mycket ordning och reda. Testa dig själv.
1. Din egen chef öppnar ett möte med orden »Hur löser vi det här problemet, hörni?«
Hur reagerar du?
A. Jag blir irriterad och undrar i tysthet hur man kan få vara chef om man inte har några egna mål och lösningar. Den där typen förlitar jag mig inte på.
B. Jag sätter genast igång att kläcka idéer genom att tänka högt tillsammans med mina kolleger. Mötet blir ostrukturerat men kreativt.
2. Ekonomiavdelningen har infört en ny rutin, där dina medarbetare ska fylla i en tidrapport som du sedan får attestera.
Hur reagerar du?
A. Skönt! Ett system som är effektivt och lika för alla. Nu vet medarbetarna att de har ögonen på sig – och min del av pappersarbetet tar bara några minuter.
B. Onödig byråkrati dödar min arbetslust. Medarbetarna tar redan sitt ansvar och ska inte behöva redovisa varenda minut. Vem kan förresten kolla om de skriver upp rätt tid?
3. Du har just fått ett högre chefsjobb och inser att alla på din nivå förväntas bära elegant dräkt eller en bättre kostym med slips.
Hur reagerar du?
A. Jag känner mig stolt, trygg och nöjd med mig själv. Nu syns det att det går bra för mig och människor behandlar mig automatiskt med mer respekt, vilket underlättar mitt jobb.
B. Den högtidliga klädseln känns både obekväm och förljugen. Ibland försöker jag skoja bort den, eftersom den skapar onödig distans till mina medarbetare.
4. Din egen chef uppmanar dig att »visa entreprenörs-anda« genom att starta nya verksamheter. Fler instruktioner än så får du inte, trots att du ställer följdfrågor om mål och förväntningar.
Hur reagerar du?
A. Jag har ingen aning om i vilken ände jag ska börja. Veckorna går, jag får allt mindre gjort och ligger vaken på nätterna. Till slut vill jag helst säga upp mig.
B. Jag samlar mitt gäng, korkar upp champagne och säger »Äntligen har vi fått fria händer. Nu kör vi!«
5. Du och kollegerna bussas till en kursgård på konferens. Där får ni sitta med stolarna i en ring och tala om era känslor, behov och önskningar.
Hur reagerar du?
A. Den som vill borde ha rätt att få slippa den här sortens integritetskränkande övningar. Dessutom tvivlar jag på att det hjälper oss att öka lönsamheten.
B. Vad spännande! Jag blir nyfiken på vad som ska hända i gruppen och vilken ny energi det kan ge. Jag bjuder gärna lite på mig själv för att få igång samtalet.
6. Du har haft samma jobb i några år och börjar se tecken på att ha gjort allt förut. Särskilda problem, som var stora utmaningar i början, börjar återkomma.
Hur reagerar du?
A. Jag känner mig allt mer harmonisk ju mer varm i kläderna jag blir. Jag njuter av min rutin och av att få allt bättre ordning på tillvaron.
B. Jag börjar slockna och tappa gnistan. Jobbet är visserligen ganska bekvämt, men jag ser allt tydligare vad jag inte kan förändra och längtar efter ett jobb där min energi och begåvning kommer till sin rätt.
Flest A-svar:
VÅGAR DU MÖTA DIG SJÄLV?
Har du kryssat i flest A-svar tillhör du dem med starkare läggning för det som Paul Moxnes kallar »driftsångest«.
Detta innebär förenklat att du blir trygg av att arbeta i organisationer med mycket ordning, struktur, förutsägbarhet, kontroll och där man är artig och respektfull men inte kommer varandra för nära.
Men enligt Paul Moxnes är det egentligen inte kontakten med andra som väcker ångest, utan mötet med dig själv. I djupa och primitiva lager av sinnet bor drifter och fantasier som du helst inte vill släppa upp till ytan.
Om du gläntade på den dörren skulle okända och farliga känslor kunna ta överhanden.
Driftsångest är ångesten över att du ska börja uppleva och göra oacceptabla saker som du känner för i ögonblicket – som ett barn.
Tänk om du skulle tappa kontrollen på jobbet, falla i gråt, hänge dig åt kärlek eller bli sadistiskt våldsam?
Därför blir du mest trygg och effektiv i organisationer med fasta strukturer och tydliga hierarkier. Där vet du vad som gäller och var du har människorna som finns omkring dig.
Av samma skäl värjer du dig för otydliga uppgifter, ostrukturerade arbetsmiljöer, improvisation och för närgången kommunikation.
Personer med driftsångest är till stor nytta för organisationen. Utan er skulle ordning, effektivitet och kontinuitet inte uppstå och överleva. Ingen skulle ta ansvar för systemet och de nödvändiga ramarna runt våra liv.
Men om din driftsångest är alltför stark riskerar du att hindra dig själv från att utvecklas och växa som människa.
Flest B-svar:
DAGS ATT BLI VUXEN?
Har du kryssat i flest B har du det som Paul Moxnes kallar »systemångest«.
Tillhör du B-svararna i det här testet så har du inga problem med att utforska dig själv. Du är snarare nyfiken och vill veta mer om varför du fungerar och reagerar som du gör.
I stället vantrivs du av att sorteras in i ett system, tvingas utföra uppgifter som du inte förstår meningen med eller begränsas av för mycket regler, rutiner och hierarkier. För mycket struktur blir som ett fängelse.
Eftersom du uppfattar dig själv som en självständig och medveten individ, så kan det hända att du underskattar hur mycket du faktiskt påverkas av din arbetsorganisation.
Du tror att du kan gå din egen väg och bevara din frihet i tanken inom organisationens väggar.
Men systemet är starkare än du tror. Det gör att du lever med en gnagande frustration över hur ditt eget uttryck blir undertryckt. Eller så anpassar du dig till ofriheten och blir en väluppfostrad yta – för att med tiden vissna och torka in.
Moxnes kallar systemångesten för »ungde krav som den yttre världen ställer och som du inte vill acceptera. De väcker din ilska och lockar till revolt. Du får god lust att be hela systemet dra åt helvete.
Har personer med systemångest över huvud taget på en arbetsplats att göra?
Ja, ni gör stor nytta för era organisationer. Ni säger sanningar, kommer med nya idéer och håller emot så att inte strukturerna blir allt för rigida. Utan systemångest blir människorna ofria och hjälplösa och förlorar sina kreativa förmågor.
Det finns organisationer där driftsångesten har tagit makten. Där förnekar man regelmässigt problem, undviker känslor, underblåser myter (»vi är som en enda stor familj«) och smiter från beslutsfattande – allt i ett desperat men omedvetet försök att slippa den ångest som ändå inte går att stänga ute.
Utan dig skulle tvångströjan sitta ännu hårdare och förnekelsen vara ännu värre. Se bara till att du inte är på en plats där du betalar ett för högt pris för din frihetslängtan.¶
Källa: »Positiv ångest« av Paul Moxnes, Natur och Kultur.




(1/5), baserat på 3 röster
Blir lätt upprörd över sådana här artiklar. Det där är inte ångest! Det är ett slag i ansiktet på människor som har ångest!
Det som beskrivs i artikeln har inte med ångest att göra alls utan är helt enkelt olika sätt som vi människor hanterar problem och dyl.
Tycker att Chefs artiklar börjar vattnas ur rejält!
Instämmer med Dorothea. Det är ett förenklat system att se på männuskor, på detta sätt. Att kalla det Ångest är förnedrande för dem som verkligen har detta symptom ibland.
Ni två bhöver läsa lite psykologi. Moxnes beskriver ju inte någon sjukdom, utan två olika människotyper - som drivs och av olika faktorer. Och det är empiriskt bevisat att ångest är en stark drivkraft - både i form av kontrollbehov (ordning/system/struktur) och i form av defensiv pessimism. Har mycket svårt att se hur detta kan uppfattas förnedrande - kanske av individer med stor driftsångest….
Kommentera artikeln:
Peter Reivall: I stort tillämpligt även i mindre företag som arbetar med en aktiv styrelse. Särskilt punkterna 3, 4 och 5 fann jag bra.
1
Kommentar
Steg 4: Skapa strikta rutiner
1
Kommentar
6
Kommentarer
Annons:
resulterar i splittring: Bad vår chef vara tydlig med att alla rapporterar till chefen och inte till någon annan i dennes frånvaro. Det vågar chefen inte. Effekten är att de minst kompetenta försöker köra med…
11
Kommentarer
Det är inte bara att skriva ett anställningsavtal och sedan är det klart. Nu har forskningen visat att det psykologiska kontraktet är minst lika viktigt för den rekryterade. Det psykologiska ... Läs mer
Hej!
Vad är vanligt bet. lön och ersättning vid firmaresor, firmafester samt teambuilding?
Vi hade en …
Ur forum: Lön
2 svar
01/30/2012 03:18 em
Av: StefanM
Sedan urminnes tider har människan försökt, med olika knep, utröna
om den andre ljuger eller ej. …
Ur forum: Konflikt & dilemma
3 svar
02/04/2012 04:29 em
Av: ake strengnell
I de flesta anställningsärenden är personligheten - främst tillförlitligheten,
den tyngsta faktorn. Det är därför märkligt …
Ur forum: Karriär & kompetens
10 svar
01/15/2012 03:24 em
Av: ake strengnell



Sverigechefen för Citroën, Magnus Bengtsson, bötesbelägger sen ankomst till möten med armhävningar.