Illustration: Sofia Berry

Vågar du stoppa skitsnacket?

Det snackas en massa. I korridoren, vid skrivaren, vid kaffeautomaten. Är det tid som går till spillo eller en kreativ oas? Ny forskning vill stoppa spilltiden.

Läs mer

Annons:

Artiklar som länkar till denna:

Kurser som behandlar detta ämne:

Bli Bli medlem / logga in för att lägga till egna taggar.

När medarbetarna möts i korridoren pratas det väder och vad som gjordes i helgen. Men det diskuteras också vad som sas vid det senaste mötet. Och hur du är som chef. Vad gör du åt saken?
Om du beräknar hur mycket tid medarbetarna ägnar åt att snacka och sedan delar det med den totala lönekostnaden, så kan du ganska enkelt räkna ut hur mycket snacket kostar.

Anders Larson, beteendevetare, ekonom och vd för företaget Befor, har tagit fram en modell för just detta.
Han talar om »psykosocial spilltid«, den tid som förloras när det finns »arbetsrelaterade problem i organisationen«, till exempel luddigt ledarskap, gnissel mellan medarbetarna eller en otydlighet i krav och förväntningar.

Modellen bygger till stor del på information från medarbetarna själva.
I de flesta fall kan missnöjet i en verksamhet spåras tillbaka till brister i genomförandet av mål och strategier.

Och vad gör dina medarbetare när de är missnöjda med dig? Jo, de vädrar detta missnöje med varandra.
Skitsnacket blir därmed en ledningsfråga.

Bland de företag som Befor hittills har jobbat med enligt denna modell har majoriteten en spilltid på mellan åtta och tolv procent. Av den totala lönekostnaden är det stora pengar.
Oklarheter skapar skitsnack skapar onödiga kostnader, alltså.

Men det är en tunn gräns som skiljer skitsnacket från det informella mötet.
I det korta samtalet mellan arbetskamrater vid kaffeautomaten eller skrivaren kan det som du, chefen, har sagt få sin förankring i verksamheten.
Gunnar Ekman, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, driver i sin fem år gamla bok »Från prat till resultat« tesen att det är småpratet som är nyckeln till ledarskapet. Han menar att det inte går att frikoppla det informella samtalet från ledarskap i en modern organisation.

Det är i småpratet som värderingarna och normerna i ditt företag formas.
Men enligt Anders Larson finns det miljontals kronor att spara på minskad spilltid. Och vem vill inte spara pengar och stävja ineffektivitet?

Samtidigt vore det intressant att kunna mäta kvaliteten på spilltiden och utifrån det värdera den. För om det som sägs under spilltiden stärker dig som chef är den väl bra. Då borde du kanske till och med främja mer informella möten. Men när medarbetarna tar klivet över den där gränsen från det informella mötet till skitsnacket blir spilltiden ett problem. När missnöjet tar över skapar det otrygghet i organisationen och då kostar den pengar.

Att fikarasten kortas ned betyder inte att medarbetarna inte längre behöver en ventil för sina tankar.
Och nej, spilltiden ska inte elimineras, menar Anders Larson.
En till tre procent är lagom.
»Noll ska det aldrig bli. Medarbetarna måste få ge uttryck för vad de känner, det är fullt acceptabelt«, säger Anders Larson, som inte heller tycker att det allmänna småpratet, det som handlar om familjen eller semestern eller fritiden, ska stoppas. Det är en del av »den kreativa processen«.

Men när du bestämmer dig för att mäta upp medarbetarnas småprat så skickar du signaler till dina medarbetare. Risken är att denna jakt på spilltid gör att relationen till dina medarbetare försämras.
Hela tiden kommer det nya enkäter bland studenter på väg ut i arbetslivet liksom medarbetarundersökningar som alla understryker hur viktig frihet är som morot i arbetslivet. Att beröva medarbetaren den lilla frihet som samtalet vid kopiatorn innebär låter inte som någon vidare motivationshöjare.

Din ambition att minska missnöjet i verksamheten genom att jaga spilltid kan alltså leda till ökat missnöje. Då faller ju tanken med att jaga spilltid.
Att ifrågasätta medarbetarens frihet är med andra ord en promenad på hal is.
Tänker du ta den?

Av: Fredrik Emdén

publicerat 2008-11-03

Betyg på artikeln

Sätt ditt eget betyg på artikeln:

Sofia:

Var kan man läsa om de forskningsresultat som man hänvisar till?

Lasse:

Kanske skulle man mäta hur många gånger folk går på toa också ? För att sedan anpassa lunchmatsedeln i företagsmatsalen till förstoppningsfrämjande kost så att folk sitter på sitt kontor istället för på toa där de ju är totalt produktionshämmade. Dags att se om Chaplins “Moderna tider” ?

Johan G:

Jag håller med dig Lasse. Tror ett företg skjuter sig själva i foten ifall det börjar etas för mycket på detta område.

Samot:

Var ska man dra gränsen? För vad jag vet så vill inte företagaren betala för denna tid ( så klart ) lika väl som vi inte lämnar dricks på Ica.

Ziggeztar:

Artikelförfattaren är redan inne på det men jag måste ända skriva för jag är på humör för det:
Det är skitsnacket i en organisation med icke fungerande och otydligt ledarskap som är ineffektivt. Socialt skitsnack däremot är välgörande. En bra ledare vet skillnaden.

Lasse:

Vist talat, Ziggeztar.

Håller med Zigge. Ett ledarskap som skapar intressanta utmaningar i stort och smått är grunden. Då blir även skitsnacket produktivt. Jämför med idrottstjärnor, tror någon att Zlaan tvingas prata hörnvarianter och offsidefällor i duschrummet? Skitsnacket är kittet som binder lag och organisationer samman.

Kommentera artikeln: