Förstår inte riktigt vad Carrrl menar med: vad har det att göra med vad mitt arbete är värt om det går dåligt för företaget? Gissningsvis på samma sätt som det påverkar vad jag som privatperson är beredd att betala för biobiljetter och oxfilé beroende på min egen ekonomiska situation. Att värdet på dessa varor (eller arbetsinsatser) skulle ha något fastlaget värde enligt någon naturlag som är lika för alla personer/företag samtidigt är naturligtvis rent nonsens. Är biografen inte nöjd med summan jag är beredd att betala för en biljett så säljer de ingen till mig, på samma sätt är man inte tvingad att arbeta till den lön företaget erbjuder, man är fri att gå därifrån.

Jag begriper inte heller vad Carri menar. Om man inte vill prata gott om sitt företag ska man byta jobb. Men om man väljer att bli chef väljer man samtidigt att försöka påverka sin arbetsgivare. En chef måste vilja bidra till en god utveckling. Då säljer man inte sin själ.

“Inte objektiv” till skillnad från vad Lasse? Den erbjudna lönen visar mycket tydligt vad chefen, som ansvarar för verksamheten, är beredd att betala för att få ha kvar den anställde. På samma sätt är det när jag köper jeans. Jag gör en bedömning utifrån mitt subjektiva helhetsintryck över hur mycket pengar jag, som ansvarar för min benbekälädnad, är villig att betala för dessa. Detta har inte med säkerhet någon direkt koppling till tygets kvalitet eller förmåga att stå emot fukt och kyla. Lönekriterier kan utgöra en guide för den anställde hur han eller hon bör agera för att förbättra chanserna till högre lön, men i slutändan är det alltid ett helhetsintryck som avgör som är lika subjektivt eller objektivt som när man köper persikor.

Problemet Carl är ju att du arbetar inom en näst intill helt monopoliserad verksamhet. Arbetsgivarna kan helt enkelt sätta lönerna mer eller mindre efter eget godtycke eftersom du inte har några konkurrenter att gå till. Det rimliga vore naturligtvis att det fanns flera olika sjukhus som konkurrerade om dina tjänster, eller att du hade möjlighet att starta ett eget sjukhus. Finns säkert en hel del bra argumet mot en friare sjukvård, men det är med säkerhet enda sättet att försäkra sig om marknadsmässiga löner inom denna sektor.

“Specialkompetens har dom flesta som har det redan vid anställningen.” ... inte självklart. På många arbetsplatser finns specialkompetenser som kan erhållas endast genom att just arbeta på denna arbetsplats. Anställdas förmåga/icke förmåga att ta chans och få sådan kompetens påverkar säkert lönen. Närvaro har ingen betydelse. Du har redan undertecknat kontrakt för ett jobb med en viss lön för 100% närvaro. Ska man belöna dig extra för att du överhuvudtaget gör sitt jobb och kommer till jobbet?

Grunden i det hela är som någon skrev tidigare, ungefär att lönesättningen avspeglar hur mycket företaget är villigt att betala för att ha dig kvar.

Sitter du med en massa kunskap som bara du på företaget, eller kanske inom branschen har, så får du hög lön. Om ditt jobb är att slicka frimärken, så kommer du inte att ha samma lön. Oavsett om du jobbat där i 40 år.

Argumenten om hur länge man jobbat där, hur länge man jobbar osv, spelar ingen roll. Det är vad du faktiskt LEVERERAR som är viktigt. Om någon på 4 timmar gör mer än en annan på 12, varför ska den sega personen ha högre lön?

Flera kommentatorer anser att chefens allmänna bedömning av den anställdes subjektiva prestation är helt avgörande för lönesättningen varför jag ställer mig följande fråga: -Ska arbetsgivaren inte ha möjlighet att belöna spetskompetens, nätverk, engagemang, samarbetsvillighet, effektivitet mfl aspekter? Det svåra är givetvis att förmå alla anställda att ge allt men om det ändå inte gör någon skillnad i uppmärksamhet och uppskattning från arbetsgivaren (där lönen endast är en del) blir det svårt att behålla duktig personal i gemen även om det säkert finns solidariska undantag. Ofta har man en dålig självbild, är missunnsam istället för att själv prestera, har fel fakta om hela lönebilden etc. Oftast har arbetsgivaren ett starkt ekonomiskt incitament att hålla ner alla löner så ett tips till de som är missnöjda är att själva prestera bättre inom det som arbetsgivaren premiera eller gå med i facket och förhandla genom klubben, annars kvarstår alternativet att byta jobb och leta efter ett grönare gräs på andra sidan.

“Slaveriet avskaffades för mer än hundra år sedan. ” Mao om du inte gillar läget sluta.
Oftast har chefen en pott som skall fördelas, vilket kan innebära att man konkurrerar med sina kollegor.
Det handlar oftast inte om att göra mest eller vara på jobbet längst som ger mest i löneökning. Utan gör RÄTT saker och rapportera vad man gjort till chefen.
Ingen av mina chefskollegor har som mål att hålla nere lönerna snarare tvärtom, duktiga medarbetare skall ha bra betalt.
Många verkar också tro att det handlar om någon slags förhandling, FEL.
Det man som medarbetare kan göra är att göra chefen observant på det man utfört och som kanske chefen missat.

det är tråkigt att inställningen som du skriver om M stämmer väll med min situation. Mycket resor + extrauppdrag. Har ändå mindre i månaden än någon som svarar i telefonen. Eller tar posten.

Ett stort problem som jag ser det med individuella löner är att det är en så subjektiv värdering. Två olika chefer skulle troligen också värdera en och samma person olika. Rättvist? Nej, det tycker inte jag. Helst skulle jag vilja ha bort de individuella lönerna. Det blir för mycket tandagnisslan. Går nu i ständiga (dagliga) funderingar på att sluta på mitt jobb bl a p g a detta. Vet dock att det i så fall blir lite tufft för mina arbetskamrater, i alla fall på lite kortare sikt. Särskilt om jag slutar före sommaren. Vi är för få av min sort på mitt arbete som det är redan. Men gud, vad jag vantrivs! Från att ha trivts jättebra för inte så länge sedan. Superkollegor, men nu har det blivit grus i dojan, mycket beroende på lönesättningen förra gången. Personligen känner jag att om jag är så kass att de räknar mig som mindre värd än vissa andra så måste jag nog arbeta med något annat. Jättetyvärr. Är inte särskilt ung. Vill också kunna utveckla mig men känner mig hindrad. Nej, det blir väl ett nytt jobb då. Jobbigt.
P.s. Den där Andreas som skrivit här, tycker jag känner igen snacket. Kan vara en jag träffat. Inget vidare.

Är du ej nöjd med ditt jobb hitta ett annat?!
Om du verkligen vill pressa upp din lön så gå in i förhandlingen beredd att säga upp dig på plats. Självklart måste du prestera och vara beredd att ta mer ansvar om du gör detta men det funkar.
.Ps Individuell lönesättning är det bästa som finns, kollektivavtal har bara varit hinder för mig.

Det bästa är att utgå från någon slags praxis eller lönelista, istället för att fjolla runt med individuella löner. Lika lön för samma arbete (i den mån det går). Och det är i första hand av administrativa skäl.

Om jag klipper håret på samma ställe betalar man oftast lika mycket oavsett vem det är som klipper en.

Däremot kostar det olika att anställa olika folk och olika personer jobbar olika, vilket gör det svårt att både bevisa kostnad och värde av arbetet.