Sök på Chef.se
Chef logo

Lördag 4 februari 2012

 
Annonser:









STARTSIDA

CHEFENS VERKTYG

UTBILDNINGAR

NÄTVERK

EVENEMANG

BLOGGAR

CHEF.EGO

EXPERTERNA

CHEFSJOBB

ANNONSERA

PRENUMERERA

OM CHEF

FAKTA OM CHEFER


Arbetsförmedlingens chef får toppbetyg
Ena stunden kramas hon, andra gormar och skäller hon och sätter ner foten så hårt att medarbetarna känner sig överkörda. Generaldirektören för Arbetsförmedlingen, Angeles Bermudez-Svankvist, har temperament men hamnar högt i Ledarligan.

Läs mer

Ledarligan – topplistan över de bästa och sämsta cheferna
beröm

Se upp för beröm

Beröm kan göra mer skada än nytta. Det kan förminska medarbetaren, påstår den tyske filosofen Reinard K Sprenger. Vågar du ompröva sanningen om beröm som verktyg?

Annons:


Artiklar som länkar till denna:



Kurser som behandlar detta ämne:

Bli Bli medlem / logga in för att lägga till egna taggar.

Scenen är välbekant. Chefen står med en blombukett i handen i färd med att berömma en medarbetare för dennes extraordinära arbetsinsatser. Medarbetaren står – lätt generad – och studerar sina fötter. »Bra jobbat! Fortsätt så«, säger chefen samtidigt som han lämnar över buketten och de övriga applåderar.

Ett skolexempel, tänker vi. Precis så har vi lärt på kurs att man ska göra. Här lyckades verkligen chefen hjälpa en medarbetare att bli motiverad. Men tänk om det var tvärt om? Om chefen just i detta ögonblick inte bara lyckades kväva arbetsglädjen utan också sänka medarbetarens självkänsla. Kan det vara möjligt?

Den tyske filosofen Reinard K Sprenger påstår just detta i sin bok »Bollen är din!«. För sin tes har han flera belägg.
Beröm ges nästan alltid ovanifrån och ned. Bakom varje beröm finns en bedömning. En förälder, lärare eller chef bedömer en persons insats och berömmer beteende som ligger i linje med den överordnades avsikter. I detta ligger ofta ett mått av manipulation. Man berömmer ett beteende som man vill se mer av, men utan att styra tydligt. Det är en sorts byteshandel – beröm mot prestation. Och det fungerar. De flesta människor tycker om beröm, några är till och med beroende. Därför kommer de att bete sig på sådant sätt som de tror kommer att leda till mer beröm.

Och det vore väl gott och väl om det inte vore för kostnaden. Anpassningen kostar självständighet. Strävan efter yttre motivation hindrar den inre motivationen, arbetsglädjen, att tränga fram. Till slut får vi en hel hop medarbetare som gör vad de tror att vi vill i stället för att göra arbetet så bra som möjligt. Längtan efter beröm blir i sig en drivkraft, snarare än verkligt intresse för resultatet.
Även om det är nog så bekvämt för chefen så finns det så klart baksidor.

De verkligt briljanta arbetsinsatserna görs inte av medarbetare som, likt barn, suktar efter chefens godkännande utan av självständiga, självsäkra individer som drivs av en inre glöd.
»Den som är beroende av beröm lever i ständig rädsla för att inte få det. Man förlorar alltid: När man inte får beröm ryker självkänslan och när man får beröm ryker oberoendet«, skriver Reinard K Sprenger.

Fast det är inte säkert att alla medarbetare blir beroende av beröm. Någon kanske genomskådar avsikten och börjar värja sig efter tredje eller fjärde gången. Slår ifrån sig och kanske till och med börjar reagera negativt.
»Mot kritik kan man försvara sig, mot beröm är man maktlös«, sa Sigmund Freud. Visst är det svårt att tacka nej till beröm, så troligen märker chefen inte direkt att medarbetaren känner sig lurad eller till och med förödmjukad av berömmet. Men det kan vara svårt att få den medarbetarens förtroende nästa gång.

Men hur ska vi göra då? Ska vi sluta berömma? Reinard K Sprengers svar är att människor inte alls behöver beröm. Det alla däremot behöver är uppmärksamhet, respekt, vänlighet och ett kärleksfullt bemötande, som inte är villkorat av prestation utan som grundar sig på personen i sig själv.
Så i stället för att säga: »Den rapporten gjorde du bra« kan man säga: »Tack för att du hjälpte mig med rapporten, den gav mig nya insikter«. I stället för säga: »Du gjorde bra ifrån dig på säljmötet« kan man säga: »Vad glad jag är att jag fick följa med och se dig agera på ett säljmöte«. Det vill säga – ge personen uppmärksamhet utan att samtidigt göra en bedömning.

Men hur i hela friden ska vi då få dem att göra som vi vill, kanske någon undrar. Reinard K Sprenger ger inte något svar på den frågan. Kanske kommer det att ge sig när medarbetarna drivs av ett eget äkta engagemang för att verksamheten ska bli så bra som möjligt? Kanske kan vi ge medarbetarna ramar utan berömmets täckmantel?
Eller också vill vi inte det: beröm är ju så effektivt.


Av: Unn Edberg

publicerat 2008-09-01


Betyg på artikeln

32121 (3/5), baserat på 3 röster


Sätt ditt eget betyg på artikeln:

.:

Stämmer helt med min uppfattning. Just att inte bedöma inte heller döma är nyckeln till lyckad feed back. Men hur lätt är det att värja sig mot beröm och varför skulle man egentligen vilja det? Man vill ju få veta hur andra uppfattar en.  En variant kan vara att be den som berömmer en att precisera vad som var bra.


Lasse:

Äntligen någon som vågar syna berömmets underbara effekter och som genomskådat att det går inflation i för mycket obefogat beröm


.:

Mitt i prick! I alla fall som jag känner det. Och min fråga är om inte berömmet är kulturellt betingat. Vad fungerar i Sverige, Japan, Tyskland eller USA? Vilka trender och utsagor är vi i Sverige snabba att anamma?


Rimbo:

10 procent klarsyn och 90 procent dravel!
Självklart skall goda resultat och handlingar berömmas, även om man kan diskutera formerna för detta. Det sätt att berömma som författaren förordar gör bara medarbetarna osäkra. (“Vad är det chefen menar egentligen med att det var intressant att se mig agera på säljmötet?”  Det enda Sprengers teser åstadkommer, om nu någon försöker sig på att följa dem, är osäkra och handlingsförlamade chefer!


Bengan:

På TV:s Rapportsändning nyss nämndes att bristen på beröm var en av de två vanligaste orsakerna till att folk vantrivdes på jobbet!Tycker de fel, eller?
Det vore intressant att höra Reinhard K. Sprengers uppfattning om detta.


Lena:

Min fråga är om denne filosof arbetat i ett verkligt företag eller enabart gjort studier? Alla behöver beröm och återkoppling, även negativ. Vi är snarare dåliga på att ge beröm i rent generellt och rädda för att det ska ses som en form av manipulation. Tråkigt att man lägger ner tid på detta istället för att träna på att berömma.


Victor:

Rimbo skriver att det som sätt att ge beröm som Sprenger förordar enbart gör medarbetarna osäkra, kan säkert vara sant i vissa fall, speciellt om de är inlemmade i en kultur där beröm enligt blom-exemplet är det normala. Men det kan ju också vara så att medarbetaren får en starkare positiv upplevelse av berömmet för att denna (chefen) ger en korrekt iaktagelse av vad som gjorts, en slags feedback som grundar sig på respekt och som bibehåller den inre motivationen, den som drivkraft som är kopplad till att man vill göra bra ifrån sig utan tanke på yttre belöningar. Sprengers tankar om bemötande/berömkommunikation verkar enligt artikeln vara snarlikt det som giraffspråket förordar, dvs. NVC=Non-violent-communication. En bok som gjort intryck på mig är just “NVC - ett språk för livet” av Rosenberg. Den öppnade till en ny förståelse för mig om hur man kan hantera konflikter, den ger dessutom en del intressanta idéer om mänskligt agerande överhuvudtaget.


.:

Undersökning efter undersökning visar att vi får för lite feedback oavsett position i företaget/organisationen. Är det inte så enkelt att alla vi människor mår bra av feedback. Detta skall givetvis ges i alla riktningar (även nerifrån och upp) För att komma till stadiet behöver företaget en bra möteskultur där sådant uppmuntras.
Enkelt tips: Avsluta varje möte med tre frågor. 1. Vad gjorde vi bra? 2. Vad kunde vi gjort bättre? 3. Hur gör vi det nästa gång? Det innebär att det som var bra på mötet bekräftas, personer får positiv feedback och känner sig nöjda. De som kan göra något bättre får det klart för sig och framförallt til nästa möte är det åtgärdat. Det kallas ständiga förbättringar!!! Feedback och ständiga förbättringar är kanske de viktigaste redskapen på väg till en lönsam möteskultur.


Curt-Clarence:

Låt Reinard K. Sprenger fortsätta att vara en filosof.  Vi som jobbar ute i verkligheten måste ha andra rättesnören


.:

Det enda riktiga beröm som finns är ett lönepåslag vid den årliga lönerevisionen för visad stark prestation. Allt beröm som inte syns i lönekuvertet eller befodran eller mer ansvar är bara luft.



Kommentera artikeln:

Signatur:

Email (ej obligatoriskt):

Kommentar:

Kom ihåg min personliga information

Meddela mig om uppföljande kommentarer?

Fyll i ordet du ser nedan:







FEBRUARI: MEDIATRÄNING. CHEFEN OCH DREVET
Nicke Franchell, printchef på Aftonbladet, är en av Sveriges mest erfarna kvällstidningsjournalister. Med sina 28 år mitt i nyhetsflödet ger han Chefs deltagare en unik inblick i hur journalister tänker och fungerar.
Läs mer och anmäl dig här
Steg 5: Kör baklänges genom butiken
Du har redan kommit långt på vägen mot ett bättre liv. Midjemåttet kanske är mindre och orken större. Men trots att mycket blivit bättre vill du längre. Dags för näst sista steget i programmet.


Kontorsväxternas fem-i-topp


Övertid ger ökad risk för depression


Skönlitteratur ger djupare kunskaper i ledarskap


Tjocka o smala

Danska chefer ratar tjockisar


Unga drömmer om att bli ingenjörer


Annons:

Fingrar i kors

Många förskönar sitt CV


Bebisar

Halva föräldraledigheten en dröm för manliga chefer


Slutet för nio till fem?


Mynt o piller

Högt pris för ohälsa


Tangentbord

Bli en vassare chef – du är bara några musklick bort


Mina medarbetare är ögontjänare


Tre faktorer som skyddar mot utbrändhet


2012 – revolutionens år är här!


En ny syn på auktoritet


Anders Borg

Anders Borg till Kompetensgalan


Para ihop ditt nätverk på lunch

oraklet: nöden har ingen lag

1

Kommentar


Årets första Chef


Chefer jobbar mest obetald övertid


Fem myter om framgångsrika företag


Finalisterna till Årets Chef klara


Annons:


Annons:

De 10 främsta projektledningstrenderna för 2012, enligt ESI lyder:1. Program management kommer att ta fart, men resurser är fortfarande en bristvara2. Samverkande mjukvarulösningar kommer att bli ett ... Läs mer

Hej!

Vad är vanligt bet. lön och ersättning vid firmaresor, firmafester samt teambuilding?
Vi hade en …
Ur forum: Lön
2 svar
01/30/2012 03:18 em


Sedan urminnes tider har människan försökt, med olika knep, utröna
om den andre ljuger eller ej. …
Ur forum: Konflikt & dilemma
3 svar
02/04/2012 04:29 em


I de flesta anställningsärenden är personligheten - främst tillförlitligheten,
den tyngsta faktorn. Det är därför märkligt …
Ur forum: Karriär & kompetens
10 svar
01/15/2012 03:24 em


Experterna. En av våra läsare har kört fast och vill hitta ett bra nätverk att bolla med. Se vad vår karriärexpert svarar. Och kom gärna med dina tips!

Gudrun Sjödén
Cheftest. Så är kändisdesignern som ledare – Chef har testat.

Mikael Ahlerup
Årets Chef 2011.
Nu är han på toppen. Men vägen dit har varit plågsam – både jobbmässigt och privat.

Sa det klick under intervjun? Så här står du emot charmattacker när du ska rekrytera.

Forskning tyder på att sociala per­soner kan hämma arbetsprestationen.

armhavningar
Sverigechefen för Citroën, Magnus Bengtsson, bötesbelägger sen ankomst till möten med armhävningar.


Dilemmat. »Jag ska på intervju för ett nytt chefsjobb. Måste jag berätta att min fru är gravid och att jag kommer vilja vara föräldraledig?«. Ge vår läsare ditt råd!
Vad gör man som ny chef på ett företag där medarbetarna ständigt kritiserar varandra? Det är frågan i veckans dilemma.
»Å ena sidan tycker jag att de ska ta det lugnt, å andra sidan är det bra att jobbet blir gjort. Vad ska jag göra?«
»Det pratas mycket om effektiviseringar just nu i min organisation. Hur gör jag som chef för att inte bli utmanövrerad i samband med det?«
En före detta kollega söker nytt jobb. Jag måste vara referens. Ska jag berätta om hans alkoholproblem?