

Verksamhetens förutsättningar har förändrats och din arbetsstyrka är för stor. Hur kan du göra?
Lagen om anställningsskydd (LAS) är en social skyddslag som ska skydda den svagare parten, det vill säga den anställda, mot oberättigade uppsägningar. För de som arbetar inom offentlig verksamhet finns dessutom lagen om offentlig anställning (LOA). Utöver LAS och LOA regleras frågor kring uppsägningar i de flesta kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor. Dessutom finns många områden särskilda omställningsavtal som ger skydd och rättigheter utöver lagen.
Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) och kollektivavtal är det skillnad på avsked och uppsägning.
Avsked handlar om att medarbetaren har gjort något som strider väldigt mot vad hon eller han borde ha gjort. Avskedet gäller med omedelbar verkan.
En uppsägning brukar handla om arbetsbrist eller personliga skäl. Vanligtvis får den anställde viss uppsägningstid.
Chef.boken Ledarrollen vid uppsägningar (2002)
Tidningen Chef Mitt jobb nr 10/06.
Tidningen Chef Verktygslådan nr 05/06.
Tidningen Chef Arbetsrättsskolan nr 08, 09, 10 och 11/04.
Läs pocketguiden nr 10/07: Anställa och säga upp.
Artiklar som länkar till denna:
När arbetsgivaren ska säga upp en anställd måste det finnas saklig grund. Tanken med anställningsskyddet är att en uppsägning ska vara den yttersta åtgärden. Med det menas att en arbetsgivare ska försöka undvika att gå så långt som till uppsägning.
Förenklat kan man säga att man kan säga upp en arbetstagare av två olika skäl: arbetsbrist eller personliga skäl.
Arbetsbrist är lagens terminologi, men arbetsbrist behöver inte betyda brist på arbete. Det finns möjligheter att tala om arbetsbrist i sammanhang där arbetsgivaren till exempel vill omreglera anställningsvillkoren.
Las innehåller också regler om vilken turordning som ska gälla vid arbetsbrist, till exempel den välkända sist in, först ut-principen. Arbetsgivaren ska upprätta en turordningslista för varje turordningskrets.
En verksamhet kan ofta indelas i flera turordningskretsar. Den yttersta gränsen är den juridiska personen, till exempel aktiebolaget X, som sedan kan delas in i driftsenheter (till exempel en fabrik).
Varje driftsenhet kan sedan delas in i ett eller flera kollektivavtalsområden, under förutsättning att arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med facket.
Inom varje turordningskrets ska arbetsgivaren upprätta en lagturordningslista. Den bestäms utifrån varje arbetstagares sammanlagda anställningstid. Äldre arbetstagare kan avancera på turordningslista på grund av sin ålder.
Det behöver alltså inte bli den som rent faktiskt drabbas av arbetsbristen som ska sägas upp från sin anställning. Det kan ju finnas en medarbetare med kortare anställningstid som i stället ska sägas upp. Detta skulle innebära att den som drabbats av arbetsbristen måste omplaceras till denna andra persons tjänst.
Enligt las ska arbetstagaren omplaceras om han har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.
Det finns många rättsfall som handlar om tillräckliga kvalifikationer. Ofta är det svårt att avgöra om en arbetstagare har tillräckliga kvalifikationer eller inte.
Det är arbetsgivaren som ytterst i domstol ska bevisa att arbetstagaren inte har tillräckliga kvalifikationer. Man kan alltså säga att denna avgör frågan på egen risk. En felbedömning gör att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig.
Turordningsreglerna ser litet annorlunda ut på den statliga sidan eftersom man reglerat dessa i kollektivavtal. Kretsindelningen följer inte samma indelningsprinciper som i den privata sektorn. I stället gör man en indelning där huvudsakligen jämförbara arbetsuppgifter är
indelningskriteriet. Detta leder ofta till att turordningskretsen blir mindre än på den privata sidan.
Små turordningskretsar brukar man säga gynnar arbetsgivaren. Det är ju inte så svårt att välja vem man ska säga upp i en turordningskrets om det är en enmanskrets. Inom kretsen ska arbetstagarens plats bestämmas efter samma kriterier som på den privata sidan, sist in,
först ut.
Det finns en möjlighet för arbetsgivaren och fackföreningen att träffa ett kollektivavtal om
avvikelser från sist in, först ut-principen.
I samband med förhandlingarna med fackföreningen inför den tänkta driftsinskränkningen kan arbetsgivare och fackföreningen träffa en så kallad avtalsturlista, som innebär avvikelser från turordningen.
Om man frångår principen om sist in, först ut kommer arbetsgivaren att få betala avgångsvederlag till de arbetstagare som förlorar sina anställningar på grund av avtalsturlistan.
En viktig följd av en avtalsturlista är att den gäller för medlemmar i fackföreningen, oorganiserade och felorganiserade arbetstagare. Det blir alltså i princip omöjligt att angripa en uppsägning som har sin grund i en avtalsturlista. En avtalsturlista får dock inte vara diskriminerande eller strida mot god sed på arbetsmarknaden. Då kan uppsägningarna angripas.
Arbetsgivaren måste förhandla med fackföreningen innan man fattar beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist.
Det andra skälet för att säga upp en person är personliga skäl. Det kan vara situationer där arbetstagaren misskött sig och brutit mot anställningsavtalet. Det kan till exempel vara fråga om samarbetssvårigheter, olovlig frånvaro, illojalitet eller förmögenhetsbrott riktade mot arbetsgivaren eller dylikt.
Observera att exemplen ovan inte behöver innebära att det faktiskt föreligger saklig grund. Detta är enbart situationer där reglerna för personliga skäl ska tillämpas när man avgör om det är saklig grund för uppsägning eller inte.




(3/5), baserat på 6 röster
Kan inte tycka att sist in först ut är rättvist när det på vissa arbetsplatser finns personer som egentligen skulle gått i pension får vara kvar medans unga friska personer får gå! Helt korkat!
Fråga:
Arbetsgivare X säger upp anstälda med motivering arbetsbrist.
Arbetsgivare X har träffa en så kallad avtalsturlista, som innebär avvikelser från turordningen.
Arbetsgivare X att få betala avgångsvederlag SEK XXX XXX till de arbetstagare som förlorar sina
anställningar på grund av avtalsturlistan.
En viktig följd av en avtalsturlista är att den gäller för medlemmar i fackföreningen,
oorganiserade och felorganiserade arbetstagare. Det blir alltså i princip omöjligt att
angripa en uppsägning som har sin grund i en avtalsturlista.
En avtalsturlista får dock inte vara diskriminerande eller strida mot god sed på arbetsmarknaden.
Då kan uppsägningarna angripas.
Arbetsgivare X annonserar ut 10 tjänster fyra (4) veckor efter avtalsturlista är tecknad
mellan fackförbunden och arbetsgivare X.
Strider detta då mot god sed på arbetsmarknaden?
Kan avtalsturlistan juridiskt angripas? OBS fyra (4) veckor!!
Om jag säger upp personal pga av arbetsbrist, får jag ta in en ny delägare i mitt bolag för att göra samma jobb?
I de flesta fackföreningars stadgar finns en paragraf som fastställer att fackföreningen skall tillvarata och främja medlemmens ekonomiska intressen. När facket skriver på en avtalsturlista fråntar de i allmänhet medlemmen hans rättigheter. Minst ett fall av denna typ ligger f.n i Europadomstolen. Mer info finns på http://www.unnionen.se (Jo, fyra n ska det vara).
är “trolöshet mot huvudman” ett starkt skäl att säga upp person som jobbar mot företagets grundtanke bakom chefens rygg ?
Kommentera artikeln:

10
Kommentarer
Chef med insikt i OBM: Läs Leif E Anderssons bok om OBM. Allt blir så enkelt och självklart med den kunskapen.
1
Kommentar
Annons:
1
Kommentar
3
Kommentarer
16
Kommentarer

3
Kommentarer
1
Kommentar
1
Kommentar


2
Kommentarer
CHEFTESTET
Cheftest av Röda Korsets generalsekreterare – klarar Ulrika Årehed Kågström kriserna?
MENTORN
Magdalena Andersson: “Jag ÄR en vinnarskalle”.
UNDERSÖKNING
Chocksiffror: Administrationen knäcker cheferna.
