En av de grundläggande förmågorna för att skapa förtroende och tillit är att ha förmågan att kunna MÖTA en annan person där den är. Med sina värderingar, sina bestämda uppfattningar och utifrån dennes kunskaps- och förståelsenivå.

Lyckas jag med detta MÖTE, får jag också förtroendet att LEDA denna person.
Jag tror att alla individer har en massa dolda talanger. Problemet är att i många organisationer kvävs dessa talanger pga att cheferna inte lyckas möte individerna där de är utan de börjar att leda direkt utifrån sin egen verklighetsuppfattning.
Det är då “talangerna” tröttnar eller struntar i att plocka fram sina dolda resurser.

Utifrån detta är receptet att bli bätttre på att MÖTA varje individ där den är för att vinna deras förtroende. Då kommer även deras talang att kunna blomma ut. Och vi kommer att uppleva att det finns massor av talang i alla typer av organisationer.

Mvh
GP

.
, föreställning

föreställning, begrepp inom filosofin vars innebörd bestämts mycket olika under tidernas lopp. Ursprungligen användes det som en översättning av latinets repraesenta´tio (jfr representation, se nedan). Så kan ännu Kant tala om varseblivningar, begrepp och idéer som olika typer av föreställningar. En central betydelse har begreppet hos Schopenhauer, som i sitt huvudarbete “Die Welt als Wille und Vorstellung” (“Världen som vilja och föreställning”) med föreställning avser allt som kan fylla vårt medvetande utom självmedvetandet. Självmedvetandet, dvs. vår förmåga att betrakta oss själva, avslöjar i stället viljan som vår och alla levande varelsers innersta kärna.
.

representation

representation (lat. repraesenta´tio eg. ‘åskådliggörande framställning eller exempel’, av repraese´nto ‘åskådliggöra’, ‘återge’), något som står för något annat. Man kan skilja mellan yttre representationer och inre (mentala) representationer. En yttre representation är t.ex. en karta som står för ett område eller ett ord som representerar en betydelse (jfr begrepp, se nedan). Inre representationer är t.ex. föreställningar och minnen. En viktig egenskap hos en representation är att den gör det representerade indirekt närvarande för användaren. Olika aspekter på inre representationer studeras inom kognitionsforskningen (se nedan) t.ex. huruvida de har en ordlik eller en bildlik struktur.
.

begrepp

begrepp, det abstrakta innehållet hos en språklig term till skillnad från dels termen själv, dels de (konkreta eller abstrakta) objekt som termen betecknar eller appliceras på. Med begreppet stad t.ex. avses således den innebörd vi lägger i uttrycket “stad”, vilket måste skiljas från såväl ordet “stad” som de geografiska orter som betecknas som städer. Man talar ibland om begreppsomfång, varmed vanligen avses klassen av alla de objekt som faller under begreppet - omfånget hos begreppet stad utgörs således av klassen av alla städer. Med begreppsinnehåll avses i stället vanligen klassen av alla de kännetecken som skall tillkomma ett objekt för att det skall falla under begreppet.

Olika filosofiska traditioner skiljer sig markant i synen på vad ett begrepp är närmare bestämt. Enligt en tidvis mycket utbredd s.k. psykologistisk uppfattning är ett begrepp ett mentalt fenomen och utgörs av föreställningar som är förknippade med det språkliga uttrycket i fråga. En numera vanligare uppfattning identifierar begrepp med egenskaper; begreppet stad identifieras t.ex. med egenskapen att vara stad eller, med andra ord, med meningen hos ordet “stad”. Åsikterna går isär i fråga om i vilken utsträckning begrepp eller egenskaper har en fristående existens. Tanken att begrepp har en realitet helt oberoende av om någon människa har uppfattat begreppet eller givit det ett namn kallas begreppsrealism (se realism, se nedan). Alltsedan Sokrates har begreppsanalys, dvs. klarläggandet av olika begrepps innehåll, varit en viktig filosofisk uppgift - under vissa skeden av den analytiska filosofin har detta t.o.m ansetts vara filosofins enda legitima uppgift eller åtminstone dess huvuduppgift.
.

realism (filosofi)

1) filosofisk ståndpunkt enligt vilken den yttre, materiella verkligheten existerar oberoende av det mänskliga medvetandet. Motsatsen till realism i denna mening är idealism.
2) begreppsrealism, filosofisk ståndpunkt enligt vilken allmänbegrepp (egenskaper) och andra abstrakta objekt, t.ex. matematiska storheter som tal, mängder och funktioner, existerar. Motsatsen till realism i denna mening är nominalism.
3) vetenskapsteoretisk ståndpunkt enligt vilken vetenskapliga teorier syftar till att ge, eller faktiskt ger, en sann beskrivning av verkligheten, även vad gäller förhållanden som inte är direkt observerbara (t.ex. krafter och subatomära händelser). Motsatsen till realism i denna mening är instrumentalism eller positivism.
4) filosofisk ståndpunkt enligt vilken sanning består i överensstämmelse med verkligheten. Sanning i denna mening kan vara principiellt otillgänglig.
.

kognitionsforskning

kognitionsforskning (eng. cognitive science), den vetenskap som studerar hur information representeras och bearbetas i naturliga system, i synnerhet den mänskliga hjärnan, och hur modeller därav kan göras i datorer och andra artificiella system. Kognitionsforskningen uppstod under 1960- och 1970-talen genom att gemensamma problem kom i fokus inom flera angränsande forskningsområden, framför allt artificiell intelligens, filosofisk kunskapsteori och medvetandefilosofi, kognitiv psykologi, neurovetenskap, lingvistik och kognitiv antropologi. De centrala forskningsområdena för kognitionsforskning är perceptions- och minnesmodeller, kunskapsrepresentation, inlärning, begreppsbildning, språkförståelse, problemlösning, robotik samt människa-dator-interaktion. Ett övergripande mål är att förstå de kognitiva processernas funktion och hur processerna kodas i hjärnan. Forskningen strävar också efter att kunna simulera dessa processer med hjälp av datorer.

Det finns två konkurrerande synsätt på grundläggande kognitiva processer och deras uppbyggnad. En skola ser kognition som symbolhantering. Man antar att all information i hjärnan kan representeras med någon symbolisk kod och att denna behandlas enligt ett system av regler. De flesta modeller inom artificiell intelligens använder sig av sådan kod. Inom den symbolinriktade traditionen arbetar man exempelvis med datorprogram för problemlösning och för automatisk översättning.

En nyare skola (som har rötter i associationistisk psykologi) hävdar att informationen i hjärnan representeras på ett distribuerat sätt, dvs. informationen finns fördelad över olika områden. En central typ av modeller inom denna tradition är s.k. konnektionistiska system, där man framför allt gör datorsimuleringar med neuronnät. I viss mån är dessa nätverk avsedda att efterlikna neuronernas funktion i hjärnan. Artificiella neuronnät används ofta för att konstruera modeller av perceptuella processer, t.ex. stereoseende, samt minnesprocesser (jfr neuronnät, se nedan).

Tre andra teorier inom nyare kognitionsforskning kan nämnas. Den ena är den s.k. prototypteorin för begrepp. I stället för att på klassiskt sätt ge logiska definitioner av begrepp utgår man ifrån att det finns mer eller mindre typiska exempel på ett begrepp. En bofink är exempelvis en mer typisk fågel än en pingvin. Möjligheten att uppfatta ett begrepps innehåll bestäms av hur olika exempel liknar en viss prototyp.

Den andra teorin är kognitiv semantik, vars huvudtes är att ordens betydelser representeras i hjärnan på samma sätt som perceptioner. Dessa representationer antas vara bildliknande eller schematiska strukturer. Med detta synsätt kan man exempelvis förklara den rika användningen av metaforer i naturligt språk.

En tredje teori är s.k. situerad kognition, där idén är att hjärnan inte tänker ensam utan behöver kroppen och även den omgivande världen för att fungera optimalt. Man kan exempelvis lägga tankarna i omvärlden genom att skriva ned dem. Därigenom avlastas minnet eftersom vi inte behöver hålla våra tankar i huvudet, utan vi kan återkalla dem genom att läsa texten.
.

neuronnät

neuro´nnät, neuralt nät (eng. neural network), nätverk av enkla summerande enheter som kommunicerar via kopplingar. I biologiska neuronnät är enheterna nervceller (neuron) och kopplingarna synaptiska förbindelser. Biologiska neuronnät har utgjort förebilder vid utvecklingen av artificiella neuronnät, vilka realiseras som datorprogram, som integrerade kretsar (neurochips) eller med hjälp av analog optisk teknik, t.ex. holografi. Utmärkande för artificiella neuronnät är bl.a. inlärningsförmåga, parallellitet som medger hög beräkningshastighet och robusthet med avseende på felaktigheter och brus i indata och i nätverket självt. Tekniska tillämpningar innefattar i dag främst olika former av mönsterigenkänning såsom automatisk textläsning, taligenkänning och signalbehandling. En rad andra tillämpningar, inom t.ex. styr- och reglerteknik, människa–maskin-interaktion och ekonomisk analys, är på försöksstadiet.
.

Källa ne.se

.
Så rätt hon har, Stina Honkamaa, när hon säger : ”Jag tycker om att jobba nära mina kolleger, att ha stort förtroende för dem, lyssna och diskutera ofta och mycket med dem.”
. .