

Som chef händer det att du måste hantera ett mediedrev. Medias roll är att granska och rapportera. Du som chef måste ha en strategi för att inte riskera att förlora kontrollen.
Lämna uppgiftslämnarna i fred
Du öppnar morgontidningen och läser att personalen är missnöjd med den nya organisationen på avdelningen där du är chef. Din första tanke är att kalla till ett möte för att ta reda på vem av dina medarbetare som ligger bakom uppgifterna. Hejda dig!
I det ögonblick du tänker tanken att söka källan till ett kritiskt uttalande kan du vara på väg att göra dig skyldig till ett lagbrott. Om du är chef på en myndighet eller annat allmänt organ har du inte rätt att forska i vem som lämnat uppgifter till media.
Skyddet mot efterforskning är ytterst ett uttryck för offentlighetsprincipen, som regleras av Tryckfrihetsförordningen och är en grundlag.
Offentlighetsprincipen ska garantera medborgarna insyn i verksamhet som finansieras av det allmänna, alltså av skattemedel. Bara sådan information som skyddas av sekretess är undantagen.
På privata företag gäller inte offentlighetsprincipen. Men det betyder inte att en anställd på ett privat företag inte har rätt att uttala sig i media. Meddelarfriheten, det vill säga friheten och skyddet för varje svensk medborgare att lämna upplysningar till en journalist, är en grundlagsskyddad rättighet som är viktig för att garantera yttrandefriheten.
Den som lämnar uppgifterna har rätt att vara anonym. Journalister eller andra som tagit emot information är förbjudna att avslöja källan om den som lämnat uppgifterna begär det.
Det betyder inte att en anställd kan lämna vilka uppgifter som helst. Det är till exempel inte tillåtet att lämna ut företagshemligheter.
Vill du veta mer om att hantera medierna?
Läs tidningen Chef nr 3 2005: Lappen i Lotties väska eller nr 2 2003:Chefskolan.
Artiklar som länkar till denna:
Nyhetsmedierna ser först och främst till sitt uppdrag att till läsaren, tittaren och lyssnaren rapportera om vad som händer i den omvärld som berör publiken.
Journalisternas roll är också att granska samhällets maktcentra. Dit hör företagen. Någon informationskanal för företagen är de inte, även om de är intresserade av att få information. Men de väljer själva vad de ska publicera.
Vad är en nyhet? Det beror i viss mån på. Men generellt sett letar journalisterna efter avvikelser från det normala. Tio som sägs upp är en nyhet, men sällan två som nyanställs. Det är alltid redaktionen eller journalisten som gör bedömningen och urvalet.
Medierna konkurrerar om nyheter, vilket märks tydligast på kvällstidningarnas löpsedlar. De försöker alltid öka antalet läsare, tittare och lyssnare.
Försök att inte förlora kontrollen. Målet med att ha en tydlig mediestrategi är dels att få ut relevant information, dels att ha en kod för umgänget med medier och dels att ha en beredskap när journalisterna oväntat bultar på dörren. Det övergripande syftet är att behålla en handlingsfrihet i relationen med medierna. Att kunna vara med och styra händelseförloppet.
Mediestrategin ska tas fram av verksamhetens ledning och den ska spridas i hela organisationen. Alla ska veta vad som gäller.
Den ska klargöra inställningen och förhållandet till medierna.
Den ska tala om vilka i organisationen som ska uttala sig och i vilka frågor.
Den bör beskriva vilka frågor som är mest känsliga och kan orsaka rubriker.
Den ska innehålla program för utbildning och medieträning.
Berätta om större händelser. Det är informationsavdelningen som har ansvar att styra informationsflödet och ta fram faktaunderlag som ska spridas ut. Börsföretag har en särskild informationsplikt, enligt reglerna. Annars är det företagets sak att lägga upp en informationsplan.
Vid en intervju med en journalist bör du vara så öppen du kan. Journalisten är intresserad av att få din berättelse så rak som möjligt.
När reportern ringer så ta reda på om du är rätt person att svara på frågorna.
Ställs frågor direkt i telefon och du blir osäker – be att få ringa tillbaka alldeles snart. Gör det också.
När ni bestämmer tid för intervju: fråga om du kan sända över skriftlig information i förväg.
Om du inte förstår syftet med intervjun, fråga.
Förbered dig väl för de frågor du tror kan komma upp. Stäm kanske av med kolleger eller chef.
Svara enkelt och rakt med vardagliga ord och uttryck. Ludda inte till det.
Gå inte i försvarsställning. Journalisten gör sitt jobb och har i sig inga onda avsikter. Det ligger i rollen att vara kritisk. Har du något att dölja ligger ansvaret på dig.
Undvik ”inga kommentarer”. Erkänn i stället felen och se till att rätta till dem.
Du vill läsa manus efteråt. Fråga om det är okej. Men du kan inte börja ändra i texten i sin helhet, du har bara ”rätt” att påverka dina egna citat och korrigera sakfel.
Tänk på att trovärdigheten är viktig. Det är inte bara en journalist du vänder dig till – det är en stor mängd människor. Där finns både personal, kunder, ägare och andra intressenter.
Vem har skrivit denna text? Får en känsla av att den inte är skriven av någon som jobbar aktivt inom näringslivet - utan snarare någon som jobbar aktivt mot näringslivet (och därmed tröttna på svårigheten att få ut informationen). Visst några punkter var bra i texten ovan - men den generella bilden ger en känsla av att det skribenten åtminstone inte är anlitad som hantera-media-rådgivare åt de större bolagen. Eller? Var jag för kritisk nu. I så fall ber jag om ursäkt. Hade dock väntat mig lite vassare tips - likt de man kan höra av journalister som jobbat som journalister mycket länge, men sedan bytt sida och gått över till näringslivet.
Kom ihåg att en mediaträning alltid är en färksvara. Har du inte haft någon form av mediakontakt eller fått en kamera eller mikrofon uppstucken under näsan på ett tag är du ur form. Men se alltid till att ha burkar på hyllan d.v.s. ha beredskap. Villy Hansen
Kommentera artikeln:

10
Kommentarer
Chef med insikt i OBM: Läs Leif E Anderssons bok om OBM. Allt blir så enkelt och självklart med den kunskapen.
1
Kommentar
Annons:
1
Kommentar
3
Kommentarer
16
Kommentarer

3
Kommentarer
1
Kommentar
1
Kommentar


2
Kommentarer
CHEFTESTET
Cheftest av Röda Korsets generalsekreterare – klarar Ulrika Årehed Kågström kriserna?
MENTORN
Magdalena Andersson: “Jag ÄR en vinnarskalle”.
UNDERSÖKNING
Chocksiffror: Administrationen knäcker cheferna.
