Bedrövligt!

Att prioritera etnicitet framför kompetens, kan inte led till bättre effektivitet och bättre klilmat eller ökade kompetens. Detta system kommer att ruttna inifrån om det förverkligas.

Nå, ett mål är väl inte samma sak som kvotering. Man kan väl ha som mål att t.ex. öka andelen kvinnliga chefer utan att för den skull kvotera in dem? Det låter ju snarare som att de med utländsk bakgrund blir “bortkvoterade” idag om den är 40 % av personalen men bara 21 % av cheferna?

Målet är dit man vill nå, kvotering är en av många tänkbara metoder för att nå dit. Men Botkyrka har väl inte sagt att de ska använda kvotering som metod, det är väl Chef som använder det ordet för att spetsa till frågan? Vilket jag tycker är fräckt och en smula oseriöst av Chef, dvs att blanda ihop mål och metod i syfte att väcka reaktioner.

Alla som tror på målstyrning i verksamheten borde uppskatta när även rekrytering omfattas av detta. Det betyder självklart inte att alla medel tas till - de ska passa verksamheten. Det går självklart att nå detta mål utan kvotering - om man inte tror det så kanske man inte heller tror att personer med icke-svensk etnisk bakgrund är lika kompetenta?

Varför är vita, heterosexuella, svenska män så hotade av att höra att mångfald är viktigt? Är de rädda för att deras kompetens inte ska räcka till om de utsätts för konkurrens? Eller varför blir allt prat om att det är bra att även kvinnor, personer med icke-svensk bakgrund eller hbt-personer också ska ha chefstjänster så otroligt hotfullt?

Jag har inte sagt ett ord om kvotering. Det finns andra sätt att åstadkomma mångfald. Men det som sker idag är att ovidkommande information så som en persons efternamn, ålder och kön används för att selektera om någon ens ska kallas till en intervju. Om man slutar använda dessa metoder för att de facto välja ut svenska män så går det att få mer mångfald än idag. Och genom att uttala som mål att “dit vill vi” så ökar säkerligen Botkyrka sina chanser att lyckas. Utan att försumma kompetens.

@ Maria, bra synpunkter.

Det handlar om att vi idag tyvärr ofta värderar kunskap i relation till yttre attribut. Det är ingen osanning att generellt så upplevs en äldre vit man kunskap inom t ex affärsutveckling mer trovärdig och värdefull än en yngre kvinnas. För det är tyvärr så det kategoriseras idag. Genom att reflektera över vad som styr vid urvalet vid rekrytering, så kanske man kan fokusera på kompetensen istället för etniciteten. Men för att göra det behöver man kanske belysa etnicitetens betydelse för hur man värderar kunskapen och kompetensen! Om vi verkligen såg människors potential oavsett yttre attibut skulle den här diksussionen inte ens behöva finnas…