Hej, Jag tycker att Du inte alls ska se det som om Du är förbrukad…. Verkligheten är långt ifrån Hasse Alfredssons/ Tage Danielssons sång att livet är slut efter 30 så framtiden handlar om att sitta i parken och mata duvorna….
Nej det handlar mycket om att våga ta vara på sina erfarenheter och att kunna “paketera” dem på ett sådant sätt att arbetsgivaren inser att det är av erfarenheter man lever och att man också genom dessa skapar resultat.
Idag handlar mycket om nätverk och att kunna marknadsföra sig rätt i dessa nätverk, och precis som Du säger är vissa nätverk såväl ålders- som nykomlingsrelaterade. En fråga att fundera över är ju hur mycket Du försöker att skapa relationer i de nya nätverken för att kunna bidra?
Jag tror att man måste anstränga sig att vara mer social än vad man egentligen är just på grund av detta fenomen och det är kanske där Du ska börja för att på sikt få andra att lära känna Dig som just den kompetenta person Du är…inte bara ngn som varit anställd länge som man inte känner!

Hej
Ja, du? En signal som vi alla får nu är det “stora snacket” om generationsbytet på arbetsmarknaden. 40-talisterna är på vär ut i pension och in skall nästa generation. Vad man då kan uppleva i 50 årsåldern är:  Vänta nu????
Vi då? Vi 50-talister och 60 -talister. Har man glömt att vi finns med all erfanhet och kunskap? Detta är tydligt när det gäller tillsättandet av just nya chefer. Det är 40-talisterna som går ut och 70-talisterna som går in. (peppas och utbildas) Så frågan är helt riktig.
Är det kört om man är 50?
eller Hur skall detta gå?

Det borde absolut inte vara slut med ens karriär över 50. Dessvärre är det mycket vanligt med “mental förtidspensionering” där många 50+ slutar att se möjligheter att såväl klättra vidare uppåt som att bredda sig sidledes eller byta till något helt nytt. Detta är ett enormt slöseri med såväl individens drivkrafter, kompetens och erfarenheter som organisationens resultat där man uppenbarligen nedvärderar de som förtidspensioneras till att vara värda mindre än 25% av sin lön (då man är villig att hellre betala 75% för ingen arbetsinsats istället för 100% för hela arbetsinsatsen). Samtidigt undermineras hela samhällets pensionssystem av att vi har allt kortare arbetslivslängd trots vi lever längre. Tur och väl finns det många sätt att motverka denna slösaktiga “mentala förtidspensionering”, som att upptäcka olika karriärvägar för sin utveckling (som inte behöver vara uppåt) och vilka av dessa vägar som bäst förverkligar sina egna drivkrafter. Jag hade ett seminarium om detta på Kompetensmässan i höstas och där gjorde över ett 30-tal deltagare en inventering av generationsväxlingens olika hot och lösningar. En rapport om denna inventering kommer att läggas ut på http://www.decisiondynamics.se senare under januari.

Härligt att höra att Maja får flera nya jobb efter 50. Själv är jag just utkörd från ledningsgruppen och ser i åldersljuset att den idag består av 35-åringar. Nya VD är 35 och alla de nyanställda cheferna är 35 eller yngre.
Man kan fråga sig hur man tänker. Är alla kunder 35 år också? Visst, de talar säkert samma språk men min erfarenhet säger mig att det är mer kreativt och givande att omge sig med en grupp oliktänkande. Om inte kundgruppen är likformad, vilket en ju sällan är.:-)

Tyvär har arbetsgivare en tendens att sortera ut personer över en viss ålder och i största allmänhet om de inte passar i normen. Man ska inte generalisera men i branscher där yrkeskunskap och specialist roller finns att tillgå är det lättare. På chefsnivå är det svårare. Jag har ett långt förflutet inom rekrytering så det finns i alla fall viss erfarenhet kring hur företagen resonerar.