»Jag står inte ut med hennes andedräkt«

Hej,
Jag har läst inläggen om en anställd som luktar illa. Mitt problem är värre än att smidigt leda in personen på rena kläder, dusch m m. Det handlar om en tandlossningsproblematik. Jag är chef bl a över två personer som delar ett litet kontor.

En av kvinnorna har långt framskriden tandlossning (tydliga luckor i tandraden)som medför en sötstickande unken kemisk doft. Jag har läst mycket om detta. Tog upp det för 3 månader sen utifrån det att dålig andedräkt kan visa på allt från allvarliga sjukdomar till rökning eller magproblem. Hon valde att ta fasta på sjukdomarna, uppsökte sin läkare som fann ett högt blodtryck och lite sköldkörtelpåverkan.

Detta har hon ansett är klart och åtgärdat, men doften är än mer markant nu, jag kan svårligen vistas i samma rum som henne, och den andra anställde har vi dirigerat om så
de inte jobbar samtidigt, båda jobbar heltid.

Andra personer har till min chef framfört att de tror det föreligger ett alkoholprobelm, men det är jag säker på att det inte gör. Jag tog upp det för en vecka sen i klartext att jag tror det handlar om hennes tänder och är ledsen att behöva gå in på hennes personliga integritet.

Gett henne telefonnummer till hjälp i tandvårdsfrågor, information om tandvårdsreform och hjälp vid tandvårdsrädsla. Hon svarar "jag vill inte tala om det, men vi har en plan".

Sen inget mer, situationen är olidlig. Misstänker att planen är att på kommande semesterresa om fyra månader åtgärda saken på Bali. Hon talar alltid om sin dåliga ekonomi vilket rimmar illa med att fempersonersfamiljen varje år reser minst 4 veckor till Bali. Tandläkarskräck eller felprioritering? Vad gör jag?

/Bekymrad chef

publicerat 2010-01-27