Hej!
Jag är chef på en statlig myndighet där det ställs höga krav på de anställdas fysiska form. De har goda möjligheter att träna, exempelvis finns det gym på arbetsplatsen och man kan träna på arbetstid.
Ändå har jag flera anställda som har tappat formen de senaste åren. De har gått upp i vikt och jag tror inte att de skulle klara de tester som våra anställda brukar gå igenom när de börjar arbeta hos oss.
Jag som chef tycker att det är viktigt att våra anställda håller en viss form. Det är också ett krav från arbetsgivaren.
Men mina medarbetare är mycket motvilliga och har inte reagerat på de krav jag har ställt på dem.Hur får jag dem att lyssna och förstå vikten av att träna?
/Piska eller morot?
Kommentera denna artikel
På mitt företag har vi egna polismän anställda. De är i god form både fysiskt och psykiskt.
Skrivet av LL on 07/12 at 01:13 EM
Föregå med gott exempel brukar vara en god början.
Stimulera med tid, bidrag till skor, gym-kort eller liknande en fortsättning.
Diskutera gärna frågan med hjälp av extern “expert”-kompetens i fysiska och psykiska hjälpmedel till att nå framgång (kan vara svårt att vara präst i sin egna församling).
Soma och psyke kan aldrig separeras, de hör alltid ihop, på ett eller annat sätt.
Lycka till,
R
Skrivet av Robert on 07/13 at 10:08 FM
Är du själv en god förebild? Genom att själv träna och må bra smittar man av sig på sina medarbetare. Trivs Dina medarbetare med sitt arbete? Får de uppmärksamhet och blir sedda?
Kanske kan man motivera dem med något så at de kommer igång, för det är just att komma igång som brukar vara det svåra - sen går det av bara farten och de kommer själva på hur bra det mår och hur bra det är med träning. Men jag tror att var och en måste komma på det själv. En trigger, t ex tävling, motivationshöjare, för varje motionspass på minst 30 minuter deltar de i utlottning av sportprylar etc. Inspirationsdag där man kan prova på olika motionsformer och kanske lyssna på en inspiratör som sprider träningsglädje och motivation. Några tankar från en hängiven Marathonlöperska i sina bästa dagar.
Skrivet av Henrietta on 07/13 at 10:11 FM
Varför inte försöka skapa en kultur där träning ses som något positivt och skapa vänskaplig tävlan mellan dem? Börja med något enkelt, stegtävling (samla steg med stegräknare under avgränsad persiod) eller likande. Trappa sedan upp år från år.
Eller om du vågar: Ta antagningsprovet. Ge alla handikapp beroende på ålder och gör det till en tävling med ordentliga priser. Och kalla den något som gör att man vill vinna: “Fit for Work” (inte det bästa namnet kanske men du fattar tanken.
Skrivet av . on 07/13 at 10:12 FM
Vänta nu, det är ju glasklart. “Det är också ett krav från arbetsgivaren.” Du skriver det själv.
Målsätt kraven, testa att de anställda når målen. Når de inte målen sätter du upp en utvecklingsplan för hur de skall nå målen.
Vad är problemet?
Skrivet av . on 07/13 at 11:21 FM
Ett krav är ett krav är ett….... Håller med Mattias. Inget krav inget problem. Krav - mål - utvecklingsplan dvs inget problem utan en möjlighet.
Skrivet av Fjällbjörk on 07/13 at 11:52 FM
Du nämner att det ställs höga krav på de anställdas fysiska form, och att ni har tester som ni “brukar” låta nyanställda genomgå. Är det så att det faktiskt finns ett fysiskt “minikrav” för anställningen, är ju saken klar… Det finns ju gym på arbetsplatsen och det verkar vara tillåtet att träna på arbetstid. Det fattas alltså inte tydlighet eller möjligheter.
I anställningen har den anställde åtagit sig att leverera arbete i en viss kvantitet och kvalitet, och den anställde har ett eget ansvar och en förbannad skyldighet att leva upp till sin del av anställningsavtalet. Hos oss dog slaveriet ut någon på järnåldern och arbetsmarknaden är fri, om den anställde inte kan leva upp till avtalet får han söka sig något annat eller finna sig i att arbetsgivaren bryter avtalet (uppsägning p.g.a. personliga skäl).
Jag är hjärtligt trött på inställningen att det är arbetsgivaren som skall ta ansvar för den anställdes väl och ve i alla sammanhang! Arbetsgivaren skall ju ta ansvar för att den anställde skall gå ner i vikt, få bättre kondis, sluta röka, sluta kröka, skadar sig på innebandyn, går “i väggen” (trots att det är på jobbet de mår bra och får bekräftelse - det är på hemmafronten problemn finns), får hälsokontroller, får terminalglasögon (som inte används), rehabiliteras, osv. Det skall delas ut friskvårdsbidrag, motioneras på arbetstid, betalas sjuklön för skönhetsoperationer och gullas och daltas i all oändlighet. Har man en anställning i Sverige, kan man luta sig tillbaka - arbetsgivaren har allt ansvar, själv har man inget! Offermentaliteten breder ut sig - allt är någon annans ansvar!
Många anställda skulle aldrig tolerera sitt eget beteende och ansvarstagande hos t ex en hantverkare de anlitar. “Jag kan inte komma idag för jag är för fet/trött/omotiverad/känner mig nog lite lite krasslig etc, men du får betala mig ändå”...
Har våra arbetsplatser blivit ett vuxendagis? Det är dags att våra ledare börjar chefa! Kom igen!
Skrivet av Orvar on 07/13 at 11:59 FM
Jag håller med Orvar. Man kan verkligen bli trött…En anställning innebär inte bara rättigheter utan också skyldigheter. Kraven för anställningen bestäms i samband med rekrytering och nyanställning. Det krav som här ställs om en viss fysisk förmåga har, kan man förmoda, kommit till av väldigt speciella och relevanta verksamhetsskäl. När man accepterar anställningen accepterar man också kravet och därmed sin del av ansvaret. Kravet i det här fallet är ju dessutom väldigt konkret och mätbart och går därför att följa upp med nya tester. Jag tror på Mattias förslag; mät status med vissa mellanrum-målsätt-personlig utvecklingsplan-följ upp. Företagshälsovården kan hjälpa till.
Sen är det kanske så att man också måste se över tydligheten i organisationen; hur förmedlas detta? Dubbla budskap?
Skrivet av cecilia on 07/13 at 02:22 EM
1 Upprätta anställningskontrakt som innefattar krav på fysisk trim och uppfyllande av vissa årligen återkommande testresultat
2 Stäm av med HR och facket så att ni är överens
3 Undersök om det går att innefatta redan anställda i efterhand
4 Skapa positiva incitament för att bibehålla nödvändig fysisk kondition
5 Se till att incitamenten inte alltid hamnar hos samma personer: skapa t.ex. belöningar för den som förbättrar sig mest under en viss tidsperiod
Skrivet av . on 07/14 at 06:40 EM
Hej, kan förstå din tuffa situation.
Jag jobbar med projektledning på företag då vi kartlägger individens och organisationens hälsa status. Och detta är faktiskt katastrof.
Dels är detta inte bara ert problem utan ett globalt hälsoproblem som kommer att bli mer och mer. Vi rör oss inte tillräckligt i vardagen och många försöker att få in 3 pass i veckan som kompensation. Detta kan räcka om vi är en sk. normal människa, men ska vi i ett arbete där det krävs en högre kondition eller prestation så måste det vara mycket tydligt ledarskap i dessa frågor , samt att tillgänglighet med lokaler . ledarledda aktiviteter och hälsocoacher som motiverar och stöttar individen till fortsatt träning och förståelse av sin arbetsuppgift långsiktigt. Detta är aldrig quick fix och man måste jobba strategiskt utan pekpinnar.
Lite tips.
1. vid anställning tydliga riktlinjer på tex Kondition testvärden ej under 35.
2.Kommunikation med personalen få dem med på tåget och sätta in hälsocoaching på individnivå göra fystester samt medicinska sådana
3Göra ett långsiktigt planerat projekt med målsättningar inom, områden , Återhämtning, Stress, kondition, Styrka, mat, träning. Allt hänger ihop.
3. Kontinuerlig uppföljning.
4. Alla chefer ska vara med och signa in i programmet.
5- Allokerad budget.
Jag lovar att det ger resultat .
hade ett gäng på 750 personer på Ericsson och dem höjde sina värden och motivationen extremt och det blev även ekonomiskt lönsamt:)
Maila om du vill veta mer.
trevlig sommar!
Anna Hansson
Vvd Niana friskvård
Skrivet av . on 07/19 at 07:32 EM
Sidan 1 av 2 sidor 1 2 >