»Hon lämnar jobbet mitt på dagen!«

Det här är ett mycket vanligt problem som egentligen beror på rädsla för förändringar och att det finns yngre med mer kompetens. När jag var ung på 80-talet fick man dagligen höra hur duktiga de äldre erfarna var och att vi yngre inte kunde någonting. Mitten av 90-talet kom en teknikrevolution och de äldre erfarna hade inte en suck att hänga med.
Nu är de borta och jag själv till hör den äldre generationen. Jag lova, jag ska aldrig behandla er yngre så. Er nyfikenhet och nyskapande tankar behövs.

Skrivet av .  on  03/10  at  07:35 EM

Hej!

Lösningen behöver inte vara så komplicerad. Det finns hopp.

1. Prata med den äldre kvinnan. Försök pejla av om ni har samma bild av vad som pågår. (Om ni har olika bilder kommer ingen förändring att ske. Erkänner hon inte problemet kan hon inte lösa det.)

2. Förmå henne att berätta hur hon skulle vilja ha det istället. (Gör klart för henne att alternativet att sparka den yngre inte existerar.) Måla upp bilden av en arbetsplats i harmoni, men förlora inte markkontakten.

3. Be henne beskriva hur en person borde bete sig i detta läge (dvs sluta spela martyr och be sig allmänt omoget.)

4. Låter hennes idéer vettiga - fråga om hon är beredd att bidra på exakt det sätt hon just beskrivit. Om hennes idéer är vansinniga, säg det. Ta konflikten en gång för alla. Den kommer bara att växa annars.

5. Enas tillsammans om precis hur förväntningarna på henne ser ut från din sida fr o m nu.

6. 3-U-metoden. Dvs uppföljning, uppföljning och uppföljning. Eller egentligen; uppföljning, utvärdering och uthållighet. Orkar du inte hålla i det hela ett antal veckor, ta inte i det från början. Du kommer bara att förstöra din nattsömn. Jag sätter en lunch på att hon kan skärpa sig en vecka, men inte mer - om du inte följer upp henne.

7. Ge mycket positiv feedback när allt flyter. Tveka inte att ge negativ feedback när det inte flyter. Feedback ska ges så snart det bara går. Vänta aldrig i onödan. Nästa vecka har hon hunnit glömma hur hon betedde sig.

Övrigt: Du kommer att möta en hel lång radda av försvarsmekanismer och klagomål om inbillade oförrätter. Lyssna, men håll inte med. Säg ‘Jag förstår att du är upprörd, men så här är det nu.’

Tricket är att hålla med om känslan - upprördheten - men inte hålla med i sakfrågan. Det kräver träning. Öva på din man/fru över helgen. Eller dina barn.

Lycka till!

//Thomas E

Skrivet av ThomasErikson  on  03/12  at  01:14 EM

Här verkar den äldre redan dömd på förhand vilket jag tycker ger en liten olustig känsla. Finns många fall där hungriga unga utnyttjar en äldre person för att ta sig fram och ta en plats då de vet att den vanligaste reaktionen är precis som skrivits här, att den äldre anses som föråldrad, inte accepterar förändringar etc. Att rida på orden nyskapande och nytänkande är mycket kraftfullt och får märkligt nog gehör för det mesta trots att det ofta inte är så nytt utan kanske bara fått lite ny polish. Så var försiktig i din bedömning i var problemet ligger, ett mynt har alltid två sidor, och som sagts innan, försök förstå hur båda sidorna upplever konflikten.

Skrivet av medelålders chef  on  03/17  at  07:42 FM

Jag tycker detta är en intressant diskussion som har många sidor. Jag har upplevt det själv när jag för ca 3 år sedan började på ett företag som logistiker. Företaget gjorde en stor satsning på logistik eftersom det behövdes förnyelse, kostnadsbesparingar och nya ögon för att se på verksamheten. Det var också många äldre inom hela organisationen som suttit på sina positioner länge och allt hade “rullat på” utan att de egentligen var medvetna om hur dåligt det gick för företaget. När jag började togs jag emot med STOR fientlighet från många håll (framför allt äldre, som det beskrivs, vi har alltid gjort såhär så det ska vi fortsätta med)och det var väldigt svårt till en början. Det gäller dock att se alla sidor av det. Jag började att skaffa mig en relation med alla och förklarade för dem varför jag anställts och vad jag hade för uppgifter. Många har uppfattningen om att en logistiker är anställd för att sparka folk! Vilket inte är fallet. Visst kan vissa åtgärder resultera i det men det är ju ingen målsättning. När jag skapat en relation med flertalet och de faktiskt inte såg mig som ett hot utan att jag faktiskt hade en uppgift att göra och att de faktiskt kunde ta hjälp av mig blev ju allt mycket lättare såklart. Nu ryckte och slet plötsligt alla i mig och ville förbättra sitt verksamhetsområde;=) Tror att jag kanske tappade tråden här lite men ska försöka komma tillbaka;=) Nu när jag fått alla på min sida gällde det för mig att faktiskt ta till mig all den kunskap och erfarenhet äldre i ett företag faktiskt sitter inne med! Det kan vara kunskap som är ovärderlig för mig och sen gäller det för mig att ta deras kunskap, använda min kompetens och göra mitt jobb. Vi får inte glömma att faktiskt ha respekt för de som arbetat länge inom ett område eller ett företag och ha förståelse för att de inte (till en början) är positiva till förändring! Var tydlig och förklara noga vad du vill göra, hur du ska göra det, vad målet är och vad du behöver för stöd och hjälp för att nå dit - gör personer delaktiga. Detta är väldigt viktigt eftersom ingen tycker det är kul när någon kommer och styr över dig - ta hjälp av alla så når man ett bättre resultat!! Sen finns det faktiskt de som är “gamla i gamet” som är bortom all räddning;=) Då får man helt enkelt köra över dem med stöd från chef eller ledning, men det har jag aldrig behövt göra. Jobbar nu som produktionschef och trivs fruktansvärt bra med både “gamla” och nya på jobbet - Tar nytta av båda sidor och uppmuntrar dem till att sammarbeta!!!! Detta var mina synpunkter och erfarenheter!!

Skrivet av .  on  03/20  at  04:20 EM