Jag är ny chef sedan ett par månader i en ideell organisation. Jag kommer själv från näringslivet och är van vid effektivitet och att man mäts på resultat. Jag slogs redan första veckan över hur mycket medarbetarna i min grupp fikar. I början tänkte jag att det kanske är bra – de verkar ha det trevlig och riskerar inte att bli utbrända. Jag försökte sitta med vid fikabordet också.
Men nu börjar jag känna att irritationen växer. Jag känner mig riktigt arg när medarbetare skjuter på deadline för projekt för att de ”inte har tid” när de kommer en kvart sent, tar långlunch, tar halvtimmeslånga fikaraster två gånger om dan och dessutom går ut och röker stup i kvarten.
Jag vet att det minst populära man kan göra som chef är att dra in förmåner som långa fikastunder och rökpauser och jag vet att jag kommer att möta kompakt motstånd av de mest tongivande fikatanterna om jag försöker ändra något. Kanske kommer de till och med att ignorera mig och fortsätta som förut. Men på något sätt måste ju jobbet bli gjort. Hur ska jag göra?
Sten
publicerat 2007-12-10
Kommentera denna artikel
Har haft samma problem. Ett sätt är att förklara syftet med indragningar och att det inte fungerar som det är nu. Sätt därefter fasta tider. Arbetstiden skall definieras. Sätt tider på projekt tillsamman med kollegorna och få rapport längs hela projekttiden. Då kan man se om någon sackar efter och ta reda på anledningen.
Men viktigast är att förklara varför man gör eller skall göra förändringar. Då kommer säkert alla att förstå. Dom är inne i en cirkel som dom “alltid gjort” och ser inte att det skulle vara ett problem. Lycka till
Skrivet av M on 12/11 at 09:07 FM
Gör klart för medarbetarna att till nästa medarberarsamtal, som du bör hålla snart, ska vi mäta en parameter, tidsutnyttjande.
Där kan du skriva in under punkten om vad det är, bl.a. längd på raster, kommer i tid, stör andra mmm
Då har du något att mäta, inte bara tycka
Skrivet av . on 12/12 at 12:51 EM
Kanske en diskussion om vad arbetstid är och varför man får lön överhuvudtaget. Min erfarenhet är att vissa anställda bara förutsätter att man får en lön, men inte riktigt förstår vad man ska ge till företaget. Frågan är ju om man arbetar mindre än vad anställningsavtalet säger, så borde ju lönen minska. Logiskt. Även om det skulle vara kontroversiellt så kan man ändå använda det som en retoriskt teknik. Det har jag gjort med framgång.
Skrivet av H on 12/12 at 03:55 EM
Detta är jättesvårt. Har läst om problemet i samband med artiklar om den offentliga sektorn (stat och kommun). Å ena sidan ska man visa sig socialt kompetent genom att fika på vissa tider och sitta och småprata om recept och resor (tenderar ju mest att bli skvaller!!!), men å andra sidan splittrar detta många gånger arbetsdagen. Måste man verkligen fika två gånger varje dag?
Skrivet av / J. on 07/23 at 11:53 FM
Jag tror att det är jätteviktigt att ta hänsyn till situationen och arbetets natur innan du fattar beslut kring hur du ska göra. I dagens samhälle så suddas gränserna mellan arbete och fritid ut allt mer och “nine-to-five” finns inte kvar i sin tidigare form i alla branscher. Är de korta rasterna verkligen kärnan i problemet? Arbetar personalen delvis under kvällen genom att tex svara på mail, planera och dokumentera för att kunna hantera raster och delvis även rekreation på jobbet? Det finns många frågor att besvara och det är svårt att ge råd utan att veta vad den ideella organisationen bedriver för typ av arbete. Jag rekommenderar försiktighet innan du går in och reglerar fikarasterna och att du verkligen ska vara säker på att de är orsaken till att deadline inte nås. Det finns ett kulturellt värde i att ha fikaraster och det behöver inte vara av negativ karaktär.
Skrivet av . on 10/23 at 09:33 EM
Känner igen Stens problem. Precis när jag skriver detta sitter en grupp medarbetare i nästa rum och fikar, pratar högljutt och bryr sig inte om att de stör, eller tänker inte på det.
Jag jobbar själv inom en vad man kan kalla ideell organisation, och har under några år sett en speciell “fikagrupp” bildas, bestående av chefen och dennes närmaste. Chefen har för sig själv och dessa avvecklat alla fasta telefon- och expeditionstider, vilket har gjort att de kan sitta och fika tills någon söker dem.
I detta fall tror jag det handlar om ett svagt chefsskap, chefen är osäker och försöker bli omtyckt genom att ge sina närmaste särskilda privilegier.
Skrivet av Luther on 06/25 at 06:36 FM
Sidan 1 av 1 sidor