Mitt inlägg

Han hade skrivit en väldigt bra rapport men lämnat ofullständiga kompletteringar. Otålig och otydlig som jag är väntade jag inte till nästa dag för att diskutera saken. Nej, jag slängde iväg ett mejl. I stället för att vinna tid slutade det givetvis med att mitt mejl blev missförstått, medarbetaren sårad och jag fick ägna tid åt att reda ut vad jag egentligen ville ha sagt och gjort.
En undersökning som vi låtit Synovate göra bekräftar det jag egentligen redan visste: vi chefer har ofta problem med att göra oss förstådda. (Läs mer om den på chef.se och i Metro.) Sedan tolkar vi gärna missförstånden som att det är våra medarbetare som har svårt att begripa enkla uppmaningar. Och ärligt talat, så är det ju faktiskt ibland. Men andra gånger är det vi själva som är luddiga. Min favoritmiss är att maskera uppmaningar som en fråga.
Vi chefer borde kanske hänga upp en skylt där vi översätter våra kommentarer. Typ:

Vi säger:
»Kan du hjälpa mig med bokslutet?«
Vi menar:
»Avsätt tid den närmaste veckan för att jobba med bokslutet.«

Vi säger:
»Det är ingen brådska, men det vore bra om du hann den här veckan.«
Vi menar:
»Gör det nu! Genast! Släpp allt annat.«

Vi säger:
»Håller du på med USA-rapporten? Ha, ha, jag som längtar efter Tysklandsrapporten.«
Vi menar:
»Jag ser inget roligt i det här, jobba med Tysklandsrapporten, den är mer prioriterad i det här läget (vilket du själv borde begripa).«

Visst låter de första varianterna på skylten trevligare än den tydliga översättningen? Det är antagligen därför vi så lätt faller i otydlighetsfällan. Men medarbetare mår bättre av att veta var chefen står, än av falsk gemytlighet och en gnagande oro kring allt outtalat. Att inte vara tydlig är att fega ur från ledarskapet.