Magnus HR-blogg
Magnus Dalsvall tar upp aktualiteter och andra frågor som han tycker är väsentliga inom Personal (HR) och ledarområdet. Vill bidra till och skapa en debatt inom detta område och röra om i "ankdammen".
Mer om Magnus Dalsvall ...
Jag har arbetat i 25 år som personalchef/direktör i olika företag och organisationer som SAS, BP Sverige, Telia, FMV, Solna stad. Nu driver jag företaget HR-akuten tillsammans med några kollegor. Där jag bland annat arbetar som personalchef på en revisionsfirma och bygger upp ett personalstöd för deras 1400 kunder. Jag har ett stort engagemang och passion för personalfrågor och dess möjligheter, både för stora och små företag. Det är alldeles för tyst och "ömma" tår inom personalområdet och händelser måste upp till ytan för att diskuteras.
01 september, 09:40
Klädval går före kompetens?
En Brittisk undersökning har visat att en stor del av cheferna är extremt snabba på att döma folk vid intervju av hur de är klädda.
Är du fel klädd, för djup urringning, skrynklig skjorta eller liknande har du mycket mindre chans att få jobbet.
Så kan man då dra slutsatsen att det är bättre att vara rätt klädd än att ha rätt meriter eller mest kvalificerad?
Vi bedömer folk ofta och tror oss ha en uppfattning om dom efter bara några sekunder, den ytligheten gör förmodligen att vi missar en massa talanger då vi inte hinner se vad de kan tillföra.
09:40 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer (0)
30 november, 01:08
Omöjligt med mångfald?
Om du går ut och frågar ledningsgrupper och personalavdelningar om hur de ser på mångfald får du förmodligen ett unisont svar att mångfald är viktigt och prioriterat för företaget/organisationen.
Om man går vidare med frågan till ledningsgruppen resp personalavdelningen om man vill ha heterogena eller homogena organisationer blir förmodligen svaret unisont . Vi eftersträvar heterogena arbetsgrupper.
Men tittar vi på vad som har hänt de senaste åren så har det i stort sett inte hänt någonting och då kan man fundera på vad det beror på.
Många tycker visserligen fortfarande att det är en "ickefråga" men skulle aldrig erkänna det offentligt. (Vidare så är vi förmodligen redan nu på väg in i en lågkonjunktur och då faller frågan ytterligare). Om nu ledningen tycker att det är en viktig fråga, varför skjuts i så fall ansvaret för fråga långt ner i organisationen, eller till någon som ändå inte har tid?
Sedan kan vi titta på hur ledningen ser ut, hur stor mångfald finns det i gruppen? Kanske inte så konstigt då vi på senare tid kunnat läsa i olika artiklar och i en nyutgiven bok att chefer rekryterar med magkänsla. Vilket innebär att de rekryterar någon som är lik dig själv. och motverkar mångfald. Fast jag kan nog se att personalavdelningarna inte är så mycket bättre, det är oftast själva en väldigt homogen grupp och verkar själva inte "walk the talk". Hur ska man då övertyga resten av organisationen?
Vi får nog inte ett genomslag för frågan förrän ledningsgrupper och personalavdelningar själva är heterogena och har mångfald. Att frågan ligger ansvarsmässigt på högsta chefen och också ska föregå med gott exempel och samla oliktänkande runt om sig.
Frågan anser jag vara viktig och den som snabbast löser den kommer att vinna både personalmässigt och affärsmässigt på det.
Gå gärna in på min facebooksida http://www.facebook.com/HRakuten
<!--EndFragment-->
01:08 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(1) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
22 november, 23:58
De farliga orden
Det farligaste orden i varje språk är ?vi och dom? sa professor Peter Gärdenfors vid Lunds Universitet. De orden har startat otaliga krig och utrensningar. När vi och dom orden tas upp så är det dags att dra ?öronen åt sig? och fundera varför vi väljer att några ska stå utanför och inte få ingå i gemenskapen. Vi kan se på terrordådet i Norge där terroristen kände samhörighet med en liten grupp och alla andra var fiender.Något att fundera på när det gäller alla team och grupper som sätts samman på våra arbetsplatser. Gäller att de inte blir för exkluderande och för starka. Det finns många exempel på där grupper som fått väldigt stark vi känsla och väldigt snabbt hånar eller saboterar för de andra grupperna. Föga produktivt i min mening och kan skapa inre strider i företaget. Visst teamet blev starkt men företaget överlevde inte.
Som sagt, teamkänsla javisst, men innebär det förnedring av andra utanför gruppen och att vi och dom tänkandet blir tydligt då kanske det är dags att dra i bromsen och slänga ut teamkonsulten. Läs gärna Ledaren i DN också. http://www.dn.se/ledare/signerat/sprakets-farligaste-begrepp
23:58 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
19 november, 12:17
Gör chefsrollen mer attraktiv och möjlig
Antal sökande per ledig cheftjänst har halverats på några år och trenden verkar rätt tydlig, i alla fall om vi ska tro arbetsförmedlingens och Ledarnas resultat av undersökningen. Se diagram nedan.
Att som i offentlig sektor ha i genomsnitt 1,1 sökande per tjänst är väl att betrakta som en smärre katastrof. Det är ju inget urval alls och får vi inte då de chefer som vi förtjänar?
Jag har skrivit det tidigare "det finns ett chefsförakt i samhället" och det är inte bättre vare sig hos HR eller hos journalister. HR har varit med bland andra staber att göra chefstjänsten till en "slasktrattsroll" under de senaste trettio åren. Det är vanligt att cheferna hängs ut i medarbetarundersökningar med mera. Cheferna har tyvärr idag inte så stora möjligheter att få vara just bra chefer, i bästa fall kan de vara bra administratörer och mötesdeltagare. Vi kan ju även konstatera enl undersökningar att den yngre generationen som kommer in på arbetsmarknaden nu inte är lika intresserade att bli just chefer som tidigare generationer.
Är det inte dags att inse att även "chefer är människor" och fundera ut en plan hur vi ska göra chefsjobbet både möjligt och attraktivt. VI behöver många bra chefer.
Följ mig gärna på facebook Min facebooksida
12:17 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(3) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
20 oktober, 17:58
“Dåliga” karriärråd som bygger på fördomar!
17:58 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
11 oktober, 02:52
Sverige kreativast i världen, men hur använder vi oss av det?
Sverige visar sig vara kreativaste landet i världen i en Kanadensisk undersökning, tätt följd av USA och Danmark. Länder som Indien, Brasilien, Ryssland kommer långt ner på listan, sist kom Kambodja.
Kreativitet är en viktig egenskap för tillväxt och utveckling och vi har förutsättningarna vilket är mycket glädjande. Men hur utnyttjar vi den egenskapen, håller vi egentligen inte på med att försöka strypa kreativiteten till förmån för kontroll, processer och leantänkande?
Vi har en hög produktivitet i Sverige, men frågan är om vi ibland inte har drivit den så långt att vi har fått för slimmade organisationer, ibland nästan anorektiska. Ekonomer som gått hand i hand med Leankonsulter har effektiviserat organisationerna till den grad att det inte finns något utrymmer för avsteg eller nytt kreativt tänkande. Frirummen som skapas genom processerna har sopats igen genom personalnedskärningar.
Kreativiteten frodas inte speciellt bra i hårt kontrollerade, styrda och slimmade organisationer, där betraktas förmodligen kreativitet som en avvikelse från det förutbestämda och beslutade.
Så visst glädjande nog så är vi den mest kreativa nationen i världen, men vi arbetar hårt för att kväva kreativiteten i organisationerna. Är det inte då dags för att tillåta lite frirum (och behålla dom), skapa lite utrymme för frihet och en tolerans för fritänkare så kreativiteten får fart och kan utnyttjas för utveckling i företaget/organisationen. Ge plats och möjligheter för entreprenörer att verka både i företagen/organisationerna, som på egen hand som nyföretagare. Då kan det bli en bra skjuts i utvecklingen för Sverige och företagen.
Länk till artikeln på E24.
02:52 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(5) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
02 oktober, 04:23
Oengagerad personal kostar 370 miljarder dollar
En undersökning som Towers Perrin gjort så är endast 21 % av medarbetarna positiva och engagerade i sitt arbete. åtta procent var totalt ointresserade och resten 71% befann sig någonstans däremellan.
Gallup har gjort en beräkning av vad förlusten blir för företagen med oengagerad och "likgiltig" personal som naturligtvis sänker produktiviteten. De kom fram till 370 miljarder dollar per år. En inte helt oanselig summa.
Oftast är det lättast som chef att vända sig till den del av personalen som är positiva och engagerade, man har ju som chef en rätt begränsad tid för medarbetarna, då möten bland annat kan uppta 70 - 80 % av arbetstiden, för att inte tala om all administration som ingår.
Så de redan engagerade får utmanande arbetsuppgifter, utveckling och uppmärksamhet och resten som består av majoriteten av medarbetarna kommer på undantag och får motta kritik och en negativ spiral har börjat. Det blir missnöje och produktiviteten och trivseln sjunker som en sten. Missnöje smittar snabbt.
Det är viktigt att chefen ser till att få ett fungerande medarbetarskap, att jobba för att fler ska komma in i gruppen av engagerade personer, men naturligtvis inte släppa sitt fokus på de personer som redan har sitt engagemang. Här finns det pengar och effektivitet att hämta för företaget. Svårt kanske att få tiden att räcka till, men börja med att se vad varje medarbetare kan tillföra utifrån sina förutsättningar och bygg därifrån. Låt alla medarbetare bli synliga och få känna sig sedda då har man nått en bra bit på vägen. Då borde inte åtta av tio vara mer eller mindre oengagerade och likgiltiga till arbetet. är dom det kanske de borde titta sig om efter ett annat arbete där de kan trivas bättre. För vem vill egentligen vara på ett arbetet där man inte trivs och känner att man utvecklas och har roligt.
04:23 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
25 september, 14:38
Tydliga mål gör arbetsgrupper ineffektiva
Philip Runsten på Handelshögskolan i Stockholm har studerat faktorer som ökar effektiviteten i kunskapsintensiva arbetsgrupper.Han konstaterar att arbetsgrupper föga förvånande ofta presterar under sitt potential, trots att vi har satt ihop dom med rätt kompetens och tydliga mål.
Istället visar det sig att framgångsrika grupper undviker entydiga mål och att de har komplexa bilder av sitt uppdrag.
Det är klart att då blir det mer diskussioner och avvägningar, mer dynamik. Vi vet ju egentligen att heterogena grupper är bättre än homogena. Varför ska det vara skillnad här.
Intressant dock att tydliga mål är hämmande på resultatet i synnerhet om chefen sätter målen. Det är kanske dags att lämna den hårda målkontrollerade och leanade arbetssättet och öppna för mer komplexa öppna lösningar. I de framgångsrika grupperna såg man målen och arbetssätten som en gemensam uppgift för gruppen, snarare än som ett ansvar enbart för ledaren.
14:38 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
03 september, 16:13
Vad ska stå på visitkortet?
Vem har rätt.
Läste en artikel i Aftonbladet där Nina Jansdotter uttrycker att visitkort med enstaviga titlar är så 90-tal. Nu vill vi kombinera yrke och intresse och göra slash-karriär. Slash-karriär är tydligen ett etablerat begrepp i USA och som så mycket annat så brukar det sprida sig så småningom även till lilla Sverige.
Suzanne Dahlerus, karriär- och ledarskapscoach, menar att det här är ett typiskt svenskt synsätt, att personer som identifierar sig med vad de brinner för istället för vad de tjänar pengar på kan skapa avundsjuka. Att kalla sig författare innan man har en bok publicerad påminner andra om att de inte vågat förverkliga sin livsdröm.
Svenskarna som gjort slash-karriär
Isabella "Blondinbella" Löwengrip - Bloggare/författare/chefredaktör
Alex Schulman - Bloggare/författare/programledare
Carolina Gynning - Konstnär/programledare/modell
Jens Lapidus - Jurist/författare/tv-expert
Elsa Billgren - Pressansvarig/personal shopper/programledare
Marcus Birro - Författare/programledare/krönikör
Emma Wiklund - Modell/filmstjärna/författare/hudvårdsentreprenör
Men som jag ser det fick de svar på tal av Åsa Erlandson Wendelas krönikör lite längre ner i artikeln. Hon skriver följande:
Fånigt folk vill ha fåniga titlar.
Hon letar efter någon som är besjälad och inte blingad.
Först skulle de märkvärdifieras. (Hygientekniker känns vekt. Varför inte parkettkosmetolog?) Sedan anglifieras. (Hej, Senior Vice President of Business Development.) Nu ska man dessutom adda vad man gör på fritiden. Det räcker alltså inte att vara duktig på sitt jobb, man måste ha en spännande hobby.
Men jag blir inte impad av pimpade titlar, slash-karriärer stinker. Kejsarens nya kläder. Om man ibland gör inhopp i reklamfilmer, filar på sitt första manus och gillar att sminka sina väninnor känns skådespelare/författare/stylist mer desperat än driftigt.
Dessutom, vem vill anställa någon som så uppenbart inte kan bestämma sig? Som är halvdan på allt? När jag behöver en målare struntar jag fullständigt i om han även är yogainstruktör/bloggare/PT. För mig är det viktigast att han är hooked på hornsuggor. Jag letar efter någon som är besjälad, inte blingad.
Ja vem tycker ni har rätt? Hur skulle ni reagera eller reagerar på sk. Slash-karriärtitlar.
Känns lite som ett Stureplansfenomen tycker jag.
Här är länkarna om du vill läsa artiklarna:
<!--EndFragment--> 16:13 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
30 augusti, 05:39
Fenomenet varsel som kortsiktig idioti
Personalneddragningar och varsel är enligt E24 en trend inom bank och finansvärlden. Nu senast såg vi hur Nordea varslade 2000 personer.
Jag har svårt att förstå den varseliver som ibland råder och tydligen förhärskar inom Bank och Finansvärlden. Kan den bero på annat än ren konservatism och groupthink som kommer av att det är en liten och mycket homogen grupp som styr och bestämmer.
Visst kan ett varsel visa att man har muskler att göra förändringar, att man är kostnadsmedveten och handlingskraftig. Men det finns en baksida av myntet också som nästan aldrig tas med i beräkningen, här kommer några som ni kan fundera på om det pratas varsel i din organisation.
1. Varsel skapar oro i organisationen och produktiviteten riskerar att sjunka.
2. Talangerna i er organisation som lätt får jobb på andra ställen kan få den signalen som de väntat på och börja söka sig bort från organisationen.
3. Det finns en brist på talanger i och med generationsväxlingen och det är ju inte särskilt troligt att de vill komma till ett företag som varslar:
4. Det är bara att glömma det där med att man ska vara en attraktiv arbetsgivare och Employment Branding. Kortsiktig kvartalsekonomi går före.
5. Försvinner talangerna från organisationen och nya inte vill komma så får man inrätta sig att rekrytera ?medelmåttor? istället. Eventuellt skaffa och inrätta en lågkompetensprofil i företaget.
6. Satsningar man gjort inom mångfald och jämställdhet går tillbaka till ruta ett visar erfarenheten.
7. Det tar lång tid att hämta hem pengarna, i alla fall minst ett halvår.
8. När det vänder så slår ni snabbt i kapacitets taket och har svårt att få in ny bra kompetens, eller så får ni överbetala ?köpa loss? kompetens. Både dyrt och skapar oro i organisationen
Jag får intrycket att man går alldeles för fort på varselvapnet innan man har prövat på andra alternativ. Klart det ger inte flashiga rubriker i ekonompressen men kanske långsiktigt mer hållbart personalstrategiskt . Här kan man fundera på allt från anställningsstopp, utbildningar, arbetsrotation till rena utköp. Men här gäller det att ha tungan rätt i mun och inte navigera fel så man inte köper ut sina talanger till exempel som jag har sett ske vid några tillfällen. Rådet är kontakta riktiga HR proffs som varit med förut.
05:39 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
29 augusti, 01:27
Kan bli dyrt ha en inaktuell arbetsmiljöplan
Färre brott mot arbetsmiljölagen ska gå till domstol. I stället ska Arbetsmiljöverket få större möjlighet att utkräva böter, så kallade sanktionsavgifter. Och böterna blir betydligt högre än i dag. Det är kontentan av en färsk utrednings förslag till regeringen.
Böterna föreslås bli upp till en miljon kronor. Så hur har du det med din arbetsmiljöplan, klarar det en inspektion från arbetsmiljöverket? I annat fall kan det bli dryga böter för dig och ditt företag enligt utredningen.
Är det bara jag som ser en risk i det här förfarandet. Visst oftast kan det nog gå bra, men tänk att bli utsatt för en nitisk oflexibel byråkrat som vill visa sin makt. Jag tror att ni förstår bilden, då kan det bli riktigt kostsamt för en kanske liten bagatell. Till skillnad från vid åtal behöver inte Arbetsmiljöverket visa att någon har varit oaktsam för att utfärda en sanktionsavgift. Det räcker att visa att en regel inte har följts.
Det är du som chef som är ansvarig så det gäller att du har arbetsmiljöplanerna uppdaterade, följs och aktuella och får du en inspektion så se till att bjuda på kaffe och skapa en bra social miljö med humöret på topp om den här utredningen går igenom. För det är väl bäst att ta det säkra före det osäkra och inte reta någon i onödan.
01:27 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
Permalink
•
Visa kommentarer
15 augusti, 22:27
Lönesamtalet en kvarleva från 80-talet?
I en undersökning som Novus gjorde i april så anser 75% av cheferna att de inte kan sätta de löner som de vill för att belöna medarbetare som gör mycket bra insatser. De är förhindrade av högre chefer, utrymme och förmodligen personalavdelningen.
Lönen är en av företagets viktigaste styrmedel för att nå uppsatta mål och beteenden. Vi pratar inte längre om potter, men vi är ju i realiteten styrda av ett begränsat ekonomiskt handlingsutrymmer, kollektivavtalen har ofta andra begränsningar med i avtalet vilket gör att chefen sitter med ?småpengar? som ska fördelas individuellt och differentierat. Då kanske han/hon sitter med en hundralapp som ska motivera en högpresterande från en lågpresterande i lönehöjning. Klart att det inte är gynnsamt.
För att inte tala om all den tid en lönerevision tar av en personalavdelnings resurser och även chefers tid, till vilken nytta om 75% inte kan sätta de löner de vill och kanske behöver utifrån medarbetarsamtal, lönesamtal och givna löften.
Det verkar som den rådande lönemodellen skapar mer frustration och negativa värden än att vara den motivation och belöningsform som den i teorin ska vara.
Det nuvarande lönesystemet är en kvarleva från HRM:s glansdagar, där chef medarbetare var mer tätt knutna till varandra. Drömbilden finns där med en chef som coachar, förhandlar och utvecklar sina medarbetare och har verktygen för det. I dagens mer centraliserade och standardiserade värld ges inte samma utrymme till flexibla lösningar och dagens lönesamtal är oftast ett spel för galleriet.
Ni alla process och leangeneraler. Ni har väl säkert räknat ut ett sätt att få fram en standardiserad lönesättning? Det finns säkert något poängsystem som talar om vilken lönenivå som medarbetaren ska få. Det finns i USA på några stora företag som jag varit inblandad i.
För det är väl ohållbart i längden att köra ett spel där tre av fyra chefer inte kan se sin roll och inte kan påverka lönesättning som trots allt är en av företagets viktigaste belöningssystem.
Så det finns åtminstone tre angreppsätt på problemet:
1. Stoppar huvudet i sanden och kör på som vi alltid har gjort och hoppas att det går bra ett litet tag till.
2. Standardiserar lönesättning enligt någon central modell, eller inför ett gammaldags ?tariffsystem? eller sk. Lönegrader.
3. Litar på att cheferna kan sätta lön och hålla lönesamtal med sina medarbetare, samt naturligtvis har befogenheterna att sätta de löner de anser sig behöva.
Läs gärna artikeln i ledarna här: http://www.ledarna.se/web/showpage.do?path=/opennews/Pressmeddelanden_2011/pm_110613
22:27 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(10) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
03 augusti, 01:44
Skapar rekryteringsfirmorna enfald ute?
Åldersdiskrimineringen är en realitet vid rekryteringar. Varför inte inse att det är en blandning av olika personer kön, etnicitet , ålder med mera som skapar en bra och kreativ arbetsplats. Även trivseln och produktiviteten ökar enligt forskning. Ändå strävar många företag och chefer att skapa en homogen grupp som mer kännetecknas av enfald är mångfald. Vem trivs egentligen på en avdelning som har enfald? Samt hur bra är det för företaget och dess utveckling?
Här tror jag att headhunters och rekryteringsfirmor bidrar till att skapa enfald ute på företagen. Intresset hos dom ligger enbart att så snabbt som möjligt ta fram en person och sälja in den till företaget för snabba pengar tillbaka. Just nu är ?prestationsprinsessor? högt efterfrågade.
När jag hör runt i min omgivning kan man konstatera att förfrågningar från headhunters avtar med rask takt med åldern trots att de är både kreativa, flexibla och innovativa. Samt att de har en stor erfarenhetsbas att bygga på. Hur kan det bli så? Förmodligen på grund av att det finns en hel del fördomar både bland headhunters/rekryteringsföretag som hos de som har ett rekryteringsbehov.
Blandat är bäst och är det inte bättre att titta på vad personen kan göra för er i företaget? Än att titta på åldern, kön, etnicitet eller vad det nu än är. Gå inte på myterna om olika åldersgrupper som ett kollektiv, utan titta på individen vad den kan tillföra er. Det är inte så svårt.
01:44 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
26 juli, 21:24
Jobbet kräver engagemang.
Enligt en dansk undersökning har männen svårare att koppla bort jobbet på semestern än kvinnorna. Forskaren tror att det beror på att männens identitet är så starkt knuten till arbetet. Männen svarar att de är tillgängliga på jobbtelefonen till 34% medan kvinnorna till 15%.
Med andra ord behöver man ringa och fråga något på semestern så är det nog bäst att den man måste ringa är en man. Eller hur ska man tyda detta.
Beroende på vilken typ av arbete man har så är mitt intryck att det är väldigt svårt att stänga av arbetet helt under semestern. Är man engagerad i sitt arbete så tänker man väl på det även på sin fritid. I alla fall är mina tankar inte så att jag bara kan stänga av för att det är semester.
Är det inte dags att acceptera att jobb, fritid och familj allt vägs ihop till ett helhetsintryck och den bästa mixen är att du har en balans mellan delarna, inte att t ex fritid är fritid och jobb är jobb. För visst tusan tänker du på fritiden ibland när du jobbar?
Läs gärna artikeln här från tidningen Chef.se
21:24 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(2) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
18 maj, 12:13
Håller det på att spridas ett chefsförakt i Sverige?
Vi har under en tid kunnat läsa i tidningarna att ?Miljarder i chefslöner slösas bort? Det finns ingen koppling mellan att göra ett bra eller dåligt jobb hävdar chefsorganisationen Ledarna efter en undersökning mellan 13000 chefer.
En undring som jag har är om det beror på att de ?gamla traditionella? chefsuppgifterna att coacha, stimulera och utveckla medarbetarna inte räknas som en lönegrundande del? Det som räknas är att leverera in kvartalsrapporter om ställningen på avdelningen och kopplingen till chefsrollen blir därmed oklar?
En SIFO-undersökning visar att ?För få vill bli chefer? Endast 8 personer av 100 är mycket intresserade av att bli befordrade. Stämmer siffrorna blir ju urvalet rätt skrämmande, konkurrensen minskar om chefstjänster och fler som är olämpliga chefsämnen får chansen. Inte blir det bättre av att flera sk ?headhunters? använder testmetoder för att välja ut chefer som bygger på en gammal syn på organisation och egentligen härstammar hur man valde ut amerikanska stridspiloter under andra världskriget.
Jag har i tidigare artiklar skrivit om att chefen har blivit en slasktrattsroll, där staberna överöser cheferna med massa administrativa och andra uppgifter som de själva inte vill göra.
Nej det är hög tid att ställa upp för cheferna!
Men visst finns det undantag, igår träffade jag några butikschefer som verkligen brann för sin roll och för att utveckla både lönsamhet och sin personal. Heja Willys jag tror på er och jag vet att ni finns några fler därute på olika håll. Håll ut bara.
12:13 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(1) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
20 april, 11:09
Hur många IT-verktyg behöver chefen egentligen.
Jag träffar ofta på kollegor som glada i hågen presenterar ett nytt IT-verktyg som chefen ?bara? behöver fylla i och allt underlättar så fantastiskt.
Är det någon som funderat på hur många olika IT-verktyg som finns som chefen ska hantera, många har olika inloggningar och kanske endast används någon enstaka gång.
När verktyget är installerat och presenterat kan de som tidigare var stödresurser till cheferna luta sig tillbaka och enbart gå in och kontrollera att chefen gör rätt.
Jag är inte alls övertygad om att det löser något större behov för chefen utan ökar den administrativa bördan istället. Borde inte den administrativa hanteringsbiten minska för att ge tid för chefen att vara hos sina medarbetare? Borde inte staberna istället för att skjuta över allt jobb till cheferna göra det själva? Nu verkar staberna vara mer inriktade till att luta sig tillbaka från sina vanliga arbetsuppgifter för de har de outsourcat till cheferna och istället axla rollen som en kontrollant av att alla gör som dom vill.
11:09 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
31 januari, 23:31
Vill du ha ett högre chefsjobb sök till den offentliga sektorn!
I SvD näringsliv i söndags kunde man läsa att ?chefsbrist väntar offentlig sektor?. Inget nytt egentligen, det har vi varnat för länge men tyvärr så verkar en del personalavdelningar stoppa huvudet i sanden och inte arbeta aktivt med problemet. Eller så ser de bara en lösning att betala sig ur problemet.
Enligt siffror från AF och Ledarna så har antalet nyanmälda chefsjobb inom den offentliga sektorn ökat med 40 procent sedan bottennivån 2009. Det finns också enligt AF och Ledarna i snitt endast två sökanden per högre chefstjänst. Störst är bristen inom utbildningssektorn.
Så känner du dig manad till en högre chefstjänst är möjligheten störst inom offentlig sektor att du ska få den då konkurrensen inte verkar så hård. För ska vi tro det här snittet står det då mellan dig och en annan.
Stämmer detta med verkligheten så är det verkligen ett bottennapp för chefsrekrytering inom offentlig sektor, med ett så litet urval att välja mellan är risken överhängande att det inte bli bra. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/chefsbrist-vantar-offentlig-sektor_5784285.svd
23:31 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
31 januari, 23:31
Vill du ha ett högre chefsjobb sök till den offentliga sektorn!
I SvD näringsliv i söndags kunde man läsa att ?chefsbrist väntar offentlig sektor?. Inget nytt egentligen, det har vi varnat för länge men tyvärr så verkar en del personalavdelningar stoppa huvudet i sanden och inte arbeta aktivt med problemet. Eller så ser de bara en lösning att betala sig ur problemet.
Enligt siffror från AF och Ledarna så har antalet nyanmälda chefsjobb inom den offentliga sektorn ökat med 40 procent sedan bottennivån 2009. Det finns också enligt AF och Ledarna i snitt endast två sökanden per högre chefstjänst. Störst är bristen inom utbildningssektorn.
Så känner du dig manad till en högre chefstjänst är möjligheten störst inom offentlig sektor att du ska få den då konkurrensen inte verkar så hård. För ska vi tro det här snittet står det då mellan dig och en annan.
Stämmer detta med verkligheten så är det verkligen ett bottennapp för chefsrekrytering inom offentlig sektor, med ett så litet urval att välja mellan är risken överhängande att det inte bli bra. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/chefsbrist-vantar-offentlig-sektor_5784285.svd
23:31 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
20 december, 23:35
Chefernas arbetsvillkor
Är det inte dags att tänka på chefernas arbetsvillkor!
Vad jag vet så är det nog första gången som första och andra linjens chefer togs ut i strejk som hände på LKAB. Anledningen bland annat var att ingen lyssnade på dom, svårt att få gehör med mera.
I slutet på 80-talet när jag var personalchef så sade vi alltid till dom som skulle bli befordrade från att vara obefordrad till att bli chef att du måste då lämna ?produktionen? och kan maximalt använda 20% av tiden till det. Ledarskapet kräver nämligen 80% av din tid för att det ska vara bra. Idag är det i bästa fall tvärtom. Är det den utvecklingen som vi ville ha? Vi skapar en känsla av maktlöshet och ett konstant dåligt samvete. Vi belönar inte en bra ledare för sina ledaregenskaper utan för att den håller budget och sköter andra administrativa göromål.
Det är med andra ord bättre att en chef är en bra ?administratör? än ledare, tacka tusan för det att när man sedan skickar dom på dyra managementutbildningar inte får speciellt mycket tillbaka.
Att sitta överöst med papper är ingen speciell chefsegenskap utan skapar mer stress och frustration. Det kanske är dags att stänga dörren till chefsrummet och slänga upp fötterna på skrivbordet och reflektera om vad som händer. För handen på hjärtat hur mycket tid har du haft för reflektion, utan du kör på i samma hjulspår som vanligt. Då är man ju duktig!
23:35 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(3) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
21 november, 22:20
Den tysta och fogliga en idealisk underchef?
I den tecknade serien Simpsons finne en väldigt elak och egoistisk chef, VD:n på kärnkraftverket Mr Burns. Till sin hjälp har han assistenten Smithers som ställer upp och hjälper Mr Burns i alla hans upptåg och dumheter. Smithers städar upp och är en tyst och lojal assistent till VD:n. Han kommer aldrig med invändningar eller ifrågasättanden, utan dansar med. Med andra ord en idealisk chefskandidat enligt många headhunters och rekryterande chefer.
Det är väl därför som flertalet av våra organisationer och ledningar är så homogena. Vi vill enbart ha personer som dansar med och inte ifrågasätter, för det är jobbigt.
?Akademisk forskning visar ovanligt entydigt att
kreativiteten krossas, om det saknas mångfald.
Likhet föder bara mer likhet och sedan ännu mer.?
Johan Ridderstråle och Kjell A Nordström
Det är med andra ord hög tid och titta runt omkring om vi har en för heterogen och tyst organisation runt om oss. Kanske dags att se över rekryteringsprinciperna, för vem vill bli drabbad av Mr Burns?
22:20 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(3) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
10 november, 14:23
Kontroll ett hämmande managementmode?
Det dominerande managementmodet under de senaste 10-15 åren har varit mer eller mindre genomgripande varianter av det sk ?Lean? ?tänkandet. Allt i en förhoppning att skapa effektiva, kundorienterade och flexibla organisatoriska system.
En viktig beståndsdel i ett lyckat ?Lean?-system är kontroll. Att följa upp, utvärdera och ifrågasätta repetitiva aktiviteter är en självklar kärna i angreppssättet och därmed minimera överarbete i olika former.
Följden har blivit att kontrollapparaten i moderna organisationer har blivit dels legitim, men också växt till enorma proportioner. Snart sagt allt kontrolleras, mäts och vägs. Kontrollörerna har blivit en ny maktfaktor och controllers har blivit ett statusyrke.
Men har någon räknat med vad kontrollen egentligen kostar? Jag har i alla fall aldrig sett någon uträkning på det. Men jag är rätt säker på att det kostar mer än det smakar.
En annan effekt har att göra med kreativitet, nytänkande och flexibilitet. Vi vet genom forskning och erfarenhet att kreativitet kräver ett visst frirum för att kunna blomstra. Ju mer man kontrollerar, desto mindre blir frirummen. Likriktningen ökar och det viktiga blir att hålla sig till systemets givna förutsättningar.
Är det inte det vi behöver idag, större flexibilitet och lite nytänkande istället för likformighet och stagnation?
Så lite mindre kontroll och ökad frihetsgrad kan vara ett recept för framgång.
14:23 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(1) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
18 oktober, 12:34
Bonusar med motsatt effekt!
Pratade bonusar med en nybliven VD nyligen. Han var väldigt angelägen om att införa ett bonussystem, men syftet kanske var lite oklart.
Säljbonusar, det förstår jag och är relativt enkel, men övriga bonusar?
Om vi tar prestationsbonusar så tenderar de att på sikt enbart bli en form av löneglidning där en normalprestation belönas. Prestationsbonus bör utgå när en medarbetare har gjort mycket utöver vad som har förväntats som skapat ett mervärde för företaget och inte belöna en ?normal? arbetsprestation.
Bonusar som har vinstdelning som grund skickaren signal att om företaget går bra så får du bra betalt, går det dåligt så lämna det?.Kanske en del eftersträvar ett sådant beteende, men vill vi verkligen att de bästa lämnar företaget när det är lågkonjunktur? För det är stor risk att så blir fallet.
Kanske bäst att ge en riktig lön med en gång och ge personliga belöningar om det inträffat något utöver det vanliga.
12:34 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
01 september, 09:40
Klädval går före kompetens?
En Brittisk undersökning har visat att en stor del av cheferna är extremt snabba på att döma folk vid intervju av hur de är klädda.
Är du fel klädd, för djup urringning, skrynklig skjorta eller liknande har du mycket mindre chans att få jobbet.
Så kan man då dra slutsatsen att det är bättre att vara rätt klädd än att ha rätt meriter eller mest kvalificerad?
Vi bedömer folk ofta och tror oss ha en uppfattning om dom efter bara några sekunder, den ytligheten gör förmodligen att vi missar en massa talanger då vi inte hinner se vad de kan tillföra.
09:40 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
17 augusti, 00:00
Elaka chefer tjänar mer!
Ju mer cheferna tjänar desto sämre behandlar de sin personal enligt en amerikansk studie och visst kan det vara en typisk amerikansk studie som inte kan anpassas till svenska förhållanden. Men visst har även vi elaka chefer/psykopatchefen som ofta kommer upp sig en bra bit i hierarkin innan han/hon får lov att byta arbetsplats så det är väl inte så konstigt. Vi har väl oftast samma tendens på medarbetarna. Hur ofta har inte ?bråkiga? medarbetare fått igenom sina krav på högre lön. Allt för att skapa lugn i organisationen och lite ro för en stressad chef. Kan det då vara så illa att elaka chefer och elak personal tjänar mest? Är det så kan vi konstatera att den lönepolicy som råder inte fungerar.
Nu är jag övertygad om att vi kommer in i en period där mer sk. snälla chefer kommer att premieras mer efter sina ledaregenskaper/sociala förmåga samt att han/hon når resultat. Den elaka chefen kommer bara att skrämma iväg sin personal och öka personalomsättninge och vem vill ha det när det uppkommer en bristsituation av kompetens
00:00 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
27 juli, 00:16
Management genom hotfulla sms ingen framgångsväg
Management via hotfulla sms till personalen där de hotas av att få sparken tror jag inte är en bra ledarstrategi som StudentConsulting tydligen håller på med. Vad jag har förstått av tidigare artiklar så har också det varit en stor flykt av seniora chefer från företaget, vilket hedrar dom cheferna. Nu har även TV4 uppmärksammat SC i flera inslag och det enda rätta vore väl att de fick börja bli lite mer orienterade åt det humanistiska hållet. För annars lär väl även fd arbetslösa ungdomar vägra gå in i bolaget och arbeta.
En annan sak som slår mig är när man köper in ett sådant här bemanningsföretag, bör inte den personalen bli behandlade i enlighet med det egna företagets värderingar och personalsyn. I alla fall har jag alltid förespråkat det att inhyrda konsulter inte ska behandlas som andrahandsmedarbetare.
Fast i det här fallet lär väl marknaden reglera det med automatik, för vilket seriöst företag väljer att ta in SC nu om de inte har ändrat sig. Så StudentConsultings strategi var en kortsiktig strategi på en annars bra idé. Men det gäller som vanligt att vara uthållig och tänka långsiktigt för att bli en slutlig vinnare.
00:16 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
09 juli, 00:33
Undercover boss - något för svenska chefer
Såg på TV-programmet ?undercover boss? där topp chefer går ut under täckmantel och ?wallraffar? i sina egna företag på gräsrotsnivån.
Jag tror att det vore nyttigt för många som att gå ut och ?känna på verkligheten? ibland. Sitter du i topp management så är det väldigt mycket som filtreras bort på vägen dit. Ett bra sätt att se hur mycket de intentioner som man har som högsta chef når ut i verkligheten utanför styrelserummet.
Även andra grupper som Lean-konsulter borde prova på det när de med produktiviteten som högsta mål ibland skapar nästan omänskliga arbetsvillkor. Skulle de själva vilja arbeta i en process som de har effektiviserat och tagit bort all spilltid. Visst onödigt arbete är aldrig bra, men när man menar att som i en avhandling från Chalmer att ?om du inskränker tjänstemannens handlingsfrihet genom direktstyrning så ökar du produktiviteten?. Skapar det en bra miljö att ha en som står bakom ryggen och hela tiden pekar och säger vad du ska göra? Skulle Lean nissen eller gumman själva vilja sitta i den situationen? Knappast. Eller som inom äldreomsorgen där lean-processer har fastlagit hur många minuter det ska ta att damsuga, värma maten osv. Men behöver en glödlampa bytas så går det inte för det ryms inte inom processen. Hellre att det då får vara mörkt. Stelt, byråkratiskt, omänskligt, skapar tråkiga jobb och på sikt kan det bli dyrt.
00:33 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
23 juni, 18:09
Kontroll på bekostnad av tillit
Läste i tidningen Chef där Sir Richard Branson skrivit en krönika. Han menar att tillit är en grundpelare i alla företag. Hur har vi det i Sverige? Jag har mer än känsla av att vi försöker ersätta tilliten med kontroll och hur bra är det?
Sedan ser vi genom alla skandaler att hur mycket kontroll som än görs så verkar kontrollen mer vara till för dom som vill följa reglerna. Vill du manipulera eller passera/utnyttja kontrollsystemet på ett icke avsett sätt så går det alltid att göra. Men mer kontroll sker på bekostnad av tillit.
Finns det ingen tillit i organisationen så krymper människan och kreativiteten, produktiviteten och alla möjligheter som kan finnas minskar i samma takt. Är det inte bättre att försöka hitta de personer som utnyttjar systemet och företaget istället och få bort dom och visa förtroende till dom som förtjänar det.
Kan Richard Branson arbeta med tillit så ska väl vi kunna det utan att vara alldeles för blåögda.
18:09 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
14 juni, 23:01
Föräldraledighet som kan slå hårt
Jag har i mitt arbete märkt den frustration som föräldraledighetslagen ibland skapar i främst mindre företag.
Ledighetsreglerna och med föräldrapenningens ersättningsdagar ger upphov till en mängd olika variationer under en lång tidsrymd som det inte är helt lätt att förhålla sig till som arbetsgivare. För att inte tala om att det är rätt krångliga system för chefer att hålla reda på vad som gäller i olika specifika fall.
Jag är helt övertygad om att den absoluta majoriteten av företag ser föräldraskapet som positivt och att det ska gå att förena föräldraskap och arbete. Men det slår olika. Visst jag tror många gånger att en som arbetar 75% många gånger är lika effektiv som en som arbetar heltid. I alla fall hävdas det ofta i debatten och ett visst fog finns det för det. Men har man då ett arbete som är inriktat på debiterbar kundtid, kan man i de lägena ta ut en högre timdebitering mot kund (då bland annat de fasta kostnaderna fortfarande ligger på samma nivå)? Tror ni att kunderna skulle acceptera det?
Rättigheten att ändra ledighetens förläggning tre gånger per år leder ibland till konsekvenser av att man vid tider av högt arbetstryck är helledig, medan man vid t ex sommaren då det inte finns mycket mer att göra i vissa yrken och branscher än att städa skrivbordet, kommer man tillbaka på full tid.
Det relaterades i våras till en undersökning som visade att mindre företag var inte fullt positiva till att anställa småbarnsföräldrar och alla förfasades. Det här är en ickefråga som inte tål att diskuteras, ett tabubelagt område. Men blir det bättre av att vara tysta? Är det inte lika bra att diskutera öppet både fördelar och nackdelar, för det ?grymtas i korridorerna? och det är inte ok att ha en avvikande åsikt mot samhällsnormen.
Jag tror för att komma helt tillrätta med föräldraledighetens avigsidor borde det finnas någon form av stöd till åtminstone mindre företag med föräldraledig personal. Då kanske företagen står i kö för att anställa dom. För visst är det så att föräldraskapet utvecklar medarbetarna på ett mycket positivt sätt.
23:01 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(0) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
08 juni, 00:29
År chefer som amerikanska stridspiloter under andra världskriget?
Idag läggs det ner stora resurser på att ISO-certifiera rekryteringsprocessen och alla de testverktyg som finns. Till vilken nytta undrar jag, blir testerna bättre då och urvalet säkrare? Eller är det ett sätt att mjölka ut mer pengar för ISO-konsuler?
Om du kan ISO-certifiera tillverkning av flytvästar i betong, så kan du väl ISO-certifiera ett dåligt test eller en dålig rekryteringsprocess. Det enda det garanterar är att det är ett lika ?dåligt? resultat rätt igenom.
Många urvalstester härstammar från 40-talet och användes av amerikanska militären för olika urval av t ex stridspiloter. Det har väl hänt en hel del med både ledar och chefsrollen och omgivningen sedan dess. Jag har svårt för att se tester som en stor del i en rekrytering, i synnerhet som det fortfarande inte finns någon test som avslöjar den psykopatiska chefen. Det enda sätt som man kan avslöja en sådan person med är med hjälp av djuplodande och många referenser.
Visst använd tester, tycker själv att det kan vara lite kul. Men se det som ett litet komplement och akta er för tester som skriver resultat som i ett personligt horoskop. För vem litar blint på ett horoskop, även om det vore ISO-certifierat.
00:29 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(1) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
01 juni, 01:09
Medarbetarundersökning ett silkessnöre för chefen!
För ett tag sedan så satt jag på ett möte där man deklarerade att en chef har fått gå med omedelbar verkan. Anledning var att han hade överskridit budgeten, personen var verkligen populär bland sina anställda om det berodde på överskriden budget eller inte förtäljer inte historien.
Men det fick mig att tänka på en sak. Vad belöna och bedömerr vi våra chefer och ledare för? Är det inte så att budgetkontroll är det allra mest och nästan det enda som räknas för att bedöma en ledarinsats? Att ha bra resultat på medarbetarundersökningen väger lätt om man presenterar ett underskott i sin avdelningsbudget. Så varför har vi medarbetarundersökningar egentligen om det enda som räknas är ekonomin.
Idag har chefen inte så stor tid över för ledarskap, i slutet av 80-talet sa man att ledarskapet tar 80% av arbetstiden och 20% åt administration, idag vill jag påstå att det oftast i bästa fall är tvärt om.
Varför har vi då medarbetarundersökningar om det ändå inte räknas vilket resultat som du får? Är det för att om det blir ett dåligt resultat så kan det bli en anledning av att få gå? Något som jag har sett i många organisationer då med argumenten att du är för vek som chef, måste ställe större krav osv. Hur ofta tar man hänsyn till hur arbetsförhållandena för chefen har varit i medarbetarundersökningent. Vilken vikt och tid har man avsatt för ledarskapet i förhållande till administration, kontroll och uppföljning?
Låt 2010 bli året då vi ger möjlighet för chefer och ledare att få kunna verka som ledare och bli erkända som bra chefer. Hur många organisationer skriver i sina verksamhetsberättelser att de har bra chefer? Jag har inte sett någon.
01:09 Skrivet av Magnus Dalsvall
Den externa bloggaren ansvarar själv för allt material och innehåll i bloggen. Bloggaren representerar enbart sig själv och har ingen koppling till Tidningen Chef eller Chef.se. De åsikter som framförs i bloggen är respektive bloggares, och delas inte nödvändigtvis av Chef.
(7) Kommentera •
Permalink
•
Visa kommentarer
De 10 främsta projektledningstrenderna för 2012, enligt ESI lyder:1. Program management kommer att ta fart, men resurser är fortfarande en bristvara2. Samverkande mjukvarulösningar kommer att bli ett ... Läs mer
Kommentera denna artikel