
Vi tror ofta att det svenska samhället är ganska jämställt. Men ibland blir det väldigt tydligt att det är lång väg kvar. Som när jag var på fest härom dagen.
Vi var på fest och jag hamnade i ett sällskap där en tongivande kvinna mer eller mindre mässade om sitt nya liv som feminist. Framför allt gick hon igång väldigt på männens kollektiva skuld för förtryck och brist på jämställdhet. Jag undrade i mitt stilla sinne om inte vi kvinnor i så fall också har stor del av skulden?
Efter ett tag började kvinnan intressera sig för mig. Hon frågade om jag hade barn och jag berättade att jo, tre stycken har vi välsignats med, den yngsta bara bebis. Hon frågade om jag alltså var föräldraledig och jag svarade att nej, jag jobbar heltid. Då blev hon alldeles perplex och undrade om vi hade lyckats komma runt alla lagar och regler och fått förskoleplats i förtid, innan barnet fyllt ett år.
Jag förklarade att min man tagit en stor del av föräldraledigheten.
Och så här i efterhand tänker jag att det är klart att det tar tid innan det blir jämställt i samhället om det till och med för en frälst feminist är mer troligt att barnet börjar för tidigt på dagis än att pappan är hemma.
14:33 Skrivet av Catharina Nordlund
(2) Kommentera • Permalink • Visa kommentarer
CHEFTESTET
Cheftest av Röda Korsets generalsekreterare – klarar Ulrika Årehed Kågström kriserna?
MENTORN
Magdalena Andersson: “Jag ÄR en vinnarskalle”.
UNDERSÖKNING
Chocksiffror: Administrationen knäcker cheferna.

Kommentera denna artikel
Vi HAR kommit långt eftersom män och kvinnor i Sverige idag tar diskussionen hemma och löser den. Feministernas största problem är att det verkar funka för vad ska de då angripa?
04/19 at 03:11 EM
Kan te4nka mig att det funkar utme4rkt med bara en bil om man bor i stan. Sje4lv bor jag pe5 lndaet med kass bussff6rbindelse, se5 bilen e4r min livlina ff6r det mesta. Den de4r filmen ska jag ff6resle5 ff6r pojkve4nnen =)
04/21 at 03:08 FM